Lärarförbundet
Bli medlem

Tillitsbaserad styrning - ett sätt att främja arbetsmiljöarbetet i förskolan

Tillitsbaserad styrning har hittills främst utvecklats för att främja verksamhetens utveckling. Min förhoppning är att det framöver också kommer att prägla arbetsmiljöarbetet i Halmstad och hela Sveriges förskolor.

Just nu möts du av Lärarförbundets satsning för en friskare arbetsplats. Forskarna bakom studien Hälsa och framtid kom fram till åtta friskfaktorer som spelar stor roll för hur friska medarbetarna på en arbetsplats är. Dessa friskfaktorer handlar till stor del om att alla förväntas ta sitt professionella ansvar, att man får befogenheter och stöd för det, samt att det finns flera dialogstrukturer inom och mellan ansvarsnivåer om verksamhetens resultat, utveckling och förutsättningar.

Forskarnas resultat är helt i linje med Lärarförbundets arbetsmiljöstrategi. Det karaktäristiska för en frisk arbetsplats är enligt strategin att medarbetare ges förutsättningar för att utföra arbetet på ett professionellt sätt, möjligheter till kompetensutveckling, samt utrymme för att bidra till förbättring. Motsatt gäller att samvetsstress och ohälsa uppstår när lärare inte får utrymme för att ta sitt yrkesansvar. I Lärarförbundet som ett fackligt professionsförbund är därför arbetet mot samvetsstress ett viktigt inslag i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Staten och flertalet kommuner är mitt i ett omvandlingsarbete som kommer att påverka många medarbetare och verksamheter för lång tid framöver. Tillitsbaserad styrning är på väg att ta över från New public management (NPM) som länge präglat styrningen av bland annat förskolan. NPM har inneburit täta uppföljningar, mer detaljerad styrning för att komma åt brister samt krav på detaljerad dokumentation till såväl huvudman som till vårdnadshavare för att skapa valfrihet och rörelse mot verksamheter som fungerar bra. Tillitsbaserad styrning tar mer fasta på att varje organisatorisk nivå har tillit till att övriga nivåer är bäst på sina områden och uppdrag, att det skapas täta dialoger om uppdrag, förutsättningar och resultat så att adekvat stöd ges till dem som efterfrågar det.

Jag arbetar i organisationen för uppföljning och utveckling i Halmstad. Vår Barn- och ungdomsnämnd/ förvaltning är tidigt ute med att lägga om styrprocessen. Sedan två år lär såväl förvaltningens medarbetare som nämndens politiker vad tillitsbaserad styrning kan vara i vår organisation. Vi har fått god hjälp av Jonas Österberg som säger: ”Det innebär att man som aktör längs skolans styrkedja behöver känna att det lönar sig att samverka. Att våga vara öppen med vilka problem man brottas med som lärare eller skolledare och kommunicera detta till huvudmannen behöver grunda sig i en övertygelse om att det kommer att leda till att man får stöd.”

”Denna positiva förväntan behöver också besvaras av de professionella genom att de visar att de är att lita på. I en sådan kultur finns inte utrymme att hävda sin hierarkiska position eller förskjuta ansvar till någon annan. I ett skolsystem som präglas av samverkan och tillit sluter aktörer sig samman.” (2018)

Politikerna har bestämt sig att styra mindre detaljerat och mer ange riktningen för förvaltningens arbete, i större utsträckning hamna i dialog med förskollärare, lärare och rektorer för att höra om arbetet mot målen. Syftet med den dialogen är att politikerna ska kunna bedöma om de gjort rätt ekonomiska och andra prioriteringar och om man utifrån sitt ansvar kan agera för att underlätta för verksamheten att genomföra sitt uppdrag.

Förvaltningsledningen har styrt om sitt arbete och skapat lär- och arbetsgrupper med skolledare och nyckelpersoner för frågor som flera förskolor och skolor uppger att de behöver stöd med. Ett exempel gäller uppföljning av övergångar. Förvaltningen skapade fyra dialoggrupper där förskollärare, lärare, specialpedagoger och rektorer fick möjlighet att berätta för varandra och lyssna till hur andra arbetar med övergångar. De blev nyfikna på varandras berättelser, särskilt kring frågor som de kunde förbättra eller upplevde inte fungerar så väl, när barn och elever byter avdelning/stadium eller skolform. I dialogerna framkom att många enheter efterfrågade ”mallar” för att skriva ner egna rutiner för övergångar så att de följer nationell lagstiftning och upplevs som enhetliga i kommunen. Deltagarna ville också att särskilt framgångsrika strategier sammanställdes och spreds. Istället för att utarbeta detaljerade anvisningar för det som inte fungerar gjorde förvaltningen den mall som efterfrågades, arrangerade möte för alla skolledare och specialpedagoger där olika framgångsrika lösningar eller arbetssätt presenterades under fem-sju minuter vardera. Förvaltningen låter nu enheterna utveckla övergångar på det sätt som professionen tycker är lämpligt utifrån lokala förhållanden. Alla som deltagit i den tillitsbaserade uppföljningen ger mer energi, bättre lösningar och enklare arbete.

Den tillitsbaserad styrning har hittills främst utvecklats för att främja verksamhetens utveckling. Min förhoppning är att det framöver också kommer att prägla arbetsmiljöarbetet i Halmstad och hela Sveriges förskolor. Om samvetsstress, det vill säga känslan av att inte räcka till, är den dominerande faktorn till ohälsa bland förskollärare, lärare och rektorer tror jag att arbetssättet är den rätta medicinen . Jag upplever att de är helt i linje med de åtta friskfaktorer som forskarna presenterade i Hälsa och framtid. Exempelvis närvarande, tillitsfullt och engagerat ledarskap (från rektor och upp till huvudmannen), verklig delaktighet och reella möjligheter att påverka beslut samt dialog och gemensamma prioritering av arbetsuppgifter vid hög arbetsbelastning.


Förskollärarens ansvar - en fråga i takt eller otakt?

Var är vi? Vart ska vi? Hur gör vi? Hur blev det? Klassiska frågor för förskollärare för att lyckas träffa rätt i undervisningen. Detta blogginlägg ger perspektiv på förskollärares ansvar utifrån aktuella händelser och nyheter.

I veckan har Kommunal sagt att de ska driva att barnskötare ska ha samma planeringstid som förskollärare. Förskollärare engagerade sig förra helgen i lärar- och förskoleupproret för att få en rimlig arbetsbörda.I Aftonbladet skriver en förskollärare att hon enbart vill arbeta i barngrupp eftersom hon upplever att all dokumentation kväver henne för den är bara till för att tillfredsställa andras behov. Dessa exempel visar att frågan om förskollärares ansvar är en fråga som är i otakt. Samtidigt hör jag på radion om Kristianstad som lyckats sänka sjuktalen med 20 % bland annat genom att tydligt schemalägga arbetslagsplanering och egen planering - en timme för barnskötare och tre timmar för förskollärare per vecka.

Förskolläraryrket är ett professionellt yrke. Den kommande läroplanen har 26 riktlinjer som anger förskollärares ansvar men ger inga befogenheter för de 26 ansvarsområdena. Liksom för andra kvinnodominerade professioner är därmed ansvaret gigantiskt medan befogenheterna är minimala, vilket leder till psykisk ohälsa och höga sjuktal. För Lärarförbundet är det en obalans som stat och huvudmän/arbetsgivare behöver ta ansvar för. Förskollärare lämnar yrket och förskollärartätheten minskar i allt snabbare takt om inget görs.

Organiserad tid för att planera, utvärdera och utveckla undervisningen behöver finnas i paritet med det ansvar vi har. Naturligtvis ska vi utifrån vårt gemensamma uppdrag planera tillsammans i arbetslaget, men förskollärare behöver enskild tid och tid med förskollärarkollegor för att hantera frågor som berör ansvaret. Dessutom behöver vi avlastning med alla kring-uppgifter så vi kan fokusera på omsorg, utveckling och lärande när vi är i barngruppen.

Den dokumentationshysteri som drabbat andra professioner har också drabbat förskollärarna. Läroplanen anger att förskollärare ska granska dokumentations- och utvärderingsmetoder så de uppfyller läroplanens krav. Lärarförbundet menar därför att förskollärare också ska ha befogenheter att själva utarbeta, eller välja dessa dokumentationsformer samt kunnat säga nej till pådyvlade verktyg som inte håller måttet i förhållande till vårt uppdrag. Hade det gällt idag hade kanske fler förskollärare varit friska, Kommunal begärt den planeringstid som barnskötare behöver och förskolläraren sluppit skriva om sin arbetssituation i Aftonbladet!

Remiss läroplan för förskolan

Lärarförbundet är inte helt nöjd med Skolverkets förslag till läroplan för förskolan. Förslaget kring undervisning måste arbetas om ifall Lärarförbundet ska acceptera revideringen.

Lärarförbundet säger nej till nuvarande läroplansförslag kring förskollärares undervisning. Så väl utkastet från november, skollagen som allmänna råd för måluppfyllelse i förskolan utgår från att förskollärare bedriver undervisning och att förskolläraren ansvarar för den undervisning den bedriver. Liggande förslag är otydligt när det talar om att förskollärare leder undervisningen. Skrivningen som den syftar till i skollagen handlar om att förskollärare leder barnen i undervisningen. Den har redan misstolkats som om förskollärare leder andra i arbetslaget som i sin tur undervisar.

Lärarförbundet ser undervisning som ett professionsbegrepp för förskollärares och lärares yrkesutövning och kommer därför aldrig att acceptera otydligheter kring undervisning i läroplanen.

Lärarförbundet är inte heller nöjd med förslaget kring hur förskollärare ska förhålla sig till måluppfyllelse i förskolan. I övriga skolformer är måluppfyllelse kopplat direkt till elevers lärande och ska i högre årskurser betygssättas. I förskolan är måluppfyllelsen kopplat till undervisningens kvalitet. Kvalitet i förskolan är dessutom så mycket mer än det målstyrda arbetet. I förslaget är riktlinjerna för förskollärare kraftigt förenklade. Så som skrivningarna är nu kan man uppfatta att man ska lägga fokus i dokumentationen på enskilda barns lärande, vilket skulle helt vända utvärderingsarbetet. I värsta fall skulle enkla checklistor börja användas i och med dessa skrivningar.

Förslaget innebär att förskolechef ska ge förskollärare förutsättningar att ansvara för undervisningen. Det uppskattar Lärarförbundet. Förskolechef ska också vara tydlig med vilka befogenheter förskolläraren har på förskolan utifrån sitt ansvar. Att läroplanen kompletteras med tydligare skrivningar kring digitalt lärande, hållbar utveckling och minoriteternas ställning ser Lärarförbundet som positivt.

Lärarförbundet förväntar sig att Skolverket justerat sitt läroplansförslag när det överlämnas till regeringen den 23 mars. Förskolan och förskollärarna behöver en aktuell läroplan.

För att läroplanen ska ge den förväntade effekten behövs särskilda implementeringsinsatser. Sveriges kommuner behöver också se till så att det finns rimliga resurser för att genomföra läroplanens innehåll. Det stärker inte kvalitén med låg förskollärartäthet och hög sjukfrånvaro på grund av brister i arbetsmiljön.

Var med och påverka utformningen av omarbetad Lpfö!

Starta ett samtal på förskolan om den nya läroplanen, var med och påverka via Skolverkets hemsida. Lärarförbundet är också med och framför förbundets politik som en av de viktigaste remissinstanserna.

Lärarförbundet vill ha en tydlig läroplan som ger barn rätt till en förskola med hög kvalitet. Den viktigaste kvalitetsfaktorn är tillräckligt många förskollärare samt att barngruppen håller en rimlig storlek och sammansättning.

Därför är det viktigt att läroplanen är glasklar kring förskollärares ansvar, och att huvudman och förskolechef är tydlig i vilka befogenheter förskollärare har utifrån sitt ansvar på den enskilda förskolan. Inte sällan läggs det stort ansvar på förskollärare men den får inga befogenheter att utöva sitt ansvar. Genom enkäter kan Lärarförbundet visa att ju färre förskollärare desto otydligare blir förskollärarens roll på en förskola. Det borde vara tvärt om.

Därför ger sig inte Lärarförbundet förrän de organisatoriska förutsättningarna blir inskrivna i läroplanen. Det ska klart framgå att huvudmannen ansvarar för att det avsätts reflektionstid för dokumentation, utvärdering och utveckling. Det vill säga pedagogisk utvecklingstid. Det borde stå inskrivet i samtliga läroplaner, och det är läge att Lpfö visar vägen i denna fråga.

Utbildning och undervisning har använts sparsamt i förskolan, även om det finns flera exempel långt tillbaka i tiden där man pratat om undervisningen för de yngsta barnen. Det är dags för förskollärare att börja använda ett ord för sitt professionella arbete. Lärarförbundet har inte hittat något bättre än undervisning och har därför inte bara välkomnat utan drivit på att det är så förskollärares yrkesutövning ska benämnas. Förskollärare undervisar medan barn lär och utvecklas i förskolan.

Undervisning kommer till uttryck på lite olika sätt beroende vilken typ av lärare och skolform det gäller. Därmed är det naturligt att förskollärares undervisning ska ha sin grund i förskolans tradition, men också utvecklas framåt. Därför är det välkommet att alla förskollärare - både de som undervisar i förskolan, forskar eller som jag har övergripande funktion i en kommun funderar tillsammans i olika forum och medier kring utbildning och undervisning. Det krävs för att vi ska få en ny bra läroplan för förskolan.

Här kommer mitt bidrag!

Jag tänker att läroplanen behöver vara ett stöd för att förstå vad som är undervisning inom ramen för utbildningen. Om utbildningen är helheten när barnen vistas på förskolan kan man kanske tänka så här om utbildning:

Förskolans utbildning ska upplevas som trygg, rolig och lärorik av barnen, locka till lek och aktivitet samt ge möjlighet till vila och avskildhet. Utbildningen ska ge stort utrymme för barns egna intressen och initiativ, men samtidigt utformas utifrån barnens rätt till en allsidig utveckling.

Det betyder att personalen ska finnas till, se till så att samhällets normer och värden upprätthålls, att ingen diskrimineras, att det är tryggt och säkert samt att miljö och material är tillgängligt. I den ramen kan barn bland annat leka, utforska, undersöka, vila utan att bli jagade med observationsblock eller utmanande frågor. Jag ser fullt av sådana stunder i förskolan idag – det är inget konstigt eller nytt.

Om undervisningen är de tillfällen då interaktionen är intensiv mellan barn, förskollärare och övrig personal, och att den interaktionen går ut på att utmana barnen och deras förmågor mot målen kan man kanske tänka så här om undervisning:

Undervisningen ska bedrivas i riktning mot läroplanens (strävans)mål och planeras så att omsorg, lärande och utveckling bildar en helhet. Förskolans undervisning kännetecknas av att den mer tar sin utgångspunkt i barnens erfarenhetsvärld, tankar och idéer än på det sätt som samhället sorterar kunskap. Undervisningen kan uppstå och genomföras spontant eller utgöras av planerade aktiviteter och ska bedrivas utspritt över dagen. En viktig del av undervisningen är förskolans omsorgs- och rutinsituationer, tematiska arbete, skapande samt lek.

I förskolans vardag och i förskolans närmiljö finns förutsättningar för allt det som läroplanens mål anger. Det handlar om att både ha planerade aktiviteter och fånga och ta tillvara tillfällena. Jag tror inte på en undervisning som sker mellan bestämda klockslag, eller enbart utövas vid samlingen. Jag misstänker att jag delar synen med nästan alla andra förskollärare. Däremot tror jag på en förskola där förskollärarna kan skilja ut undervisningen från resten av utbildningen. Det är inte bara en läroplansfråga utan också en arbetsmiljöfråga.

Jag ser fullt med sådana undervisningssituationer idag. I små samtal vid påklädning och handtvätt. Måltiden är ett ypperligt exempel på undervisning om barn utmanas kring språk och begreppsförmåga, motorik eller sin empatiska förmåga genom att hjälpa dem att samsas om den mat som finns på bordet. Men jag ser också samling med sång, dans och drama och organiserade lekar eller lekar där personalen deltar för att barn ska utveckla sin lekförmåga eller förståelse för det som leken handlar om. Det är inget konstigt eller nytt.

Hela utbildningen ska omfattas av ett systematiskt kvalitetsarbete, men tyngdpunkten ska ligga på undervisningen.

Jag vill ha en läroplan som omsluter omsorg, lek, lärande och utveckling i så väl hela utbildningen som i undervisningen. Precis så som skollagen beskriver förskolans uppdrag.

Tack för idag. Greppa ett tillfälle för att samtala med kollegor och arbetskamrater. Svara på Skolverkets frågor under hösten. Vi är en aktiv del av lärarkåren, vi förskollärare och driver vårt yrke framåt. Det kännetecknar en profession!

Kent Roslund, förskollärare och medlem i Lärarförbundets referensorgan för förskolan