Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Förskolebloggen

Nyckel till förskolans framtid

​En dag när jag kommer in i förskolan märker jag att jag glömt min skåpnyckel hemma. En liten flicka hör hur jag beklagade mig inför mina kollegor och kom fram till mig med en nyckel som hon ritat på ett papper. ”Varsågod Pia, jag har gjort en ny nyckel till dig”, säger hon.

En dag när jag kommer in i förskolan märker jag att jag glömt min skåpnyckel hemma. En liten flicka hör hur jag beklagade mig inför mina kollegor och kom fram till mig med en nyckel som hon ritat på ett papper. ”Varsågod Pia, jag har gjort en ny nyckel till dig”, säger hon. Vilket gyllene ögonblick som jag hade tur att uppleva just en dag när det kändes motigt i förskolan.

Under en längre tid har svensk förskola haft en tuff arbetsbelastning. Förskolan kännetecknas dessvärre av höga sjukskrivningstal och många av våra medlemmar vittnar om att det saknas förutsättningar för uppdraget. Det är viktigt att påpeka att hög arbetsbelastning fanns på många förskolor även innan pandemin, men vad pandemin idag gör är att förstärka de brister som funnits sedan tidigare. Det är viktigt att fortsätta att skrapa på orsaken till denna sjukfrånvaro.

Lärarförbundet har haft stort fokus på att titta på förskollärares förutsättningar och professionella utveckling sedan 2004. Genom samverkan med det nationella nätverket ”Lärorik förskola” har vi fokuserat på att:

  • återinföra ett riktmärke för barngruppers storlek och mer resurser till förskolan – statsbidrag för minskade barngrupper
  • förskolans yrkesroller måste tydliggöras ytterligare så att förskollärarnas kompetens används på bästa sätt
  • kvalitativ kompetensutveckling såsom Läslyftet – även förskolan ska ingå i alla statliga satsningar
  • ett tydligt fokus på att det är förskollärare som ansvarar för undervisning i läroplanen
  • stärka status för yrket genom att införa lärarlegitimation för förskollärare
  • förskolechefer numer klassas som rektorer i förskolan vilket har höjt deras löner och möjlighet att utvecklas genom den statliga befattningsutbildningen.

Parallellt med ett starkt påverkansarbete så har bristen på förskollärare ökat och därmed har förskollärartätheten minskat ute i landet. Idag saknar en tredjedel av dem som arbetar i förskolan utbildning för att arbeta med barn. När fler inte har relevant utbildning blir ledarskapet för förskolläraren något annat och ett större ansvar läggs på oss förskollärare.

När jag träffar flera politiker i utbildningsutskottet så ställer de ofta frågan, ”om du får önska dig en sak till förskolan, vad är det?”. Det räcker inte med att önska sig en sak för förskolan - verksamheten är komplex och det finns ingen quick-fix utan ett strategiskt pussel måste läggas. Lotta Edholms utredning ”Förskola för alla barn – för bättre språkutveckling i svenska SOU 2020:67”, har hittat några pusselbitar men pusslet är inte komplett. Det är också djupt tragiskt att stora utredningar och statliga reformer under flera års tid exkluderat förskolan när skolformen ska vara första steget in utbildningen.

Skrivelsen som undertecknades 2019 av Lärarförbundet, Kommunal, FSO och 52 forskare var starten för påverkansarbetet kring en bred utredning vars syfte var att börja lägga ett pussel efter förskolans faktiska förutsättningar. Sedan dess har vi i vartenda samtal med nationella politiker fortsatt trycka på i den riktningen med stöd av medlemsundersökningar och forskning.

Pusslet måste läggas. Det räcker inte att prata om hur viktig förskolan är utan att kraftiga åtgärder kommer på plats. Det känns som om vi är på väg åt rätt håll när riksdagen förra veckan la fram att - regeringen bör utreda förskolans förutsättningar för likvärdig utbildning. Du kan lita på att Lärarförbundet kommer hålla i och trycka på för EN LIKVÄRDIG OCH HÅLLBAR FÖRSKOLA – för alla anställda i förskolan och barn. En förskola att längta till, där det skapas nycklar och gyllene ögonblick!

Frågor & Svar