Lärarförbundet
Bli medlem
Driftinformation: Just nu är det driftstörningar på lararforbundet.se

Detta är ett inlägg från Förskolebloggen

Tillitsbaserad styrning - ett sätt att främja arbetsmiljöarbetet i förskolan

Tillitsbaserad styrning har hittills främst utvecklats för att främja verksamhetens utveckling. Min förhoppning är att det framöver också kommer att prägla arbetsmiljöarbetet i Halmstad och hela Sveriges förskolor.

Just nu möts du av Lärarförbundets satsning för en friskare arbetsplats. Forskarna bakom studien Hälsa och framtid kom fram till åtta friskfaktorer som spelar stor roll för hur friska medarbetarna på en arbetsplats är. Dessa friskfaktorer handlar till stor del om att alla förväntas ta sitt professionella ansvar, att man får befogenheter och stöd för det, samt att det finns flera dialogstrukturer inom och mellan ansvarsnivåer om verksamhetens resultat, utveckling och förutsättningar.

Forskarnas resultat är helt i linje med Lärarförbundets arbetsmiljöstrategi. Det karaktäristiska för en frisk arbetsplats är enligt strategin att medarbetare ges förutsättningar för att utföra arbetet på ett professionellt sätt, möjligheter till kompetensutveckling, samt utrymme för att bidra till förbättring. Motsatt gäller att samvetsstress och ohälsa uppstår när lärare inte får utrymme för att ta sitt yrkesansvar. I Lärarförbundet som ett fackligt professionsförbund är därför arbetet mot samvetsstress ett viktigt inslag i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Staten och flertalet kommuner är mitt i ett omvandlingsarbete som kommer att påverka många medarbetare och verksamheter för lång tid framöver. Tillitsbaserad styrning är på väg att ta över från New public management (NPM) som länge präglat styrningen av bland annat förskolan. NPM har inneburit täta uppföljningar, mer detaljerad styrning för att komma åt brister samt krav på detaljerad dokumentation till såväl huvudman som till vårdnadshavare för att skapa valfrihet och rörelse mot verksamheter som fungerar bra. Tillitsbaserad styrning tar mer fasta på att varje organisatorisk nivå har tillit till att övriga nivåer är bäst på sina områden och uppdrag, att det skapas täta dialoger om uppdrag, förutsättningar och resultat så att adekvat stöd ges till dem som efterfrågar det.

Jag arbetar i organisationen för uppföljning och utveckling i Halmstad. Vår Barn- och ungdomsnämnd/ förvaltning är tidigt ute med att lägga om styrprocessen. Sedan två år lär såväl förvaltningens medarbetare som nämndens politiker vad tillitsbaserad styrning kan vara i vår organisation. Vi har fått god hjälp av Jonas Österberg som säger: ”Det innebär att man som aktör längs skolans styrkedja behöver känna att det lönar sig att samverka. Att våga vara öppen med vilka problem man brottas med som lärare eller skolledare och kommunicera detta till huvudmannen behöver grunda sig i en övertygelse om att det kommer att leda till att man får stöd.”

”Denna positiva förväntan behöver också besvaras av de professionella genom att de visar att de är att lita på. I en sådan kultur finns inte utrymme att hävda sin hierarkiska position eller förskjuta ansvar till någon annan. I ett skolsystem som präglas av samverkan och tillit sluter aktörer sig samman.” (2018)

Politikerna har bestämt sig att styra mindre detaljerat och mer ange riktningen för förvaltningens arbete, i större utsträckning hamna i dialog med förskollärare, lärare och rektorer för att höra om arbetet mot målen. Syftet med den dialogen är att politikerna ska kunna bedöma om de gjort rätt ekonomiska och andra prioriteringar och om man utifrån sitt ansvar kan agera för att underlätta för verksamheten att genomföra sitt uppdrag.

Förvaltningsledningen har styrt om sitt arbete och skapat lär- och arbetsgrupper med skolledare och nyckelpersoner för frågor som flera förskolor och skolor uppger att de behöver stöd med. Ett exempel gäller uppföljning av övergångar. Förvaltningen skapade fyra dialoggrupper där förskollärare, lärare, specialpedagoger och rektorer fick möjlighet att berätta för varandra och lyssna till hur andra arbetar med övergångar. De blev nyfikna på varandras berättelser, särskilt kring frågor som de kunde förbättra eller upplevde inte fungerar så väl, när barn och elever byter avdelning/stadium eller skolform. I dialogerna framkom att många enheter efterfrågade ”mallar” för att skriva ner egna rutiner för övergångar så att de följer nationell lagstiftning och upplevs som enhetliga i kommunen. Deltagarna ville också att särskilt framgångsrika strategier sammanställdes och spreds. Istället för att utarbeta detaljerade anvisningar för det som inte fungerar gjorde förvaltningen den mall som efterfrågades, arrangerade möte för alla skolledare och specialpedagoger där olika framgångsrika lösningar eller arbetssätt presenterades under fem-sju minuter vardera. Förvaltningen låter nu enheterna utveckla övergångar på det sätt som professionen tycker är lämpligt utifrån lokala förhållanden. Alla som deltagit i den tillitsbaserade uppföljningen ger mer energi, bättre lösningar och enklare arbete.

Den tillitsbaserad styrning har hittills främst utvecklats för att främja verksamhetens utveckling. Min förhoppning är att det framöver också kommer att prägla arbetsmiljöarbetet i Halmstad och hela Sveriges förskolor. Om samvetsstress, det vill säga känslan av att inte räcka till, är den dominerande faktorn till ohälsa bland förskollärare, lärare och rektorer tror jag att arbetssättet är den rätta medicinen . Jag upplever att de är helt i linje med de åtta friskfaktorer som forskarna presenterade i Hälsa och framtid. Exempelvis närvarande, tillitsfullt och engagerat ledarskap (från rektor och upp till huvudmannen), verklig delaktighet och reella möjligheter att påverka beslut samt dialog och gemensamma prioritering av arbetsuppgifter vid hög arbetsbelastning.


Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här