Lärarförbundet

Förskolans dag – en dag att fira!

Engagemang

Tredje torsdagen i maj, en stark tradition att fira och lyfta förskolan! En dag som på de flesta håll planeras med ett festligt innehåll! En dag då vi visar upp vår verksamhet och öppnar upp dörrarna för nära och kära. Det är så otroligt viktigt att vi sparar på guldstunder, att vi lyfter det som ger glädje – glädjen att vara medskapande när barnen tar sig an nya utmaningar.


Förändrad roll

När jag träffar medlemmar på förskolor idag så pratar många om den legitimerade förskollärarens förändrade roll. Vi har i skolverkets statistik sett att många som arbetar inom förskolan idag helt saknar utbildning, många av våra medlemmar saknar också kollegor med rätt behörighet och därmed ingen att dela ansvaret med. Jag har träffat erfarna förskollärare som säger, det är tur att jag har min erfarenhet att falla tillbaka på när arbetsorganisationen inte håller. Det är just det som är den svaga länken, arbetsorganisationen på våra förskolor är på många ställen skapad när vi hade mindre barngrupper, tajtare öppentider, högre utbildningsnivå, tillgång till vikarie m.m. Bara de senaste veckorna har jag flera gånger fått berättelser till mig om att schemat för planering och reflektion fungerar – när alla kollegor är på plats. Idag ser inte verkligheten ut så! Vi måste få till en struktur som håller utifrån styrdokumenten, som skapar möjlighet att både planera, utvärdera samt utveckla sin undervisning.


Påverkansarbete runt läroplan och avtal

Lärarförbundet har på flera olika sätt påverkat för att i samband med revideringen av läroplanen flytta fram diskussionen till att handla om rätt saker. Vi måste få en tydlighet, och verkligen använda den kompetens som finns i arbetslaget på bästa sätt. Vi valde att skriva våra åsikter tillsammans med Kommunal till utbildningsdepartementet inför beslutet, som vi hoppas kommer innan regeringens sommaruppehåll. Vi har även haft kontakt med enskilda politiker och förskoleforskare för att tillsammans trycka på i rätt riktning.

Nu ligger vårt kommunala avtal i medlarnas händer och vi ska med gemensam kraft göra förflyttningar i rätt riktning! Vi har många fler steg att ta, och vi ska ta dem!

Vi i förskolan är oerhört viktiga, vi är en del av nästan varje barns barndom, vi väcker lusten att lära, vi ger trygghet och omsorg, vi stöttar och stärker koder för samspel. Vi har förmågan att se det stora i det lilla – förmågan att växa i samspel både med kollegor och med barnen!

Var stolt idag firar vi inte bara förskolans dag, utan också 100 år!

Pia Rizell Legitimerad förskollärare och ledamot i förbundsstyrelsen


Genom en likvärdig förskola kan vi ge alla barn samma chans!

Vi vet att en bra förskola bidrar till en bättre start för barnen i utbildningssystemet, en effekt som håller i sig långt upp i åldrarna. Förskolan är viktig och spelar stor roll i barns utveckling och lärande. I förskolan lägger vi grunden för det livslånga lärandet!

Därför är det oroande att vi ser så stora skillnader mellan huvudmän och mellan förskolor, skillnader som kommer att medföra att barn får med sig kvalitativt olika erfarenheter. Några barn kommer få med sig mycket medan andra kommer få med sig betydligt mindre.

Verkar kompensatoriskt

Likvärdighet är ett ord som förekommer ofta i den politiska debatten idag. Förskolan är en betydelsefull del i en likvärdig skola för alla elever, eftersom en bra förskola skapar goda förutsättningar för lärandet i skolan, för alla barn.

Vi vet till exempel att en god förskola verkar kompensatoriskt kring de aspekter som motverkar likvärdighet för elever: social tillhörighet, migrationsbakgrund och vårdnadshavares utbildningsnivå. Likvärdighet handlar alltså inte om att alla ska få precis samma utan att alla ska få utifrån behov. Det betyder inte att barn som haft tur i livets lotteri inte behöver en förskola av god kvalitet, utan det betyder att vissa barn i ännu högre grad behöver förskolans goda verksamhet där utbildade förskollärare och barnskötare skapar goda förutsättningar för barnen.

Viktigt med utbildad personal

Utbildad pedagogisk personal, både förskollärare och barnskötare, i förskolan är viktigt för våra minsta samhällsmedborgares utveckling och lärande. Barnskötare och förskollärare är viktiga arbetsgrupper med olika uppdrag och ansvar i förskolan. I dagens förskolor ser vi dock att förskollärartätheten skiljer sig mycket mellan huvudmän men också mellan förskolor. Ju svårare det blir att rekrytera förskollärare ju oftare tvingar man fram ”kreativa lösningar” för att komma åt problemet med förskollärarbristen. Förskollärare har flera specifika ansvarsområden och är den yrkesgrupp som undervisar i förskolan.

Förskolläraren ska bedriva undervisningen

Enligt skollagen är det endast legitimerade förskollärare som får bedriva undervisning. "Bedriva" är kanske inte ett ord man använder i vardagligt språk, så vad menas egentligen med det? Om man kollar efter synonymer för ordet bedriva så hittar man exempelvis utöva, idka, syssla med, ägna sig åt, driva, arbeta med och sköta. För mig klargör de här synonymerna att bedriva innefattar en handling, ett görande som är någonting annat än att bara ansvara för något.

Jag vet att bedriva tolkas på olika sätt. Några menar att det innebär att förskolläraren ansvarar för den undervisning som genomförs (där då alltså både barnskötare och förskollärare undervisar tillsammans med barnen) och liknar det vid hur man resonerat kring utvecklingssamtalen. Som bekant är det enligt läroplanen förskolläraren som ansvarar för att samtal förs med vårdnadshavare kring barns utveckling och lärande, men i praktiken innebär det ofta att man tillsammans i arbetslaget planerar utvecklingssamtalen som sedan både barnskötare och förskollärare genomför. Lärarförbundet tolkar bedriva i enlighet med det som står i skollagen; att det är förskolläraren som undervisar. Här är Kommunal och Lärarförbundet eniga, och Kommunal formulerar det så bra tycker jag: ”barnen möter barnskötare vad gäller omsorg, utveckling och lärande och de möter förskollärare i undervisning”.

Bristen skapar stora problem

Hur kan man då som legitimerad förskollärare mäkta med att bedriva den undervisning som ska ske? Kanske är det så att man är ensam förskollärare på sin avdelning eller kanske rent av ensam på två avdelningar. Bristen på förskollärare är något som vi ser ökar, så detta kommer troligtvis att bli allt vanligare. Hur ska man som förskollärare orka med allt det ökade ansvar som uppdraget innefattar?

Vi på Lärarförbundet menar självklart att rätt förutsättningar måste skapas och ges till förskollärare. Här handlar det om att få tillräckligt med planeringstid, att få möjlighet att träffa andra förskollärare för pedagogiska diskussioner och reflektioner tillsammans, att ansvara för ett överkomligt antal barn i barngruppen och kanske också att sortera bort uppgifter som inte behöver prioriteras utifrån det pedagogiska uppdrag som man har.

Rätt förutsättningar för förskollärare att ge barnen den undervisning de har rätt till skapar en likvärdig förskola där alla barn får samma chans!

Läs gärna den likvärdighetsagenda som Lärarförbundet skrivit tillsammans med LR och LO.

​Världens bästa yrkesval, men inte alltid

Glimmande guldstunder!

Glimmande guldstunder!

I år uppmärksammar vi att förskollärare organiserat sig i 100 år. I 100 år har vi brunnit för vårt yrke och kännetecknet har varit ett starkt engagemang! Engagemanget finns nu också men med fokus på arbetsbelastning, att glädjen minskar och att förskollärare och förskolechefer blir sjuka på jobbet.

Jag har under ett flertal veckor följt och läst berättelserna som delas under hashtagen #pressatläge och känner igen situationer och citat:

“Jag har bara arbetar 5 år som förskollärare men känner redan nu att jag måste fundera vad jag ska arbeta med "se" för det finns inte en chans att jag kommer orka i så många år till inom detta yrke. Jag har själv småbarn hemma och när jag kommer hem efter en arbetsdag har jag ofta huvudvärk, är blöt i svett och vill bara sova”.

“När man har flera olika styrdokument att följa och tar sitt arbete på allvar, kan det inte se ut som det gör idag. Jag orkar inte leva upp till mitt uppdrag. Jag orkar inte känna mig misslyckad, jag orkar inte jobba över, jag orkar inte ställa upp och jag orkar inte att ha för dåligt betalt för mitt arbete”.

Forskare bekräftar bilden

Under helgen gick flera av Sveriges forskare inom förskolan ihop och skrev en debattartikel i Sydsvenskan om situationen i förskolan. Samtalen med oss fackliga företrädare handlar allt oftare om arbetsmiljön och kontakt med försäkringskassan och företagshälsovården. Vi är alltså många som delar bilden!
Skolinspektionen som granskat förskolan under ett par år, trycker på att förskolan drar isär. Likvärdigheten minskar, och vi ser att förskollärartätheten som är så viktig för kvaliteten sjunker. Förskollärare som arbetar som arbetar utan behöriga kollegor vittnat om en ohållbar situation. Antalet som är anställda i förskolan som helt saknar utbildning fortsätter att öka.


Nu ska vi påverka!

Det känns väldigt, väldigt mörkt….men även hoppfullt. Vi är mitt i en avtalsrörelse och har en valrörelse framför oss så chansen att påverka är stor! Vi behöver stå upp på varje arbetsplats, prata med vår närmaste chef, göra handlingsplaner för att förbättra arbetsmiljön, kontakta skyddsombud och huvudskyddsombud och vi måste göra det tillsammans!

I förskolan - barnens första skola så läggs grunden! Grunden behöver vara stabil om vi ska skapa framtid! Berättelsena måste återigen handla om guldstunderna, det behöver glimma som att titta upp mot Vintergatan en stjärnklar kväll!

Pia Rizell, legitimerad förskollärare och ledamot i förbundsstyrelse

Remiss läroplan för förskolan

Lärarförbundet är inte helt nöjd med Skolverkets förslag till läroplan för förskolan. Förslaget kring undervisning måste arbetas om ifall Lärarförbundet ska acceptera revideringen.

Lärarförbundet säger nej till nuvarande läroplansförslag kring förskollärares undervisning. Så väl utkastet från november, skollagen som allmänna råd för måluppfyllelse i förskolan utgår från att förskollärare bedriver undervisning och att förskolläraren ansvarar för den undervisning den bedriver. Liggande förslag är otydligt när det talar om att förskollärare leder undervisningen. Skrivningen som den syftar till i skollagen handlar om att förskollärare leder barnen i undervisningen. Den har redan misstolkats som om förskollärare leder andra i arbetslaget som i sin tur undervisar.

Lärarförbundet ser undervisning som ett professionsbegrepp för förskollärares och lärares yrkesutövning och kommer därför aldrig att acceptera otydligheter kring undervisning i läroplanen.

Lärarförbundet är inte heller nöjd med förslaget kring hur förskollärare ska förhålla sig till måluppfyllelse i förskolan. I övriga skolformer är måluppfyllelse kopplat direkt till elevers lärande och ska i högre årskurser betygssättas. I förskolan är måluppfyllelsen kopplat till undervisningens kvalitet. Kvalitet i förskolan är dessutom så mycket mer än det målstyrda arbetet. I förslaget är riktlinjerna för förskollärare kraftigt förenklade. Så som skrivningarna är nu kan man uppfatta att man ska lägga fokus i dokumentationen på enskilda barns lärande, vilket skulle helt vända utvärderingsarbetet. I värsta fall skulle enkla checklistor börja användas i och med dessa skrivningar.

Förslaget innebär att förskolechef ska ge förskollärare förutsättningar att ansvara för undervisningen. Det uppskattar Lärarförbundet. Förskolechef ska också vara tydlig med vilka befogenheter förskolläraren har på förskolan utifrån sitt ansvar. Att läroplanen kompletteras med tydligare skrivningar kring digitalt lärande, hållbar utveckling och minoriteternas ställning ser Lärarförbundet som positivt.

Lärarförbundet förväntar sig att Skolverket justerat sitt läroplansförslag när det överlämnas till regeringen den 23 mars. Förskolan och förskollärarna behöver en aktuell läroplan.

För att läroplanen ska ge den förväntade effekten behövs särskilda implementeringsinsatser. Sveriges kommuner behöver också se till så att det finns rimliga resurser för att genomföra läroplanens innehåll. Det stärker inte kvalitén med låg förskollärartäthet och hög sjukfrånvaro på grund av brister i arbetsmiljön.

Helhetsgrepp runt förskolefrågorna

Med förskolefrågorna i fokus så har förbundsstyrelsen reviderat och aktualiserat den tidigare fastställda förskolepolitiken. Senaste helhetsgreppet togs 2011 efter reformbadet i svensk förskola och skola.

När förbundsstyrelsen senast tog ett helhetsgrepp runt förskolan var 2011, då var läroplanen reviderad och förskolan skrevs in i skollagen och erkändes som en egen skolform - barnens första skola. Det dokumentet innehöll strategier inom sex områden:

  • Yrkesroller och ansvar
  • Arbetsorganisation och pedagogisk utvecklingstid
  • Lärartäthet och gruppstorlek
  • Ledarskap
  • Kompetensutveckling och karriär
  • Lärarutbildning och forskning
  • Likvärdighet - oavsett huvudman

Bristen på förskollärare utmanar

När vi nu tar ett omtag så är det fortfarande samma frågor som är det största utmaningen i förskolan adderat med utmaningarna som förskollärarbristen innebär. När arbetsförmedlingen beskriver arbetsmarknadsläget för olika yrkeskategorier med hjälp av bristindex så är högsta möjliga 5.00, och i topp låg förskollärare med 4,88 - högst av alla yrken. På en lista där ingen vill ta tätplatsen. Förskollärartätheten är idag 12,5 barn per årsarbetare med förskollärarexamen (!8,1 i fristående verksamhet och 11,7 kommunal verksamhet). Det våra medlemmar vittnar om är att likvärdigheten idag speglas ur olika perspektiv och väldigt många är ensam ansvarig förskollärare på sin avdelning och till och med på sin förskola/enhet. Det ställer nya krav på arbetsorganisationen och ledarkapet.

Barngrupperna är ett stort problem

Barngruppernas storlek är en fråga vi möter på varenda arbetsplats och enligt vår förskoleundersökning det största problemet. En genomsnittlig gruppstorlek är 16,7 barn. Trots att dessa siffror gäller samtliga grupper, oavsett barnens ålder, är genomsnittet alltså högre än högsta nivån som gäller för 4-5 åringar (9-15 barn). När det gäller riktmärket för 1-3 åringar (6-12 barn) så har 63 % av avdelningarna fler barn än högsta nivån....

Vår nya inriktning

Med dessa frågor som bakgrund och perspektiv så forsätter vi att trycka på när det gäller att:

  • "Utveckla förskollärarrollen och ta vara på förskollärarnas kompetens" Arbetsorganisationen måste utvecklas så det skapas en balans mellan ansvar, uppdrag och förutsättningar. Yrkesrollerna i förskolan måste tydliggöras och stödfunktioner till förskolläraren måste säkras. Vi kopplar tiden som måste frigöras till undervisningen, så skrivningen blir - tillräcklig tid för planering, reflektion och utveckling måste garanteras för alla förskollärare.
  • "Ta lärarbristen i förskolan på allvar"
    Varje huvudman ska ha en kompetensförsörjningsplan och en rekryteringsplan, för att fler ska vilja bli och fler ska vilja förbli förskollärare. Vi behöver säkra varje förskollärares rätt till kollegial utveckling med andra förskollärare. Vi behöver fler utbildningsplatser och alternativa vägar till en förskollärarexamen, utan att äventyra kvaliteten.
  • "Främja professionens utveckling"
    Det är vi själva i professionen som tar kommandot, och utvecklar förskolan och undervisningsbegreppet. Vi ser det som självklart att förskollärarutbildningen förlängs och leder till en examen på avancerad nivå samt att förskollärare omfattas av professionsprogrammet precis som övriga lärare och skolledare inom hela skolväsendet.
  • "Låt barnens bästa styra barngruppernas storlek" Gruppstorlekarna måste anpassas efter barnens behov av en trygg och lärorik miljö. Förskollärares och förskolechefers bedömningar måste få ett större utrymme och effekt. Alla huvudmän måste ha en tydlig plan mot riktmärkerna och lokaler utformas med sikte på dessa.
  • "Stärk det pedagogiska uppdraget" För oss i Lärarförbundet är det självklart att förskolechef blir rektor och inte med en kortare utbildning! Vi fortsätter genom Lärarförbundet skolledare att pressa på för att minska antalet medarbetare och därmed kvaliteten och säkra arbetsmiljön!
  • "Satsa på specialpedagogisk kompetens och skapa en likvärdig förskola" Barn som har ett behov av särskilt stöd sak inte behöva vänta. Tidiga insatser bör ses som en investering och inte en kostnad. Vi trycker också på för att förskolans kompensatoriska uppdrag ska stärkas och resurser därmed riktas för att möjliggöra detta.

Här kan du också läsa en intervju med mig i Lärarnas Tidning om den nya politiken.

Jag fick för några veckor möjlighet att önska en tidig julklapp och vände mig till utbildningsministern med följande önskning!
- Jag som legitimerad förskollärare och vi i Lärarförbundet önskar att FÖRSKOLAN på riktigt ses som en del av svenskt utbildningssystem, och omfattas när det satsas och reformeras!

Lika men ändå så olika..

Jag valde att berätta och förändra

Jag valde att berätta och förändra

För några veckor sedan fick jag fick jag frågan av en förskollärarstudent om jag får gå på fortbildning. För en förskollärarstudent är frågan såklart relevant, de är mitt i utbildning och läser forskning och vill veta om de kommer få fortsätta utvecklas på detta sätt även efter utbildningen. Jag började tänka min egen möjlighet till fortbildning under mina fyra år som förskollärare och hur den har förändrats.

Min förskolekarriär började i Stockholms innerstad. Där ställde barnens anhöriga höga krav på förskolan och var pålästa och engagerade. De ville veta hur vi arbetade med genus, vad matematik på en yngrebarnsavdelning innebar och hur de på bästa sätt kunde stimulera sina barns språkutveckling hemma. Detta innebar att alla i personal behövde vara uppdaterade och kunna förklara och motivera våra pedagogiska val, jag älskade det. Personalen blev ofta skickad på fortbildning och vi fick även ut förslag på frivilliga utbildningar på arbetstid och kvällar flera gånger per termin.

Efter drygt två år började jag arbeta på en förskola i ett mindre samhälle utanför en mellanstor stad. På denna förskola var barnens anhöriga intresserade av att höra om barnen hade haft det roligt under dagen. Vi i arbetslaget fick knappt några frågor om våra pedagogiska val utan fick försöka hitta vägar för att förklara att vi arbetar med pedagogik och vad det innebär. Nöjda och trevliga anhöriga med massor av kärlek till sina barn, men som inte visade något större intresse för våra styrdokument eller våra pedagogiska val.

När jag arbetat ett halvår på min nya arbetsplats kände jag att jag saknade att prata pedagogik med föräldrar på ett djupare plan. Jag saknade att gå utbildningar med kollegor och att fyllas med idéer om hur man kan utveckla verksamheten. Jag saknade också påtryckningar från pedagogiska ledare som ifrågasatte och uppmuntrade oss i vårt arbetssätt, och på det sättet fick oss att utvecklas. Jag gick till min nuvarande chef och sa att jag behövde bli mer utmanad. Att jag inte tyckte det var lika roligt att jobba som förskollärare när jag var längre ifrån ständigt analyserande och utveckling. Chefen förstod mig och tog min önskan på allvar. Jag fick nya uppdrag, fick gå på fortbildning, fick vara med och starta en ny avdelning, jag fick även vara med och utbilda personalen på de fem förskolorna i det lilla samhället i genuspedagogik och jag fick möjligheten att vara med i Lärarförbundets referensorgan för förskolan.

Det jobbar många olika typer av människor i förskolan som trivs med många olika typer av arbetssätt. För mig passade ett högre tempo rent utvecklingsmässigt bra medans andra föredrar en lugnare takt – och vi alla behövs. Det behövs folk i förskolan som stannar upp i förändring och undrar varför och hur vi ska göra på bästa sätt, och det behövs folk som driver på så att vi kan föra förskolans utvecklig framåt.

Lärareleven som undrade över hur mycket fortbildning jag får fick svaret att jag inte har tillgång till lika mycket nu. Det finns inte lika mycket utbildning att tillgå i den mindre stad där jag nu arbetar, jämfört med där jag var förut. Ska jag och mina kollegor på utbildning idag innebär det ofta att vi behöver vara borta heldagar istället för att gå på en kvällsföreläsning. Mitt första steg var att tala med facket för att få hjälp och stöd. Jag fick tips om vad jag kunde säga till chefen och vad facket kan erbjuda för utbildningar. Förutsättningarna är olika på olika arbetsplatser men oavsett vad du behöver för att kunna göra ett bra jobb så finns det möjligheter att förändra.

Kommentarer:

Miranda
Miranda Chang

Utan fugerande ledning kan en utbildad lärare lätt råka illa ut. Att bli utpekad utan rättslig prövning och straffas är inte helt okänd men det finns ingenstans man kan vända sig till. Om någon vill investera 4-5 år och höga studie lån för att bli lärare bör kolla upp https://www.lararforbundet.se/artiklar/skriftlig-varning-och-loneavdrag och tänka om. Det finns inte mycket skydd mot " En pekas ut utan rättslig prövning"

  • Skapad 2017-12-12 18:35

Var med och påverka utformningen av omarbetad Lpfö!

Starta ett samtal på förskolan om den nya läroplanen, var med och påverka via Skolverkets hemsida. Lärarförbundet är också med och framför förbundets politik som en av de viktigaste remissinstanserna.

Lärarförbundet vill ha en tydlig läroplan som ger barn rätt till en förskola med hög kvalitet. Den viktigaste kvalitetsfaktorn är tillräckligt många förskollärare samt att barngruppen håller en rimlig storlek och sammansättning.

Därför är det viktigt att läroplanen är glasklar kring förskollärares ansvar, och att huvudman och förskolechef är tydlig i vilka befogenheter förskollärare har utifrån sitt ansvar på den enskilda förskolan. Inte sällan läggs det stort ansvar på förskollärare men den får inga befogenheter att utöva sitt ansvar. Genom enkäter kan Lärarförbundet visa att ju färre förskollärare desto otydligare blir förskollärarens roll på en förskola. Det borde vara tvärt om.

Därför ger sig inte Lärarförbundet förrän de organisatoriska förutsättningarna blir inskrivna i läroplanen. Det ska klart framgå att huvudmannen ansvarar för att det avsätts reflektionstid för dokumentation, utvärdering och utveckling. Det vill säga pedagogisk utvecklingstid. Det borde stå inskrivet i samtliga läroplaner, och det är läge att Lpfö visar vägen i denna fråga.

Utbildning och undervisning har använts sparsamt i förskolan, även om det finns flera exempel långt tillbaka i tiden där man pratat om undervisningen för de yngsta barnen. Det är dags för förskollärare att börja använda ett ord för sitt professionella arbete. Lärarförbundet har inte hittat något bättre än undervisning och har därför inte bara välkomnat utan drivit på att det är så förskollärares yrkesutövning ska benämnas. Förskollärare undervisar medan barn lär och utvecklas i förskolan.

Undervisning kommer till uttryck på lite olika sätt beroende vilken typ av lärare och skolform det gäller. Därmed är det naturligt att förskollärares undervisning ska ha sin grund i förskolans tradition, men också utvecklas framåt. Därför är det välkommet att alla förskollärare - både de som undervisar i förskolan, forskar eller som jag har övergripande funktion i en kommun funderar tillsammans i olika forum och medier kring utbildning och undervisning. Det krävs för att vi ska få en ny bra läroplan för förskolan.

Här kommer mitt bidrag!

Jag tänker att läroplanen behöver vara ett stöd för att förstå vad som är undervisning inom ramen för utbildningen. Om utbildningen är helheten när barnen vistas på förskolan kan man kanske tänka så här om utbildning:

Förskolans utbildning ska upplevas som trygg, rolig och lärorik av barnen, locka till lek och aktivitet samt ge möjlighet till vila och avskildhet. Utbildningen ska ge stort utrymme för barns egna intressen och initiativ, men samtidigt utformas utifrån barnens rätt till en allsidig utveckling.

Det betyder att personalen ska finnas till, se till så att samhällets normer och värden upprätthålls, att ingen diskrimineras, att det är tryggt och säkert samt att miljö och material är tillgängligt. I den ramen kan barn bland annat leka, utforska, undersöka, vila utan att bli jagade med observationsblock eller utmanande frågor. Jag ser fullt av sådana stunder i förskolan idag – det är inget konstigt eller nytt.

Om undervisningen är de tillfällen då interaktionen är intensiv mellan barn, förskollärare och övrig personal, och att den interaktionen går ut på att utmana barnen och deras förmågor mot målen kan man kanske tänka så här om undervisning:

Undervisningen ska bedrivas i riktning mot läroplanens (strävans)mål och planeras så att omsorg, lärande och utveckling bildar en helhet. Förskolans undervisning kännetecknas av att den mer tar sin utgångspunkt i barnens erfarenhetsvärld, tankar och idéer än på det sätt som samhället sorterar kunskap. Undervisningen kan uppstå och genomföras spontant eller utgöras av planerade aktiviteter och ska bedrivas utspritt över dagen. En viktig del av undervisningen är förskolans omsorgs- och rutinsituationer, tematiska arbete, skapande samt lek.

I förskolans vardag och i förskolans närmiljö finns förutsättningar för allt det som läroplanens mål anger. Det handlar om att både ha planerade aktiviteter och fånga och ta tillvara tillfällena. Jag tror inte på en undervisning som sker mellan bestämda klockslag, eller enbart utövas vid samlingen. Jag misstänker att jag delar synen med nästan alla andra förskollärare. Däremot tror jag på en förskola där förskollärarna kan skilja ut undervisningen från resten av utbildningen. Det är inte bara en läroplansfråga utan också en arbetsmiljöfråga.

Jag ser fullt med sådana undervisningssituationer idag. I små samtal vid påklädning och handtvätt. Måltiden är ett ypperligt exempel på undervisning om barn utmanas kring språk och begreppsförmåga, motorik eller sin empatiska förmåga genom att hjälpa dem att samsas om den mat som finns på bordet. Men jag ser också samling med sång, dans och drama och organiserade lekar eller lekar där personalen deltar för att barn ska utveckla sin lekförmåga eller förståelse för det som leken handlar om. Det är inget konstigt eller nytt.

Hela utbildningen ska omfattas av ett systematiskt kvalitetsarbete, men tyngdpunkten ska ligga på undervisningen.

Jag vill ha en läroplan som omsluter omsorg, lek, lärande och utveckling i så väl hela utbildningen som i undervisningen. Precis så som skollagen beskriver förskolans uppdrag.

Tack för idag. Greppa ett tillfälle för att samtala med kollegor och arbetskamrater. Svara på Skolverkets frågor under hösten. Vi är en aktiv del av lärarkåren, vi förskollärare och driver vårt yrke framåt. Det kännetecknar en profession!

Kent Roslund, förskollärare och medlem i Lärarförbundets referensorgan för förskolan

Stolt förskollärare utan förutsättningar att vara professionell

Äntligen! Malmö stad har lyssnat på förskollärarnas krav om förutsättningar att bedriva undervisning.

År 2008 intensifierades mitt fackliga engagemang. Jag hade börjat som förskollärare i kommunal verksamhet och insåg att i min roll som lärare i förskolan saknades förutsättningar att utföra det statliga uppdraget och därmed kunde varken min eller mina kollegers kvalificerade yrkeskompetens nyttjas fullt ut. I den verksamhet jag mötte, lyste kontinuerlig uppföljning, utvärdering och utveckling med sin frånvaro. Förskolans befattningar med olika utbildningsbakgrund var otydliga i praktiken, vilket fick till följd att förskollärarnas högskolestudier nästan uteslutande användes i ett görande utan tid för att reflektera över barnens lärprocesser, utbildningsmiljöns utformning eller för att utveckla undervisning och utbildning.

Ohållbar arbetssituation

Som stolt förskollärare var arbetssituationen fullständigt ohållbar, en upplevelse som jag delade med flertalet av mina förskollärarkolleger, en upplevelse av ambitionsfrustration som om den får fäste kan ge ödesdigra konsekvenser för den enskilde och för samhället i stort.

Lärarförbundet och Lärarförbundet Malmö som sedan tidigt sjuttiotal arbetat för förutsättningar i förskolläraryrket fångade mitt intresse för professionsfrågor genom bland annat Lärorik förskola och hoppet om förändring fick näring.

Lärarförbundet har uppvaktat Malmö stad

Jag minns min otålighet över droppen som skulle urholka stenen och önskade många gånger att trycket på vattenstrålen kraftigt skulle öka för att snabbare uppnå resultat, men med tiden blev jag både klokare och mer uthållig, vilket skulle visa sig ge önskat resultat.
Lärarförbundet Malmö har uppvaktat Malmö stad i ett otal former och vi har mött oändligt många tjänstemän och politiker i dialog då vi fört fram våra krav på förutsättningar som står i paritet till vårt kvalificerade uppdrag. Och äntligen har det gett resultat. Ett kollektivavtal har undertecknats som ger förskollärare fem timmars schemalagd verksamhetsutvecklingstid per vecka från och med den 1 september 2017.
Och det är bara början, vi har i Malmö en kommunal arbetsgivare som inser värdet av att satsa på förskollärare för att behålla och rekrytera, en förutsättning för att visionen om Barnens bästa förskola ska kunna realiseras. Idag har vi gott hopp om att framtidens förskola kan erbjuda förutsättningar att bedriva undervisning som motsvarar de som finns för lärare i övriga skolformer.

Schemalagd tid för verksamhetsutveckling

Med Malmö stad som arbetsgivare har varje förskollärare sedan 1 september 2017 fem timmars schemalagd tid för verksamhetsutveckling per vecka, kollektivavtal har undertecknats, tydliga riktlinjer har utformats och verksamhetsutvecklingstiden är kopplad till förskollärarens huvudsakliga uppdrag vilket ger förskollärare mandat att disponera tiden utifrån uppdragets komplexitet och förskollärares behörighet att bedriva undervisning.

Vi behöver fortsättningsvis bevaka:
- att arbetsbelastningen inte ökar i samband med att verksamhetsutvecklingstid schemaläggs,
- att den inre organisationen förändras för att bli kompatibel med förändrade förutsättningar,
- att antalet barn i barngrupperna minskar,
- att andelen förskollärare ökar och
- att förskolan får de resurser som krävs för att utveckla undervisning och utbildning samtidigt som barnens säkerhet kan garanteras.

Äntligen

Jag vill ingjuta hopp i alla er som fortfarande väntar på att stenen ska urholkas, håll ut! Stenen är inte bara urholkad i Malmö, den är även satt i rullning och kan ge positiva effekter för fler förskollärare i Sveriges kommuner.

Äntligen!
Malmö stad har lyssnat på förskollärarnas krav om förutsättningar att bedriva undervisning, Malmö har tagit första steget.
Sveriges kommuner, följ Malmös exempel!

Hur ser det ut i landet? Hur kan vi tillsammans arbeta strategiskt för att få ett centralt avtal som säkerställer pedagogisk utvecklingstid för Sveriges alla förskollärare i både kommunal och enskild verksamhet?

Mentorskap viktigt som ny lärare i förskolan

Introduktion i yrket viktigt

Introduktion i yrket viktigt

Att få ett genomtänkt introduktionsår tillsammans med mentor under första året minskar risken för sjukskrivning och risken för att man som ny lärare lämnar yrket.

Häromdagen öppnade jag vår förskola klockan 6.30 på morgonen. Rutinen hos oss är att jag är själv på öppningsavdelningen fram till klockan sju då en kollega kommer och löser av mig. Då tar jag med mig barnen till den fritidsavdelning där jag arbetar för närvarande. Just efter jag börjat mitt arbetspass så ringer den kollega som ska komma och byta av mig klockan sju. Kollegan har feber och kan inte komma till arbetet. Kollegan frågar mig om hon ska ringa vikarie, men jag sa att det ska inte du behöva göra som sjuk. Vi ska klara att lösa det. Att öppna ensam på en avdelning, ta emot nya barn som ibland är svåra att trösta och samtidigt få veta att den som ska komma och lösa av dig är sjuk kan kännas väldigt stressigt för många.

För mig som arbetat i 25 år i förskola, fritidshem och skola så kändes det inte som en stor grej. Jag har varit med om liknande situationer många gånger och vet vad som behöver göras. Jag gjorde ett snabbt överslag kring läget på huset och kände att jag hade full koll. Klockan sju kunde en annan kollega som börjar ta mina barn en stund så kunde jag stanna på öppningsavdelningen tills fler ordinarie kom till arbetet och vi kunde ordna med dagens bemanning.

Morgon löste sig smärtfritt och dagen blev bra.

Andra exempel på situationer där jag som erfaren förskollärare kan känna ett lugn är när någon förälder har synpunkter på hur vi arbetar och till och med kommer med kritik eller om ett barn gråter vid lämning. Jag skulle kunna räkna upp många situationer där det kan kännas knepiga där det finns risk att nya medarbetare kan känna sig obekväma och stressade.

Min poäng är att utbildning, rutin och erfarenhet oftast gör att det går att känna ett lugn i olika situationer som uppstår på en förskola liknande den jag beskrivit ovan och kunna lösa uppgiften utan större svårigheter.

En ny och oerfaren i samma situationer kan ha blivit rätt så stressad och känt sig osäker kring hur man ska agera. Just därför är det viktigt för oss i Lärarförbundet att våra nya medarbetare får en bra introduktion i arbetet med en erfaren mentor som finns till stöd när det dyker upp svårigheter eller situationer som man inte vet hur man ska hantera. Att få en bra introduktion till sitt arbete är avgörande för hur man kommer att trivas, om man riskerar sjukskrivning och huruvida man fortsätter i yrket. Det finns en stor forskningsstudie som genomfördes av Karolinska institutet och där visade resultaten bland annat att yrkesförberedelser under utbildningen och en bra introduktion till yrket spelar stor roll för de nyutexaminerades hälsa. Lärare i alla skolformer har dessutom rätt till ett introduktionsår med mentor.

Vi ser allt oftare att nya förskollärare redan från dag ett i sitt yrkesliv får ta fullt ansvar för hela avdelningen eller verksamheten utan introduktionsår och mentor och där finns ett viktigt arbete att ta tag i för huvudmännen. Det krävs många insatser för att få förskollärare att stanna i yrket och undvika sjukskrivning och jag tror att en bra introduktion kan ha stor betydelse.

Förskolan - det första viktiga steget att nå sina drömmar!

När leken är central - fånga ögonblicket

När leken är central - fånga ögonblicket

Nu är det timmar kvar till årets semester, den tid på året som det är viktigt att summera, reflektera för att sedan pausa och samla kraft inför nästa läsår.

I min roll som legitimerad förskollärare handlar det mycket om att skapa relationer (skola in) och att trappa ner relationer (skola ut), våra relationer gör verkligen skillnad för många barn och vårdnadshavare. För en del av våra barn är förskolan en livsviktig plats, en plats där möjligheten att nå sina drömmar ökar. Ett av barnen som jag haft förmånen att undervisa under flera år lämnade i veckan förskolan flygfärdig för förskoleklass, med tårar i ögonen sa vi adjö och lovade att vinka till varandra i parken och på skolgården. Hens mamma tackade för åren och barnet tittade upp på mig och tackade för allt hen lärt sig, och blinkade lite och sa… -Synd att jag inte lärde mig flyga bara! Jag tänker att det är precis det hen lärt sig, sikta högt, lärande har varit lustfyllt och hen lämnar förskolan med vetskap om allas lika värde samt en känsla av att det finns inga begränsningar. Jag vill och jag kan!

Så mycket på gång, samtidigt känns det som att gå i kvicksand!

Förskolans frågor har varit på högkant detta läsår, till en början genom några rapporter från Skolinspektionen där den om det ”Pedagogiska uppdraget” satte igång en diskussion runt om i hela landet. En stark röst om att vi i förskolan inte undervisade eller åtminstone inte använde begreppet undervisning när vi pratar om innehållet i uppdraget. Det blev ytterst tydligt att förskolans styrdokument inte är synkade med varandra, då skollagen använder UNDERVISNING och Lpfö 98/16 LÄRANDE i sin uppdragsbeskrivning.

Ett uppdrag att revidera förskolans läroplan lämnades till skolverket, ett arbete som är igång med att definiera undervisning, utbildning och omsorg och om hur digitaliseringen stärker undervisningen samt det viktiga att hålla kvar leken som central i förskolan. Den 23 mars 2018 ska resultatet läggas fram och det finns många möjligheter att delta i diskussionen, genom inspel till oss i referensorganet och genom Skolverkets hemsida.

Balansen mellan krav och förutsättningar

Samtidigt som det positiva i att äntligen göra ett riktigt omtag och inte bara lappa och laga Lpfö 98/16 så fortsätter förskollärarbristen att öka! Förutsättningarna skiljer stort mellan förskolor och kommuner när det gäller förskollärartätheten, barngruppernas storlek och balansen mellan krav och förutsättningar. Försäkringskassan larmar om att många förskollärare är och blir sjukskrivna pga. stressrelaterade symtom. Jag arbetar själv i ett område där förskollärartätheten sjunker och vi får ta omtag på organisationen gång på gång för att skapa möjligheter att ta det pedagogiska ansvaret och utrymme för ett kollegialt lärande utanför arbetslagen där vi stärker varandra och verksamheten. Ungefär samtidigt kommer det svarta siffror från arbetsförmedlingen när det gäller bristyrken på arbetsmarknaden, även här toppar förskollärarna med 4.88 (5.0).

Mitt i allt det mörka som är riktigt viktiga pusselbitar som måste komma på plats så har vi förskollärare på väg ut ur lärarutbildningen, nya kollegor som vi behöver introducera på bästa sätt in i yrket. Vi har genom Skolkommissionen ett stort paket med lösningar för svensk skola där vi får fortsätta att påverka så att förskolan kan ingå, t.ex. professionsprogrammen – just kompetensutveckling genom hela yrkeslivet är en nyckel för att höja status och kvalitet. En annan nyckel är ett stabilt och hållbart ledarskap. Förskolechefer behöver ha rimligt antal medarbetare för att kunna ta ansvar för arbetsmiljö och kvalitetsarbetet – säkerställa balansen mellan krav och förutsättningar! Vi jublade åt förslaget att ändra förskolechef till rektor, men det är med sorg att det i meningen efteråt står att uppdrager endast kräver en utbildningen på 7,5 hp (motsvarande för rektor i skolan är 30 hp).

Nu väntar ledighet för de flesta i förskolan, en välförtjänt sådan! Efter ledigheten så fortsätter vi om än med små steg uppför backen att arbeta för att:

  • Renodla förskollärares uppdrag
  • Påverka så att Läroplanen tar höjd och implementeras på ett klokt sätt
  • Påverkar så att förskolan omfattas i reformer
  • En god introduktion in i yrket och en stark utveckling genom hela yrkeslivet
  • Karriärvägar och lön som motsvarar ansvar och utbildning!

Då kommer vi att ”Lära fler barn flyga – för förskollärare ger Sveriges barn luft under vingarna”