Lärarförbundet
Bli medlem

Vem ska göra allt i förskolan?

Förskolor ska städas, men av vem?

Förskolor ska städas, men av vem?

Kraven på lärarna i förskolan har ökat men resurserna har minskat. När förskollärarna får större ansvar och högre krav på sig när det gäller det undervisande uppdraget så behöver man säkerställa att det finns annan personal som kan ta hand om stora delar av övrigt praktiskt arbete.

Nyligen blev jag kontaktad av ett ombud på en av förskolorna i vår kommun. Kommunens miljökontor hade gjort en inspektion och funnit att det fanns behov av bättre städning. Det gällde ovanpå torkskåp, i barnens hyllor, på hyllor med pedagogiskt material. Samma ombud för Lärarförbundet mejlade mig en lista på arbetsuppgifter som de har att göra men som nu en anställd via den statliga anställningsformen "extratjänst" utfört. Nu kommer extratjänsten att upphöra och de oroar sig för hur de ska hinna alla dessa arbetsuppgifter inom ramen för arbetstiden utan att sänka kvalitén på sitt undervisande uppdrag. Jag har i rollen som huvudskyddsombud sagt att blir det ett arbetsmiljöproblem där ni inte hinner ert arbete så måste er chef hjälpa er att prioritera. Om chefen väljer att prioritera bort delar av det pedagogiska uppdraget som är styrt av skollag och läroplan så finns risk att förskollärarna inte längre ser yrket som ett läraryrke utan som ett mer praktiskt omsorgsyrke. De allra flesta som läst till lärare vill arbeta som lärare och inte som IT-tekniker, vaktmästare, lokalvårdare eller måltidsbiträden. Det innebär att vi kommer tappa ännu fler behöriga förskollärare som väljer andra vägar i yrkeslivet. Ingen läser 3.5 år eller mer på högskola för att städa eller sätta upp hyllor. Här är mejlet med alla arbetsuppgifter som ombudet på förskolan sände mig. Fundera på vilka arbetsuppgifter av dessa som kräver en lärarutbildning....?

Duka
Duka av
Torka bord och stolar
Tvätta
Hänga tvätt
Byta och göra rent inför barnens vilor med madrasser, kuddöverdrag dyl
Beställa varor till förskolan/ Leksaker-
Till viss del laga material, ute och inne, sätta upp hyllor och annat
Göra schema
Boka vikarier
Packa upp varor och bära ut till avdelningarna
Hjälpa föräldrar som har problem med den digitala lärplattformen
Bädda ut och in för barnens vilor
Köpa material till projekt för egna pengar
Felanmäla fel på fastigheten
Rapportera brister i arbetsmiljön digitalt
Lösa mängder av it-problem
Rengöring av skötrum, pottor, toasitsar, blöjhink
Bära ut sopor och sortera skräp

Torka barnens hyllor
Tvätta textilier, gardiner, tyg på väggar
Torka torkskåp ovanpå och inuti
Tvätta leksaker och dess förvarings kärl
Dammsuga mattor
Vädra mattor
Tvätta sofföverdrag
Tvätta extra kläder

Per Edberg, förskollärare och huvudskyddsombud Lärarförbundet Umeå


Hur stora är egentligen barngrupperna i förskolan?

Efter skolverket presenterade den årliga statistiken på barngruppernas storlek som visade en minskning så ifrågasattes siffrorna av många som arbetar i förskolan. Det är allvarligt om siffrorna inte ses som trovärdiga.


Under våren presenterade skolverket den officiella statistiken för storleken på barngrupperna i förskolan. Deras statistik baseras på uppgifter som huvudmännen rapporterar in i oktober varje år.

Enligt skolverkets statistik har barngrupperna sedan 1992 inte varit så små som nu. Skolverkets senaste statistik visar att det gick i genomsnitt 15, 3barn i en barngrupp 2017 jämfört med 15.9 barn 2016 och ett snitt på 16.7 barn 2015.

Många av våra medlemmar höjde på ögonbrynen och tyckte sig inte alls känna igen siffrorna och i facebookgruppen ”förskoleupproret” framkom ifrågasättande och kritik mot siffrorna. När dessutom skolhuvudmän gör som beskrivs i länkad artikel så kommer vi hamna helt snett i vad som ska anses vara en barngrupp eller ej och kritiken mot statistiken kommer öka. https://mitti.se/nyheter/barngruppers-ifragasatts-personal/?omrade=liljeholmenalvsjo

Den fakta som skolverket presenterar baseras på de siffror som respektive förskola rapporterar in. Det som de har att rapportera in är hur många barn som är inskrivna grupperna i verksamheten i oktober. En barngrupp är den grupp som barnen vistas i huvuddelen av sin tid.

Regeringen skjuter till pengar i riktade statsbidrag för att minska gruppernas storlek vilket är positivt och vi tror att det är det som börjar få genomslag i statistiken, men vi tror att många inte märker av förändringen då det går att få bidrag för att skapa fler mindre grupper på samma förskola trots att antalet avdelningar inte ökar. Så här skriver skolverket i instruktionen: ”Det går att minska barngrupperna på olika sätt. Antingen har ni färre inskrivna barn eller så skapar ni fler barngrupper på förskolan. Om ni skapar fler barngrupper kan ni öka det totala antalet barn på förskolan så länge den genomsnittliga storleken på barngrupperna minskar.” Det innebär att en förskola med 4 avdelningar under huvuddelen av en dag kan ta några barn från varje avdelning och skapa en ytterligare barngrupp som genomför aktiviteter och utflykter och i statistiken så får den förskolan då 5 grupper med färre barn men i samma lokaler som är byggda som fyra avdelningar. Det kan även vara så att tillgång till verksamhetsnära vaktmästare, städ och kök minskat samtidigt som det blivit svårare att få erfarna, kompetenta vikarier. Det sammantaget gör att arbetsbelastningen upplevs tyngre och barngrupperna känns för stora.

Det är självklart positivt om barnen får vistas i grupper med färre barn, men det får inte bli en organisation som är otydlig eller ohållbar. Risken med att göra på det här sättet är att den ”femte” gruppen endast finns när all personal finns på plats.

För barn, medarbetare och föräldrar är det viktigt att det är tydligt vad som är en barngrupp på samma sätt som det ska vara tydligt vad som är en förskoleklass eller skolklass.

En ytterligare faktor som påverkar barngruppernas storlek är att föräldrar väljer att skriva in sina barn i förskolan under hela året. Det gör att grupperna är som minst under hösten då statistiken samlas in och ökar därefter under hela läsåret för att vara som störst i juni. Det beror på att huvudmännen har svårt att få fram ytterligare lokaler och medarbetare under året, och då väljer att öka gruppernas storlek för att alla barn ska få sin lagstadgade förskoleplats i tid.

För att säkerställa att de siffror som skolverket redovisar kommande år stämmer så behöver Lärarförbundet ge stöd till de lokala fackligt förtroendevalda att kunna vara delaktiga och kontrollera siffrorna när de redovisas. Vi tror det är nödvändigt då det är problematiskt om officiell statistik börjar ifrågasättas och det sprids en känsla av att både kommuner, skolverk och regeringen vill frisera siffrorna för att få det att se bättre ut än vad det egentligen är. Det måste vara utom rimlig tvivel att alla på förskolan är helt säkra på vad som är en barngrupp och att det är just de siffrorna som redovisas i statistiken.

Mentorskap viktigt som ny lärare i förskolan

Introduktion i yrket viktigt

Introduktion i yrket viktigt

Att få ett genomtänkt introduktionsår tillsammans med mentor under första året minskar risken för sjukskrivning och risken för att man som ny lärare lämnar yrket.

Häromdagen öppnade jag vår förskola klockan 6.30 på morgonen. Rutinen hos oss är att jag är själv på öppningsavdelningen fram till klockan sju då en kollega kommer och löser av mig. Då tar jag med mig barnen till den fritidsavdelning där jag arbetar för närvarande. Just efter jag börjat mitt arbetspass så ringer den kollega som ska komma och byta av mig klockan sju. Kollegan har feber och kan inte komma till arbetet. Kollegan frågar mig om hon ska ringa vikarie, men jag sa att det ska inte du behöva göra som sjuk. Vi ska klara att lösa det. Att öppna ensam på en avdelning, ta emot nya barn som ibland är svåra att trösta och samtidigt få veta att den som ska komma och lösa av dig är sjuk kan kännas väldigt stressigt för många.

För mig som arbetat i 25 år i förskola, fritidshem och skola så kändes det inte som en stor grej. Jag har varit med om liknande situationer många gånger och vet vad som behöver göras. Jag gjorde ett snabbt överslag kring läget på huset och kände att jag hade full koll. Klockan sju kunde en annan kollega som börjar ta mina barn en stund så kunde jag stanna på öppningsavdelningen tills fler ordinarie kom till arbetet och vi kunde ordna med dagens bemanning.

Morgon löste sig smärtfritt och dagen blev bra.

Andra exempel på situationer där jag som erfaren förskollärare kan känna ett lugn är när någon förälder har synpunkter på hur vi arbetar och till och med kommer med kritik eller om ett barn gråter vid lämning. Jag skulle kunna räkna upp många situationer där det kan kännas knepiga där det finns risk att nya medarbetare kan känna sig obekväma och stressade.

Min poäng är att utbildning, rutin och erfarenhet oftast gör att det går att känna ett lugn i olika situationer som uppstår på en förskola liknande den jag beskrivit ovan och kunna lösa uppgiften utan större svårigheter.

En ny och oerfaren i samma situationer kan ha blivit rätt så stressad och känt sig osäker kring hur man ska agera. Just därför är det viktigt för oss i Lärarförbundet att våra nya medarbetare får en bra introduktion i arbetet med en erfaren mentor som finns till stöd när det dyker upp svårigheter eller situationer som man inte vet hur man ska hantera. Att få en bra introduktion till sitt arbete är avgörande för hur man kommer att trivas, om man riskerar sjukskrivning och huruvida man fortsätter i yrket. Det finns en stor forskningsstudie som genomfördes av Karolinska institutet och där visade resultaten bland annat att yrkesförberedelser under utbildningen och en bra introduktion till yrket spelar stor roll för de nyutexaminerades hälsa. Lärare i alla skolformer har dessutom rätt till ett introduktionsår med mentor.

Vi ser allt oftare att nya förskollärare redan från dag ett i sitt yrkesliv får ta fullt ansvar för hela avdelningen eller verksamheten utan introduktionsår och mentor och där finns ett viktigt arbete att ta tag i för huvudmännen. Det krävs många insatser för att få förskollärare att stanna i yrket och undvika sjukskrivning och jag tror att en bra introduktion kan ha stor betydelse.

Förskola av hög kvalitet måste prioriteras

Min bild de senaste åren är att förskolan inte håller hög kvalitet över hela landet. Jag möter förskollärare som på ett bra sätt klarar skollagens och läroplanens krav, men jag möter också förskollärare som är oroade över att de har svårt att möta kraven som ställs i styrdokumenten.

Lärarförbundets referensorgan förskola har ett uppdrag att vara rådgivande till förbundsstyrelsen i frågor som de har att hantera men också själva ta initiativ till aktiviteter som kan leda till förbättringar för våra medlemmar i förskolan. Lärarförbundet har under mina år som förskollärare och fackligt aktiv varit en stark aktör när det gäller att driva på en utveckling för svensk förskola. Vi har lyckat förmå regering efter regering att fatta kloka beslut när det gäller förskolan. När förskolan blev en egen skolform och när förskollärarna fick ett eget ansvar inskrivet i skollag och läroplan så kände vi en stark glädje för det var nödvändiga reformer för förskolan och viktigt för våra medlemmar. Det finns kommuner runt om i landet som tagit till sig och lyckats genomföra de här nya reformerna på ett bra sätt. De har förstått att förskolan har ett starkt värde i skolsystemet. De har insett att förskolan blir en kraft som kan hjälpa barn lära, utvecklas och få förutsättningar att lyckas med sin skolgång. De ser att en väl fungerande förskola är en viktig del i ett samhällsbygge.

Kommuner som inte lyfter förskolan

Tyvärr finns också en allt för stor andel kommuner som inte tar sitt ansvar och ger förskolan det lyft som den behöver, utan tvärt om nedmonterat en väl fungerande förskola på grund av minskade resurser och försämrade villkor. Jag tycker det är allvarligt med en förskola som minskar i likvärdighet där barnen i vissa kommuner drar vinstlotten och andra blir erbjudna en verksamhet som är undermålig. Förutom kommuners olika syn på förskolans värde så har vi också det allvarliga i att andelen förskollärare minskar runt om i landet.

Vi måste bli fler inom förskolan

Förskollärarna ska vara en garant för att förskolan utvecklar sin kvalitét men då krävs att vi är tillräckligt många om det ska vara möjligt. På vissa förskolor finns en ensam förskollärare som själv ska säkerställa att övrig personal bedriver en verksamhet som är godtagbar. Det är helt omöjligt att klara ett sådant uppdrag. Jag själv har aldrig arbetat som ensam förskollärare utan dagligen kunnat dryfta mina funderingar och tankar med andra förskollärare och för mig är det en förutsättning för utveckling.

Jag ser inga enkla och snabba lösningar på detta men det vi måste göra är att bromsa och vända utvecklingen snarast. Jag är säker på att det går att göra men det krävs ett ansvarstagande av politiker och rejäla satsningar på arbetsmiljö och löner!

Per Edberg, leg. förskollärare, och ledamot i Lärarförbundets referensorgan för förskolan.