Lärarförbundet
Bli medlem

Förskola 21 del 1

förskola 21
Lärarförbundet har varit med och anordnat Förskola 21, som är en ny form av konferens där fokus ligger på inspirerande föreläsningar, intressanta möten och praktiska workshops i en härlig mix. Bland annat genomförde Lärarförbundet tillsammans med Christian Eidevald en workshop där Lärarförbundet ledde samtal i mindre grupper kring heta frågor om yrkesroller, utifrån förskollärares och barnskötares olika uppdrag och ansvar i undervisningen i förskolan (mer om detta i kommande blogginlägg). Som ledamot i Lärarförbundets referensorgan Förskola fick jag möjlighet att vara med och vill nu delge er alla lite av de lärdomar och tankar jag tar med mig från dagen.

Under dagen kunde man gå två spår: ”master/maker” för dem som arbetar med barn i förskolan och ”leader” för dem som arbetar med ledning och organisation. Flera kända namn fanns bland föreläsarna: Christian Eidevald, Anna Palmer, Marie Eriksson, Martina Lundström, Lena Edlund, Katinka Leo och Vesna Birkedal. Sedan fanns också en uppsjö av intressanta och inspirerande exempel från olika förskoleverksamheter.

Man kunde också ta del av flera olika utställare, se deras material och ställa frågor. Här är bilder från förskolor i Vaxholm där man arbetat med SEMLA och MINI-SEMLA (för de allra yngsta barnen):

förskola 21

Anna Palmer, docent verksam vid Stockholms universitet, berättade om forskningsprojekten SEMLA och STEAM. Hon började med att uppmuntra till att använda flera olika teorier och metoder i verksamheten och jämförde det med att gå in i ett konditori – smaka på många olika och välja lite av varje. Jag tror att det är lite så vi tänker i förskolan. Det är sällan man strikt följer en teori (även om det förstås finns exempel på det). Jag tror att man plockar lite russinen ur kakan och kombinerar utifrån vilken barngrupp man har, de individuella barnen som finns i barngruppen, vilket fokus man arbetar med och kanske också utifrån vad man vill uppnå. Man läser på och plockar det som känns rimligt och relevant. Det är ju detta som är den vetenskapliga grunden och jag vill slå ett slag för att avdramatisera den. Det ska inte kännas övermäktigt (eller bidra med extra stress) och det tycker jag att Anna Palmer förmedlade. Hon pratade också om pedagogisk dokumentation och värdet av att i dokumentation i barngruppen även kunna synliggöra och lyfta fram enskilda barn. Istället för att konsekvent benämna barnen som en grupp, så lyfter man fram att Kalle eller Samira sa det här eller kom med den här frågan. Ni vet ju att vi både ska dokumentera gruppen men också de individuella barnens utveckling och lärande, det ingår i vårt uppdrag, och detta kan då vara ett sätt att hantera det. Anna Palmer uppmanade också att rensa, radera och slänga mycket av de fotografier vi tar. Det blir lätt för mycket dokumentation och då drunknar man i det istället för att det används. Här kan man med fördel låta barnen vara med.

Katinka Leo och Christian Eidevald hade ett intressant samtal på scen där de diskuterade den nya (eller är det ”bara” en revidering?) läroplanen för förskolan. Det visade sig att det kunde vara lite både och. Ny läroplan för att det beslutade förslaget har fått ett nytt förordningsnummer i SFS (om det ”bara” varit en revidering hade det beslutade förslaget kopplats till det förordningsnummer som Lpfö98 har) och revidering för att det är det som regeringen begärde av Skolverket att skriva fram. De pratade också om skillnaden mellan att leda/bedriva och att finnas med i undervisningen. Här behöver diskussioner föras på alla förskolor om hur man konkret delar upp arbetsuppgifter, och om man inte gör det; hur säkerställer man att förskollärare kan leda undervisningen?

förskola 21

Christian Eidevald skickade också med en uppmaning att inte glömma att normer och värden är en viktig del i undervisningen. Det är lätt att man tänker att undervisning ”bara” handlar om ämnen som matematik, naturvetenskap eller språk, men värdegrundsaspekter är en del i den helhet kring omsorg, utveckling och lärande som förskolans verksamhet ska bygga på. Läser man definitionen av undervisning i skollagen står där också att undervisning innefattar kunskaper OCH värden.

Dagen avslutades med en mycket känslosam föreläsning av Stina Wollter. Jag blev själv väldigt berörd och tänker mycket på det viktiga uppdrag vi har att forma individer med positiva känslor kring sina kroppar. Hur pratar vi om vad vi äter och om våra kroppar (smala, tjocka, vackra, fula)? Borde vi inte förhålla oss mer som konstnären, med den konstnärliga blicken där alla kroppar handlar om former?

Stort tack alla som var med och skapade en fantastisk dag!

Genom en likvärdig förskola kan vi ge alla barn samma chans!

Vi vet att en bra förskola bidrar till en bättre start för barnen i utbildningssystemet, en effekt som håller i sig långt upp i åldrarna. Förskolan är viktig och spelar stor roll i barns utveckling och lärande. I förskolan lägger vi grunden för det livslånga lärandet!

Därför är det oroande att vi ser så stora skillnader mellan huvudmän och mellan förskolor, skillnader som kommer att medföra att barn får med sig kvalitativt olika erfarenheter. Några barn kommer få med sig mycket medan andra kommer få med sig betydligt mindre.

Verkar kompensatoriskt

Likvärdighet är ett ord som förekommer ofta i den politiska debatten idag. Förskolan är en betydelsefull del i en likvärdig skola för alla elever, eftersom en bra förskola skapar goda förutsättningar för lärandet i skolan, för alla barn.

Vi vet till exempel att en god förskola verkar kompensatoriskt kring de aspekter som motverkar likvärdighet för elever: social tillhörighet, migrationsbakgrund och vårdnadshavares utbildningsnivå. Likvärdighet handlar alltså inte om att alla ska få precis samma utan att alla ska få utifrån behov. Det betyder inte att barn som haft tur i livets lotteri inte behöver en förskola av god kvalitet, utan det betyder att vissa barn i ännu högre grad behöver förskolans goda verksamhet där utbildade förskollärare och barnskötare skapar goda förutsättningar för barnen.

Viktigt med utbildad personal

Utbildad pedagogisk personal, både förskollärare och barnskötare, i förskolan är viktigt för våra minsta samhällsmedborgares utveckling och lärande. Barnskötare och förskollärare är viktiga arbetsgrupper med olika uppdrag och ansvar i förskolan. I dagens förskolor ser vi dock att förskollärartätheten skiljer sig mycket mellan huvudmän men också mellan förskolor. Ju svårare det blir att rekrytera förskollärare ju oftare tvingar man fram ”kreativa lösningar” för att komma åt problemet med förskollärarbristen. Förskollärare har flera specifika ansvarsområden och är den yrkesgrupp som undervisar i förskolan.

Förskolläraren ska bedriva undervisningen

Enligt skollagen är det endast legitimerade förskollärare som får bedriva undervisning. "Bedriva" är kanske inte ett ord man använder i vardagligt språk, så vad menas egentligen med det? Om man kollar efter synonymer för ordet bedriva så hittar man exempelvis utöva, idka, syssla med, ägna sig åt, driva, arbeta med och sköta. För mig klargör de här synonymerna att bedriva innefattar en handling, ett görande som är någonting annat än att bara ansvara för något.

Jag vet att bedriva tolkas på olika sätt. Några menar att det innebär att förskolläraren ansvarar för den undervisning som genomförs (där då alltså både barnskötare och förskollärare undervisar tillsammans med barnen) och liknar det vid hur man resonerat kring utvecklingssamtalen. Som bekant är det enligt läroplanen förskolläraren som ansvarar för att samtal förs med vårdnadshavare kring barns utveckling och lärande, men i praktiken innebär det ofta att man tillsammans i arbetslaget planerar utvecklingssamtalen som sedan både barnskötare och förskollärare genomför. Lärarförbundet tolkar bedriva i enlighet med det som står i skollagen; att det är förskolläraren som undervisar. Här är Kommunal och Lärarförbundet eniga, och Kommunal formulerar det så bra tycker jag: ”barnen möter barnskötare vad gäller omsorg, utveckling och lärande och de möter förskollärare i undervisning”.

Bristen skapar stora problem

Hur kan man då som legitimerad förskollärare mäkta med att bedriva den undervisning som ska ske? Kanske är det så att man är ensam förskollärare på sin avdelning eller kanske rent av ensam på två avdelningar. Bristen på förskollärare är något som vi ser ökar, så detta kommer troligtvis att bli allt vanligare. Hur ska man som förskollärare orka med allt det ökade ansvar som uppdraget innefattar?

Vi på Lärarförbundet menar självklart att rätt förutsättningar måste skapas och ges till förskollärare. Här handlar det om att få tillräckligt med planeringstid, att få möjlighet att träffa andra förskollärare för pedagogiska diskussioner och reflektioner tillsammans, att ansvara för ett överkomligt antal barn i barngruppen och kanske också att sortera bort uppgifter som inte behöver prioriteras utifrån det pedagogiska uppdrag som man har.

Rätt förutsättningar för förskollärare att ge barnen den undervisning de har rätt till skapar en likvärdig förskola där alla barn får samma chans!

Läs gärna den likvärdighetsagenda som Lärarförbundet skrivit tillsammans med LR och LO.

Som förskollärare ”passar jag inte bara barn”

Förskolans verksamhet handlar om så mycket mer än att "bara" passa barn. Det är en pedagogisk verksamhet med fokus på barns lärande och utveckling i kombination med omsorg. En verksamhet som kräver professionella förskollärare.

Ibland stöter jag som förskollärare på missuppfattningar om mitt yrke. Vi passar ”bara” barn, vi leker ”bara” hela dagarna, vi utför ett arbete som ”vem som helst” skulle kunna utföra.

När jag möter sådana här missuppfattningar så brukar jag förklara att förskolan är en egen skolform med egna styrdokument och att förskolan är utbildningssystemets första och viktigaste steg. Forskning har visat att barn som går i förskola har ett försprång kunskapsmässigt i grundskolan och att den effekten håller i sig långt upp i klasserna. I förskolan grundläggs förståelser för alla skolämnen. Enligt skollagen är det endast legitimerade förskollärare som får bedriva undervisning i förskolan och förskollärare har därför ett särskilt viktigt pedagogiskt arbete. Undervisning i förskolan handlar om att stimulera och utmana barnen i deras utveckling och lärande mot läroplanens mål, precis som undervisningen i skolan. Vi förskollärare är barnens första lärare i det livslånga lärandet!

När det gäller missuppfattningen att vi ”bara passar barn”, så ja, omsorg om barnen i verksamheten är en viktig del i vårt pedagogiska uppdrag, men det handlar även om att stimulera, utmana, främja och skapa möjligheter för barns lärande och utveckling utifrån ett antal mycket specifika lärandemål i ämnen som svenska, svenska som andraspråk, matematik, naturvetenskap, teknik och estetisk skapande. Att skapa en verksamhet där omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet utgör grunden i förskolan. Utan omsorg om dem som ska lära och utvecklas så sker inget lärande och ingen utveckling, precis som det även är i skolan.

Leken utgör både mål och metod i förskolans pedagogik. Genom leken upptäcker, utforskar och undersöker vi världen tillsammans med barnen. Forskning visar att lek och lärande på många sätt är sammanflätade i varandra och inte med lätthet kan skiljas åt. Leken och det lustfyllda lärande som bygger på barnens egna erfarenheter och förståelser främjar barns lärande i förskolan, precis som i skolan.

Förskollärarens viktiga uppdrag

Som förskollärare gör vi professionella pedagogiska bedömningar som har effekter på barns lärande och utveckling, vi anpassar verksamheten både till det individuella barnet och till barngruppen som helhet. Vi skapar lärmiljöer som tilltalar barnen och som skapar möjligheter för barnens lärande och utveckling. Förskolans läroplan är formulerad utifrån förståelsen att lärande är relationellt och sker i samvaro och samspel med andra. Som förskollärare lever vi som vi lär, vilket gör att relationsskapande mellan barnen, mellan oss pedagoger och barnen och dess vårdnadshavare är en viktig del i vår kompetens. Förskollärares kompetens handlar enligt professor Sven Person om att ha ”förmåga att i handlingar gentemot barnen kombinera emotionell närvaro, lyhördhet och förståelse med ett innehåll som stimulerar barns lärande och förståelse av sin omvärld”. Det betyder att vi förskollärare är duktiga på att i det konkreta mötet med barnen vara närvarande, lyhörda och flexibla inför de individuella barnen erfarenheter och förståelser. I dessa konkreta möten stimulerar, stödjer och utmanar vi barnen i deras utveckling och lärande i strävan mot de mål som läroplanen föreskriver.

En examen som förskollärare kräver idag en universitetsutbildning på 3,5 år. Under utbildningen flätas didaktik och metodik samman med olika teoriska utgångspunkter kring barns lärande och utveckling. Genom utbildningen grundläggs förskollärarens kompetens att sedan skapa en verksamhet som enligt skollagen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Här grundläggs också de egna praktiska erfarenheterna i barngrupp, genom den verksamhetsförlagda utbildningsdelen.

Det pedagogiska uppdraget kräver rätt förutsättningar

För att kunna genomföra det pedagogiska uppdrag som vi enligt skollag och läroplan är ålagda att göra och ta ansvar för undervisningen i förskolan behövs förutsättningar. Förutsättningar som rimliga arbetsbelastningar, barngrupper som är hanterbara i storlek, arbetsuppgifter som rimmar väl med vårt pedagogiska uppdrag, möjlighet att kunna ha pedagogisk utvecklingstid, tillgång till ändamålsenliga lokaler, stöd från våra förskolechefer, förvaltningschefer och politiker och uppskattning i form av högre lön.

Utan bra förutsättningar kommer fler förskollärare att byta yrke. Att arbeta som förskollärare är inget som vem som helst kan göra. Det kräver en gedigen utbildning där teori och praktik vävs samman, en utbildning i vilken särskilda kompetenser som pedagog utvecklas. Vi i Lärarförbundets referensorgan för förskolan arbetar tillsammans i Lärarförbundet aktivt och medvetet för att säkerställa och förbättra förskollärares förutsättningar. Vi vill inte att verksamheten ska förlora fler förskollärare!

Ebba Hildén, Leg. förskollärare och ledamot i Lärarförbundets referensorgan förskolan.

Kommentarer:

Anonym
Anonym

Tack!

  • Skapad 2016-10-15 10:51