Lärarförbundet
Bli medlem

"Hej, vem är du? Vad ska du göra?"

Glada och nyfikna barn möter mig utanför förskolan, där vi ska diskutera förskollärarnas arbetsmiljö. Arbetsmiljön där skiljer sig inte från andra förskolor i landet. De berättar om stora barngrupper, hög arbetsbelastning, mycket kvällsarbete, vikariebrist och allt fler outbildade i verksamheten.

I en enkätundersökning där förskollärare intervjuades som genomfördes av Lärarnas tidning och tidningen Förskolan visade på att 9 av 10 förskollärare arbetar i barngrupper som är större än Skolverkets rekommenderade riktmärken. Detta påverkar såklart både förskollärarnas och barnens arbetsmiljö. Förskollärarna fortsätter samtalet med att beskriva samvetsstressen som ständigt gör sig påmind, det vill säga allt jag planerat att göra om bara, om barnet som behövt lite extra tid om bara.

Bristen på rätt förutsättningar måste tas på allavar

Idag finns inte bara, det vill säga tillräckliga förutsättningar och resurser i förhållande till kraven som förskollärarna enligt Skollag och Läroplanen förväntas leva upp till. Förväntningarna från oss själva, från kollegor, chefer, föräldrar och barn är höga och det ska de fortsättningsvis också vara. Men var finns förutsättningarna från chefer och huvudmän för att kunna bedriva ett kvalitativt arbete från engagerade lärare som också känner att de har inflytande och delaktighet i det som påverkar deras arbete. Har vi råd att inte ta bristen på förutsättningar på allvar?

Plötsligt förändras entusiasmen i samtalet. De börjar ivrigt att beskriva sitt projektarbete där barnens lust och nyfikenhet till att lära sig nya saker ständigt utvecklas och utmanas.

Det är tur att barnen ger så mycket energi tillbaka annars skulle jag aldrig orka, säger en av lärarna.

Hur länge räcker den resursen tänker jag? Den räcker definitivt inte för att vända på sjukskrivningarna pga. psykisk ohälsa inom förskolan där vi i dagsläget når topplaceringar enligt Försäkringskassans senaste statistik. Vi måste vända på detta NU!

"Vi har inte råd att förlora en enda förskollärare"

Arbetsmiljöverkets föreskrift 2015:4, Organisatorisk och social arbetsmiljö, som tagit fram för att förebygga risk för ohälsa gällande arbetsbelastning, arbetstid och kränkande särbehandling måste ge effekter i verksamheten. Vi har inte råd att förlora en enda förskollärare till på grund av brister inom dessa områden. Förskollärarna behövs i förskolan för att ge barnen den rätt till undervisning som de enligt lag har rätt till. Vi behövs där varje dag för att göra skillnad i barns utveckling och lärande.

Vi fortsätter samtalet med att diskutera vikten av ett nytt synsätt på arbetsmiljöarbetet och att hitta nya infallsvinklar till att hantera det på. Härifrån och framåt är en bra utgångspunkt men hur gör vi då? Jag som huvudskyddsombud i Jönköpings lokalavdelning delar uppfattningen med många andra kollegor om att vi måste förstärka signalsystemen i förskolan med kontinuerliga ögonblicksmätningar där arbetsmiljön står i fokus. Attityden till arbetsmiljöfrågor måste och har enligt mig börjats att förändras och prioriteras i många verksamheter.

Viktigt att identifiera friskfaktorer på arbetsplatsen

Det finns ett arbetsmiljöperspektiv i varje fråga och får inte hanteras som en sidovagn. Varje arbetsplats måste sätta upp mål för arbetsmiljöarbetet där man fokuserar på några områden som utvecklas systematiskt och kontinuerligt. Detta måste ske i dialog där alla tar och ges ansvar i frågan och där vi tillsammans ser konstruktiva lösningar som ger positiva effekter. Lika viktigt är det att identifiera friskfaktorer. Det är både roligare och mer effektivt att försöka hitta vad som gör att man är frisk än sjuk.

På vägen ut från besöket så möts jag åter av barnen men nu i tamburen för det är dags för lunch. Hej, vem är du och vad ska du göra? Fortfarande glada, nyfikna och förhoppningsvis lite hungriga efter en utforskande utelek. Tanken slår mig att barnen förhoppningsvis är helt omedvetna om samtalet som just förts i personalrummet och funderar samtidigt på vilka effekter samtalet ger på den här arbetsplatsen. Idag vet vi med stöd av aktuell forskning att barnen också påverkas av vår arbetsmiljö och hur verksamheten är organiserad och utifrån vilka förutsättningar som vi ges. Här måste vi genom fackligt arbete hjälpas åt att stärka dessa komponenter.

Jag fortsätter med min kamp och du med din men vi måste göra det tillsammans.