Lärarförbundet
Bli medlem

​Det händer saker, bra saker!

December, jul och nyår och kanske lite ledighet? Återhämtning och vila, nödvändig och välförtjänt. Vi summerar en hösttermin och ser fram emot en vårtermin.


Igår besökte jag en förskola i Jönköping. Ett nytt arbetsplatsombud introducerades och samtidigt passade jag och min kollega Madde på att göra ett arbetsplatsbesök. Förskolan vi besökte har under en längre tid saknat arbetsplats- och skyddsombud och därmed mist sin rätt till inflytande och delaktighet men så plötsligt en dag…..

Lärarförbundets nya ombud är en erfaren förskollärare och väl insatt i det fackliga arbetet. Hen beskriver att ett arbete tillsammans med alla kollegor nu måste till för att rätt saker ska hända. Tillsammans behöver de fokusera på arbetsmiljön och utveckla organisationen med hjälp av vårt Samverkansavtal och Skolavtal 21. Fokus på att hitta nya möjligheter, inte helt enkelt men heller inte omöjligt.

Förskolan har sedan ett par månader tillbaka två förstelärare i förskolan som fått i uppdrag att skapa en likvärdighet på förskolan men diskussionen i personalrummet handlade också om likvärdigheten för barnen i Jönköpings kommun. Var befinner vi oss där? Hur når vi dit? I Jönköpings kommun är förstelärarna i förskolan placerade på ett förskoleområde under en treårs period för att stärka och utveckla undervisningens kvalité. Tjänsterna är idag riktade mot områden med låg behörighet i förhållande till övriga förskoleområden. Efter tre år utvärderar man om behovet kvarstår eller om man ska titta på en annan placering. Detta är en insats mot en likvärdig förskola men det behövs fler.

I Jönköping har vi infört ett flextidsavtal för förskolan. Fyra förskoleområden har under ett års tid fått pröva att ”flexa” med sin arbetstid utifrån sitt fastställda schema. Det innebär att man stämplar in när man kommer börjar sitt arbetspass och stämplar ut när man slutar för dagen. Utvärderingarna från pilotområderna var överlag positiva. De visade på att medarbetarna faktiskt hade fått större möjligheter till att påverka sin arbetstid och att det inte ersatt övertid eller förskjuten arbetstid som vi bevakat med kontinuerliga uppföljningar under projektets gång. Utvärderingarna ligger nu till grund för att möjligheten till flextid öppnas upp för alla medarbetare i arbetar i förskolan. Inte helt oväntat lyftes rädslan för stämpelklocka även i detta personalrum. Det är inte ett avtal för införande av stämpelklocka utan ett flexavtal som ger medarbetaren en ökad möjlighet och inte ett sätt för arbetsgivaren att kontrollera. Det ska tillämpas så att all tid som vi gör på förskolan registreras och syns och därmed kanske vi får ett slut med svarta listor och tid som vi bjuder arbetsgivaren på. Enstaka minuter blir timmar i långa loppet.

För att säkerställa att förskollärarna får förutsättningar för planering, reflektion och utveckling har förskolan vi besökte infört pedagogiska måndagar. Alla medarbetare arbetar till klockan 18 på måndagar och ett schema håller på att justeras för att möjliggöra detta. Det kan tyckas bli en lång dag men flera förskolor i Jönköping har infört detta och tycker att fördelarna med en samlad dag för planering överväger nackdelarna. För att detta ska lyckas behövs en god planering, samverkan och samarbete, dialog med vårdnadshavare och en rektor som bemannar verksamheten utifrån behov. Syftet med pedagogiska måndagar är att delade turer och kvällsarbete flera dagar i veckan ska försvinna och att säkrade förutsättningarna för planering ger en ökad undervisningskvalitet.

Slutligen, tack till alla ni som öppnar upp för och deltar i samtal som möjliggör för nya lösningar och som konkretisera de utmaningar som vi står inför i förskolan. De samtalen blir till vår gemensamma berättelse i vårt påverkansarbete och inspiration för andra. Hoppas att ni får ett bra avslut på 2021.

Petra Hultqvist, Lärarförbundet Jönköping

Referens organ Förskolan

Från RISK till FRISK- den kollegiala resursen

​I Lärarförbundets senaste rapport anger 5 av 10 förskollärare att de inte hinner med sitt förskolläraruppdrag under ordinarie arbetstid. Jag kan inte låta bli att tänka på de förskollärare som upplever att de tvärtom har förutsättningar för att utföra sitt uppdrag.

I Lärarförbundets senaste rapport anger 5 av 10 förskollärare att de inte hinner med sitt förskolläraruppdrag under ordinarie arbetstid. Jag kan inte låta bli att tänka på de förskollärare som upplever att de tvärtom har förutsättningar för att utföra sitt uppdrag. 5 av 10 tycker trots allt att de hinner med största delen av sitt förskolläraruppdrag under ordinarie arbetstid. En rad faktorer måste spela in här såklart så som tid för planering, kollektivavtal, lokaler och barngruppens sammansättning. Men jag är också helt övertygad om att man arbetat hårt för att skapa en god arbetsmiljö utifrån sina förutsättningar.

I mars 2020 släppte Myndigheten för arbetsmiljökunskap rapporten om ”Faktorer som skapar friskare arbetsplatser”. Rapporten beskriver hur vi skapar friska och välmående arbetsplatser istället för arbetsplatser som gör oss sjuka. Jag tycker det är spännande att en ny kultur och ett nytt tankesätt i arbetsmiljöarbetet nu håller på att växa fram.

De åtta friskfaktorerna som beskrivs i rapporten hjälper oss att hitta rätt väg för att få oss att må bra på jobbet. Hur kan vi då använda oss av friskfaktorer i ett främjande och förebyggande syfte för friskare arbetsplatser - där vi mår bra, presterar och utvecklar förskolan i en positiv riktning? Vi kanske kan börja med att spegla några av friskfaktorerna nedan i vår egen arbetsplats?

Ett närvarande, tillitsfullt och engagerat ledarskap

För mig är det självklart att vi ständigt diskuterar tillsammans med rektor vilka möten som är nödvändiga att ha på arbetsplatsen för att på så sätt kunna påverka vår arbetstid och arbetsinnehåll. Vi behöver en utökad och bättre dialog om främjande insatser där hänsyn visas till medarbetarnas behov. Dialogen ska handla om hur vårt uppdrag kan realiseras och där alla kommer till tals och kommer till sin rätt. Rektorn på förskolan behöver vara tillgänglig och visa stort förtroende för sina medarbetare. Medarbetarna kan själva känna engagemang och påverka sin motivation.

Delaktighet och påverkansmöjligheter

Vi är alla överens om att samverkan ger oss möjlighet till ökat inflytande och delaktighet. Vi vet att vi måste organisera oss tillsammans och skapa ett fackligt engagemang på arbetsplatsen för att påverka och ibland är tyvärr den höga arbetsbelastningen i vägen. Det vi glömmer är att vi då ger bort vår rätt till inflytande. Vi borde se det som en rättighet att delta på en arbetsplatsträff där vi tar upp de utmaningar vi står inför eller hur vi vill förbättra verksamheten. Samverkan är en förutsättning för att skapa bästa möjliga utbildning för barns lärande!

Kommunikation och återkoppling

Målet på varje arbetsplats måste vara en öppen samtalskultur där all känner sig inkluderade och lyssnade till. Detta är inte helt lätt att åstadkomma. Det krävs tid för att nå det målet. Ger vi detta arbete tillräckligt med tid? När vi på jobbet är trygga i att uttrycka vår mening blir oliktänkande en tillgång snarare än en belastning och verksamheten utvecklas. Varför inte utvärdera dialogen emellanåt? För att få mer energi behövs verksamheter där vi ger varandra återkoppling och uppskattar feedback från så väl kollega som rektor. Vänta inte alltid på att få återkoppling utan sök upp det själv!

Ett bra systematiskt arbetsmiljöarbete i vardagen- undersöka, riskbedöma, åtgärda och följa upp arbetsmiljön på arbetsplatsen

Vad är då ett bra systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) och hur får vi till det?Det är definitivt mer än en skyddsrond då och då. Det är ett ständigt arbete som på ett naturligt sätt är inkluderat i det vardagliga arbetet. Det kan vara ett tillbud, t ex en utebliven rast som diskuteras vid kaffeautomaten som sen rapporteras och tas till samverkansgruppen. Gruppen riskbedömer tillbudet och hittar tillsammans åtgärder för att motverka ohälsa bland personalen. På kommande arbetsplatsträff är tillbudet på dagordningen för att tillsammans hitta ytterligare åtgärder, från individ- till gruppnivå. Rektor har ansvar för att alla ska inkluderas och väljer lämplig mötesform - individuell reflektion, gruppsamtal, mentometer ringsamtal osv. Medarbetarna äger och följer upp åtgärderna tillsammans för att se om det gav resultat. Då fungerar SAM på riktigt.

Prioritering av arbetsuppgifter

För att förebygga psykisk ohälsa på förskolan måste vi prioritera diskussioner om arbetets utförande och de ska föras på varje arbetsplats. Vad anses som tillräckligt bra på vår arbetsplats? Sätter vi gränser för vad vi kan utföra under en arbetsdag/ vecka/ månad/ år? Använder vi oss av ett professionellt NEJ när kraven överskrider resurserna och vad händer då? Hur uppmärksammar vi varandras arbetsbelastning utan att värdera och anklaga utan istället resonera om det kan göras på ett annat sätt, av någon annan, av fler eller kanske inte göras alls?

Jag vet att en utmaning med det systematiska arbetsmiljöarbetet är att skapa ett positivt synsätt och att göra det till en angelägenhet bland allt annat som ska göras. Timmarna räcker liksom inte till. För vissa är det självklart men för vissa svårare att få till. Det vi alla faktiskt kan ta enskilt ansvar över är att lyssna på varandra och ta vara på den kollegiala resursen som finns på förskolan! Det är ett steg i rätt riktning att tillsammans skapa friskare och välmående arbetsplatser.

Vill du läsa hela rapporten så finns den här:https://www.mynak.se/wp-content/uploads/2020/02/faktorer-som-skapar-friska-och-valmaende-arbetsplatser-rapport-ks-2020-2.pdf.

Petra Hultqvist

Referensorgan Förskola

Huvudskyddsombud Jönköpings lokalavdelning

Förskollärare ska fortsätta att undervisa - exempel från Jönköping

Jag ser och hör från kollegor att det går åt alldeles för mycket resurser till annat än undervisning. Jag ser det som en omöjlighet att vi i rådande läge ska behöva lägga så mycket tid som vi gör idag på schemaläggning, schemaförändringar, vikarietillsättning, städning, vaktmästerisysslor.....

Hej på er kollegor!

Hoppas att ni mår förhållandevis väl i dessa minst sagt annorlunda Corona-tider. Tänkte bara dela med mig av lite spontana tankar om vad som krävs för att vi ska orka hålla i och hålla ut i förskolan till dess att pandemin avtar eller i bästa fall försvinner.

Vi behöver mer stöd än någonsin

Vi som arbetar i förskolan har alltid varit flexibla, lösningsinriktade och vänt ut och in på oss själva men behöver NU mer än någonsin stöd och stöttning från huvudmannen, rektorer, bitr rektorer, administration och stödfunktioner för att organisera arbetet på förskolan. Jag ser och hör från kollegor att det går åt alldeles för mycket resurser till annat än undervisning. Jag ser det som en omöjlighet att vi i rådande läge ska behöva lägga så mycket tid som vi gör idag på schemaläggning, schemaförändringar, vikarietillsättning, städning, vaktmästerisysslor, ringa hem sjuka barn osv.

Den nya föreskriften Organisatorisk och social arbetsmiljö prövas

Det är nu som den nya föreskriften Organisatorisk och social arbetsmiljö prövas ordentligt. Ingen ska behöva bli sjuk på grund av hög arbetsbelastning, arbetstidsförläggning eller avsaknad av stöd från rektorer eller kollegor. Förskollärarna ska inte arbeta på andras avtalsområde utan har ett uppdrag att i så stor utsträckning som möjligt bedriva undervisning. Rast och paus behöver prioriteras så att återhämtning varje dag blir möjligt för att orka hålla i och hålla ut. Det är en stor risk för ohälsa och sjukdom när detta fallerar.

Viktigt att förskolläraren undervisar

I många kommuner kommuniceras det att omsorg nu ska prioriteras framför undervisning nu i Corona tider och för mig personligen så blir detta obegripligt. Förskolläraren undervisar både i planerade och spontana situationer bara genom att vara i sin anställning. Istället borde kravet på det systematiska arbetsmiljöarbetet naturligtvis anpassas så att tid för undervisning frigörs. Regering och huvudman ska enligt mig istället påvisa vikten av att förskolläraren i största möjliga mån SKA undervisa och användas till det vi är anställda att göra. Nu är undervisningen lika viktig som tidigare för barnen och deras framtida kunskaper. Vi har ju ingen aning om hur länge denna pandemi kommer att vara.

Medlemmars oro behöver hanteras

Oron bland medlemmarna i förskolan behöver också tas hand om och huvudmannen behöver se över sina resurser för detta. I Jönköping har vi startat en Corona stödlinje som en kommunövergripande stödfunktion som samordnas av kommunhälsan. Hit kan medarbetare och chefer vända sig för att få stöd och rådgivning angående Covid-19. I Jönköping går nu många barn i allmän förskola utomhus mellan 8:30-11:30. Huvudmannen har gett rektor mandat att besluta om begränsade vistelsetider vid behov. Förskolan har snabbt lyckats att erbjuda barnen undervisning i utomhusmiljön. I Jönköping lämnar och hämtar många vårdnadshavare redan sina barn ute för att minska smittspridning. Under rådande pandemi måste huvudmannen stödja oss som arbetar i förskolan med tillfälliga förändringar trots att reaktionerna från vårdnadshavarna ibland eskalerar.

Barnen kan också drabbas av psykisk ohälsa

Slutligen tänkte jag också på att vi som arbetar i förskolan måste vara uppmärksam på att även yngre barn kan drabbas av psykisk ohälsa när arbetslöshet och sjukdom i familjer uppstår. Med tanke på att alla förskolor har begränsade specialpedagogiska resurser måste det finnas en beredskap för detta. Livet efter pandemin kommer. Men tills dess glöm inte att berätta för barnen vad roligt det är att se dem och för din kollega vilket gott arbete hen gör!

Petra Hultqvist, Huvudskyddsombud Jönköping, Referensorgan Förskola


"Hej, vem är du? Vad ska du göra?"

Glada och nyfikna barn möter mig utanför förskolan, där vi ska diskutera förskollärarnas arbetsmiljö. Arbetsmiljön där skiljer sig inte från andra förskolor i landet. De berättar om stora barngrupper, hög arbetsbelastning, mycket kvällsarbete, vikariebrist och allt fler outbildade i verksamheten.

I en enkätundersökning där förskollärare intervjuades som genomfördes av Lärarnas tidning och tidningen Förskolan visade på att 9 av 10 förskollärare arbetar i barngrupper som är större än Skolverkets rekommenderade riktmärken. Detta påverkar såklart både förskollärarnas och barnens arbetsmiljö. Förskollärarna fortsätter samtalet med att beskriva samvetsstressen som ständigt gör sig påmind, det vill säga allt jag planerat att göra om bara, om barnet som behövt lite extra tid om bara.

Bristen på rätt förutsättningar måste tas på allavar

Idag finns inte bara, det vill säga tillräckliga förutsättningar och resurser i förhållande till kraven som förskollärarna enligt Skollag och Läroplanen förväntas leva upp till. Förväntningarna från oss själva, från kollegor, chefer, föräldrar och barn är höga och det ska de fortsättningsvis också vara. Men var finns förutsättningarna från chefer och huvudmän för att kunna bedriva ett kvalitativt arbete från engagerade lärare som också känner att de har inflytande och delaktighet i det som påverkar deras arbete. Har vi råd att inte ta bristen på förutsättningar på allvar?

Plötsligt förändras entusiasmen i samtalet. De börjar ivrigt att beskriva sitt projektarbete där barnens lust och nyfikenhet till att lära sig nya saker ständigt utvecklas och utmanas.

Det är tur att barnen ger så mycket energi tillbaka annars skulle jag aldrig orka, säger en av lärarna.

Hur länge räcker den resursen tänker jag? Den räcker definitivt inte för att vända på sjukskrivningarna pga. psykisk ohälsa inom förskolan där vi i dagsläget når topplaceringar enligt Försäkringskassans senaste statistik. Vi måste vända på detta NU!

"Vi har inte råd att förlora en enda förskollärare"

Arbetsmiljöverkets föreskrift 2015:4, Organisatorisk och social arbetsmiljö, som tagit fram för att förebygga risk för ohälsa gällande arbetsbelastning, arbetstid och kränkande särbehandling måste ge effekter i verksamheten. Vi har inte råd att förlora en enda förskollärare till på grund av brister inom dessa områden. Förskollärarna behövs i förskolan för att ge barnen den rätt till undervisning som de enligt lag har rätt till. Vi behövs där varje dag för att göra skillnad i barns utveckling och lärande.

Vi fortsätter samtalet med att diskutera vikten av ett nytt synsätt på arbetsmiljöarbetet och att hitta nya infallsvinklar till att hantera det på. Härifrån och framåt är en bra utgångspunkt men hur gör vi då? Jag som huvudskyddsombud i Jönköpings lokalavdelning delar uppfattningen med många andra kollegor om att vi måste förstärka signalsystemen i förskolan med kontinuerliga ögonblicksmätningar där arbetsmiljön står i fokus. Attityden till arbetsmiljöfrågor måste och har enligt mig börjats att förändras och prioriteras i många verksamheter.

Viktigt att identifiera friskfaktorer på arbetsplatsen

Det finns ett arbetsmiljöperspektiv i varje fråga och får inte hanteras som en sidovagn. Varje arbetsplats måste sätta upp mål för arbetsmiljöarbetet där man fokuserar på några områden som utvecklas systematiskt och kontinuerligt. Detta måste ske i dialog där alla tar och ges ansvar i frågan och där vi tillsammans ser konstruktiva lösningar som ger positiva effekter. Lika viktigt är det att identifiera friskfaktorer. Det är både roligare och mer effektivt att försöka hitta vad som gör att man är frisk än sjuk.

På vägen ut från besöket så möts jag åter av barnen men nu i tamburen för det är dags för lunch. Hej, vem är du och vad ska du göra? Fortfarande glada, nyfikna och förhoppningsvis lite hungriga efter en utforskande utelek. Tanken slår mig att barnen förhoppningsvis är helt omedvetna om samtalet som just förts i personalrummet och funderar samtidigt på vilka effekter samtalet ger på den här arbetsplatsen. Idag vet vi med stöd av aktuell forskning att barnen också påverkas av vår arbetsmiljö och hur verksamheten är organiserad och utifrån vilka förutsättningar som vi ges. Här måste vi genom fackligt arbete hjälpas åt att stärka dessa komponenter.

Jag fortsätter med min kamp och du med din men vi måste göra det tillsammans.
Frågor & Svar