Lärarförbundet

Förskola 21 del 1

förskola 21
Lärarförbundet har varit med och anordnat Förskola 21, som är en ny form av konferens där fokus ligger på inspirerande föreläsningar, intressanta möten och praktiska workshops i en härlig mix. Bland annat genomförde Lärarförbundet tillsammans med Christian Eidevald en workshop där Lärarförbundet ledde samtal i mindre grupper kring heta frågor om yrkesroller, utifrån förskollärares och barnskötares olika uppdrag och ansvar i undervisningen i förskolan (mer om detta i kommande blogginlägg). Som ledamot i Lärarförbundets referensorgan Förskola fick jag möjlighet att vara med och vill nu delge er alla lite av de lärdomar och tankar jag tar med mig från dagen.

Under dagen kunde man gå två spår: ”master/maker” för dem som arbetar med barn i förskolan och ”leader” för dem som arbetar med ledning och organisation. Flera kända namn fanns bland föreläsarna: Christian Eidevald, Anna Palmer, Marie Eriksson, Martina Lundström, Lena Edlund, Katinka Leo och Vesna Birkedal. Sedan fanns också en uppsjö av intressanta och inspirerande exempel från olika förskoleverksamheter.

Man kunde också ta del av flera olika utställare, se deras material och ställa frågor. Här är bilder från förskolor i Vaxholm där man arbetat med SEMLA och MINI-SEMLA (för de allra yngsta barnen):

förskola 21

Anna Palmer, docent verksam vid Stockholms universitet, berättade om forskningsprojekten SEMLA och STEAM. Hon började med att uppmuntra till att använda flera olika teorier och metoder i verksamheten och jämförde det med att gå in i ett konditori – smaka på många olika och välja lite av varje. Jag tror att det är lite så vi tänker i förskolan. Det är sällan man strikt följer en teori (även om det förstås finns exempel på det). Jag tror att man plockar lite russinen ur kakan och kombinerar utifrån vilken barngrupp man har, de individuella barnen som finns i barngruppen, vilket fokus man arbetar med och kanske också utifrån vad man vill uppnå. Man läser på och plockar det som känns rimligt och relevant. Det är ju detta som är den vetenskapliga grunden och jag vill slå ett slag för att avdramatisera den. Det ska inte kännas övermäktigt (eller bidra med extra stress) och det tycker jag att Anna Palmer förmedlade. Hon pratade också om pedagogisk dokumentation och värdet av att i dokumentation i barngruppen även kunna synliggöra och lyfta fram enskilda barn. Istället för att konsekvent benämna barnen som en grupp, så lyfter man fram att Kalle eller Samira sa det här eller kom med den här frågan. Ni vet ju att vi både ska dokumentera gruppen men också de individuella barnens utveckling och lärande, det ingår i vårt uppdrag, och detta kan då vara ett sätt att hantera det. Anna Palmer uppmanade också att rensa, radera och slänga mycket av de fotografier vi tar. Det blir lätt för mycket dokumentation och då drunknar man i det istället för att det används. Här kan man med fördel låta barnen vara med.

Katinka Leo och Christian Eidevald hade ett intressant samtal på scen där de diskuterade den nya (eller är det ”bara” en revidering?) läroplanen för förskolan. Det visade sig att det kunde vara lite både och. Ny läroplan för att det beslutade förslaget har fått ett nytt förordningsnummer i SFS (om det ”bara” varit en revidering hade det beslutade förslaget kopplats till det förordningsnummer som Lpfö98 har) och revidering för att det är det som regeringen begärde av Skolverket att skriva fram. De pratade också om skillnaden mellan att leda/bedriva och att finnas med i undervisningen. Här behöver diskussioner föras på alla förskolor om hur man konkret delar upp arbetsuppgifter, och om man inte gör det; hur säkerställer man att förskollärare kan leda undervisningen?

förskola 21

Christian Eidevald skickade också med en uppmaning att inte glömma att normer och värden är en viktig del i undervisningen. Det är lätt att man tänker att undervisning ”bara” handlar om ämnen som matematik, naturvetenskap eller språk, men värdegrundsaspekter är en del i den helhet kring omsorg, utveckling och lärande som förskolans verksamhet ska bygga på. Läser man definitionen av undervisning i skollagen står där också att undervisning innefattar kunskaper OCH värden.

Dagen avslutades med en mycket känslosam föreläsning av Stina Wollter. Jag blev själv väldigt berörd och tänker mycket på det viktiga uppdrag vi har att forma individer med positiva känslor kring sina kroppar. Hur pratar vi om vad vi äter och om våra kroppar (smala, tjocka, vackra, fula)? Borde vi inte förhålla oss mer som konstnären, med den konstnärliga blicken där alla kroppar handlar om former?

Stort tack alla som var med och skapade en fantastisk dag!

Stöd för FÖRSKOLAN i avtal och läroplan

Vi har olika förutsättningar, men vi kommer att få det att ske på varje arbetsplats!

Vi har olika förutsättningar, men vi kommer att få det att ske på varje arbetsplats!

Jag har aldrig känt så starkt att ett avtal är riktat till mig som legitimerad förskollärare. I #skolavtal18 ser jag möjligheter. Möjligheter hur det skulle kunna göra skillnad för arbetssituationen, skriver Pia Ritzell, ledamot i Lärarförbundets förbundsstyrelse i Förskolebloggen.

Jag har aldrig känt så starkt att ett avtal är riktat till mig som legitimerad förskollärare. När vi igår presenterade #skolavtal18, ett avtal som via medlare antogs av vår avtalsdelegation för SKL och LR´s förbundsråd så ser jag möjligheter. Möjligheter hur det skulle kunna göra skillnad för arbetssituationen i förskolan.

Redan i förhandlingsprotokollet och problemformuleringen så utgår utmaningarna från lärare i alla skolformer, från FÖRSKOLA till vuxenutbildningen. Att kompetensförsörjningsutmaningen måste arbetas med på både kort och lång sikt, som syftar till att minskad ohälsa. Tydliga formulerar pekar på arbete på arbetsplatsen, lokal, centralt och genom ett statligt ansvar.

Vidare i avtalstexten så beskrivs ett strategiskt arbete med fokus på lönestruktur. Det möjliggör en löneutveckling som premierar kompetens, särskilt ansvar och erfarenhet som bidrar till förbättrade resultat och bidrar till verksamhetens utveckling över tid. Denna fråga har varit aktuell vid så många arbetsplatser, - Måste jag byta huvudman för att få upp min lön?

Åläggs är en stark och tvingande formulering.

Lokala parter ÅLÄGGS ett särskilt uppdrag att stärka sitt arbete för att trygga kompetensförsörjningen. Åläggs är en stark och tvingande formulering. Detta med fokus på arbetsmiljö, arbetsorganisation, arbetstid och lönebildning. Jag ser det som vår tids viktigaste fråga hur fler ska bli och förbli mina kollegor. Hur ska vi annars säkra likvärdigheten, glädjen i yrket och en bra start för varje barn - Sveriges framtid!

Jag ser det som vår tids viktigaste fråga hur fler ska bli och förbli mina kollegor.

Det centrala parterna vill särskilt peka på vikten av:

  • Att skol-OSA bedrivs systematiskt på varje arbetsplats, med formulerade mål för att förbättra arbetsmiljön.
  • Att man på varje arbetsplats finner praktiska metoder för att åskådliggöra arbetsinnehåll och balans i den enskilde medarbetarens uppdrag.
Två riktigt viktiga nycklar som verkligen kan göra skillnad

För mig blir detta två riktigt viktiga nycklar som verkligen kan göra skillnad, och ja det står redan i lagen och är förstärkt i föreskriften sedan 2015, men den är fortfarande en hyllvärmare och inte det viktiga verktyg det skulle kunna vara.

Jag har det senaste åren ofta fått frågan om arbetsinnehållet, prioriteringar samt balansen av arbetstiden. Det är bristen på detta som visas i det höga sjukskrivningstalen. Att det sker på varje arbetsplats och med metoder som fungerar just där samt kravet på uppföljning kommer att vara avgörande.

Det finns ingen avsikt att lägga detta i knäet på något ombud eller medlemmar på arbetsplatsen, det kommer att finnas stödmaterial och arbetet kommer att ske tillsammans och med ett gemensamt ansvar.

Vi måste ta avstamp i tillit och förtroendeskapande arbete för att stärka arbetsmiljön i svensk förskola. Vi måste se helheten och knyta ihop skrivningar i detta avtal med det förstärkningar av förskollärares ansvar för undervisningen i läroplanen för att tydliggöra arbetets innehåll och använda vår specifika kompetens på ett klokt sätt. Ett sätt som både bromsar arbetsbelastningen och samtidigt utvecklar professionen.

Jag hoppas DU vill vara med på den resan?

Pia Rizell legitimerad förskollärare och ledamot i förbundsstyrelsen

Hur stora är egentligen barngrupperna i förskolan?

Efter skolverket presenterade den årliga statistiken på barngruppernas storlek som visade en minskning så ifrågasattes siffrorna av många som arbetar i förskolan. Det är allvarligt om siffrorna inte ses som trovärdiga.


Under våren presenterade skolverket den officiella statistiken för storleken på barngrupperna i förskolan. Deras statistik baseras på uppgifter som huvudmännen rapporterar in i oktober varje år.

Enligt skolverkets statistik har barngrupperna sedan 1992 inte varit så små som nu. Skolverkets senaste statistik visar att det gick i genomsnitt 15, 3barn i en barngrupp 2017 jämfört med 15.9 barn 2016 och ett snitt på 16.7 barn 2015.

Många av våra medlemmar höjde på ögonbrynen och tyckte sig inte alls känna igen siffrorna och i facebookgruppen ”förskoleupproret” framkom ifrågasättande och kritik mot siffrorna. När dessutom skolhuvudmän gör som beskrivs i länkad artikel så kommer vi hamna helt snett i vad som ska anses vara en barngrupp eller ej och kritiken mot statistiken kommer öka. https://mitti.se/nyheter/barngruppers-ifragasatts-personal/?omrade=liljeholmenalvsjo

Den fakta som skolverket presenterar baseras på de siffror som respektive förskola rapporterar in. Det som de har att rapportera in är hur många barn som är inskrivna grupperna i verksamheten i oktober. En barngrupp är den grupp som barnen vistas i huvuddelen av sin tid.

Regeringen skjuter till pengar i riktade statsbidrag för att minska gruppernas storlek vilket är positivt och vi tror att det är det som börjar få genomslag i statistiken, men vi tror att många inte märker av förändringen då det går att få bidrag för att skapa fler mindre grupper på samma förskola trots att antalet avdelningar inte ökar. Så här skriver skolverket i instruktionen: ”Det går att minska barngrupperna på olika sätt. Antingen har ni färre inskrivna barn eller så skapar ni fler barngrupper på förskolan. Om ni skapar fler barngrupper kan ni öka det totala antalet barn på förskolan så länge den genomsnittliga storleken på barngrupperna minskar.” Det innebär att en förskola med 4 avdelningar under huvuddelen av en dag kan ta några barn från varje avdelning och skapa en ytterligare barngrupp som genomför aktiviteter och utflykter och i statistiken så får den förskolan då 5 grupper med färre barn men i samma lokaler som är byggda som fyra avdelningar. Det kan även vara så att tillgång till verksamhetsnära vaktmästare, städ och kök minskat samtidigt som det blivit svårare att få erfarna, kompetenta vikarier. Det sammantaget gör att arbetsbelastningen upplevs tyngre och barngrupperna känns för stora.

Det är självklart positivt om barnen får vistas i grupper med färre barn, men det får inte bli en organisation som är otydlig eller ohållbar. Risken med att göra på det här sättet är att den ”femte” gruppen endast finns när all personal finns på plats.

För barn, medarbetare och föräldrar är det viktigt att det är tydligt vad som är en barngrupp på samma sätt som det ska vara tydligt vad som är en förskoleklass eller skolklass.

En ytterligare faktor som påverkar barngruppernas storlek är att föräldrar väljer att skriva in sina barn i förskolan under hela året. Det gör att grupperna är som minst under hösten då statistiken samlas in och ökar därefter under hela läsåret för att vara som störst i juni. Det beror på att huvudmännen har svårt att få fram ytterligare lokaler och medarbetare under året, och då väljer att öka gruppernas storlek för att alla barn ska få sin lagstadgade förskoleplats i tid.

För att säkerställa att de siffror som skolverket redovisar kommande år stämmer så behöver Lärarförbundet ge stöd till de lokala fackligt förtroendevalda att kunna vara delaktiga och kontrollera siffrorna när de redovisas. Vi tror det är nödvändigt då det är problematiskt om officiell statistik börjar ifrågasättas och det sprids en känsla av att både kommuner, skolverk och regeringen vill frisera siffrorna för att få det att se bättre ut än vad det egentligen är. Det måste vara utom rimlig tvivel att alla på förskolan är helt säkra på vad som är en barngrupp och att det är just de siffrorna som redovisas i statistiken.

Förskolans dag – en dag att fira!

Engagemang

Tredje torsdagen i maj, en stark tradition att fira och lyfta förskolan! En dag som på de flesta håll planeras med ett festligt innehåll! En dag då vi visar upp vår verksamhet och öppnar upp dörrarna för nära och kära. Det är så otroligt viktigt att vi sparar på guldstunder, att vi lyfter det som ger glädje – glädjen att vara medskapande när barnen tar sig an nya utmaningar.


Förändrad roll

När jag träffar medlemmar på förskolor idag så pratar många om den legitimerade förskollärarens förändrade roll. Vi har i skolverkets statistik sett att många som arbetar inom förskolan idag helt saknar utbildning, många av våra medlemmar saknar också kollegor med rätt behörighet och därmed ingen att dela ansvaret med. Jag har träffat erfarna förskollärare som säger, det är tur att jag har min erfarenhet att falla tillbaka på när arbetsorganisationen inte håller. Det är just det som är den svaga länken, arbetsorganisationen på våra förskolor är på många ställen skapad när vi hade mindre barngrupper, tajtare öppentider, högre utbildningsnivå, tillgång till vikarie m.m. Bara de senaste veckorna har jag flera gånger fått berättelser till mig om att schemat för planering och reflektion fungerar – när alla kollegor är på plats. Idag ser inte verkligheten ut så! Vi måste få till en struktur som håller utifrån styrdokumenten, som skapar möjlighet att både planera, utvärdera samt utveckla sin undervisning.


Påverkansarbete runt läroplan och avtal

Lärarförbundet har på flera olika sätt påverkat för att i samband med revideringen av läroplanen flytta fram diskussionen till att handla om rätt saker. Vi måste få en tydlighet, och verkligen använda den kompetens som finns i arbetslaget på bästa sätt. Vi valde att skriva våra åsikter tillsammans med Kommunal till utbildningsdepartementet inför beslutet, som vi hoppas kommer innan regeringens sommaruppehåll. Vi har även haft kontakt med enskilda politiker och förskoleforskare för att tillsammans trycka på i rätt riktning.

Nu ligger vårt kommunala avtal i medlarnas händer och vi ska med gemensam kraft göra förflyttningar i rätt riktning! Vi har många fler steg att ta, och vi ska ta dem!

Vi i förskolan är oerhört viktiga, vi är en del av nästan varje barns barndom, vi väcker lusten att lära, vi ger trygghet och omsorg, vi stöttar och stärker koder för samspel. Vi har förmågan att se det stora i det lilla – förmågan att växa i samspel både med kollegor och med barnen!

Var stolt idag firar vi inte bara förskolans dag, utan också 100 år!

Pia Rizell Legitimerad förskollärare och ledamot i förbundsstyrelsen


Genom en likvärdig förskola kan vi ge alla barn samma chans!

Vi vet att en bra förskola bidrar till en bättre start för barnen i utbildningssystemet, en effekt som håller i sig långt upp i åldrarna. Förskolan är viktig och spelar stor roll i barns utveckling och lärande. I förskolan lägger vi grunden för det livslånga lärandet!

Därför är det oroande att vi ser så stora skillnader mellan huvudmän och mellan förskolor, skillnader som kommer att medföra att barn får med sig kvalitativt olika erfarenheter. Några barn kommer få med sig mycket medan andra kommer få med sig betydligt mindre.

Verkar kompensatoriskt

Likvärdighet är ett ord som förekommer ofta i den politiska debatten idag. Förskolan är en betydelsefull del i en likvärdig skola för alla elever, eftersom en bra förskola skapar goda förutsättningar för lärandet i skolan, för alla barn.

Vi vet till exempel att en god förskola verkar kompensatoriskt kring de aspekter som motverkar likvärdighet för elever: social tillhörighet, migrationsbakgrund och vårdnadshavares utbildningsnivå. Likvärdighet handlar alltså inte om att alla ska få precis samma utan att alla ska få utifrån behov. Det betyder inte att barn som haft tur i livets lotteri inte behöver en förskola av god kvalitet, utan det betyder att vissa barn i ännu högre grad behöver förskolans goda verksamhet där utbildade förskollärare och barnskötare skapar goda förutsättningar för barnen.

Viktigt med utbildad personal

Utbildad pedagogisk personal, både förskollärare och barnskötare, i förskolan är viktigt för våra minsta samhällsmedborgares utveckling och lärande. Barnskötare och förskollärare är viktiga arbetsgrupper med olika uppdrag och ansvar i förskolan. I dagens förskolor ser vi dock att förskollärartätheten skiljer sig mycket mellan huvudmän men också mellan förskolor. Ju svårare det blir att rekrytera förskollärare ju oftare tvingar man fram ”kreativa lösningar” för att komma åt problemet med förskollärarbristen. Förskollärare har flera specifika ansvarsområden och är den yrkesgrupp som undervisar i förskolan.

Förskolläraren ska bedriva undervisningen

Enligt skollagen är det endast legitimerade förskollärare som får bedriva undervisning. "Bedriva" är kanske inte ett ord man använder i vardagligt språk, så vad menas egentligen med det? Om man kollar efter synonymer för ordet bedriva så hittar man exempelvis utöva, idka, syssla med, ägna sig åt, driva, arbeta med och sköta. För mig klargör de här synonymerna att bedriva innefattar en handling, ett görande som är någonting annat än att bara ansvara för något.

Jag vet att bedriva tolkas på olika sätt. Några menar att det innebär att förskolläraren ansvarar för den undervisning som genomförs (där då alltså både barnskötare och förskollärare undervisar tillsammans med barnen) och liknar det vid hur man resonerat kring utvecklingssamtalen. Som bekant är det enligt läroplanen förskolläraren som ansvarar för att samtal förs med vårdnadshavare kring barns utveckling och lärande, men i praktiken innebär det ofta att man tillsammans i arbetslaget planerar utvecklingssamtalen som sedan både barnskötare och förskollärare genomför. Lärarförbundet tolkar bedriva i enlighet med det som står i skollagen; att det är förskolläraren som undervisar. Här är Kommunal och Lärarförbundet eniga, och Kommunal formulerar det så bra tycker jag: ”barnen möter barnskötare vad gäller omsorg, utveckling och lärande och de möter förskollärare i undervisning”.

Bristen skapar stora problem

Hur kan man då som legitimerad förskollärare mäkta med att bedriva den undervisning som ska ske? Kanske är det så att man är ensam förskollärare på sin avdelning eller kanske rent av ensam på två avdelningar. Bristen på förskollärare är något som vi ser ökar, så detta kommer troligtvis att bli allt vanligare. Hur ska man som förskollärare orka med allt det ökade ansvar som uppdraget innefattar?

Vi på Lärarförbundet menar självklart att rätt förutsättningar måste skapas och ges till förskollärare. Här handlar det om att få tillräckligt med planeringstid, att få möjlighet att träffa andra förskollärare för pedagogiska diskussioner och reflektioner tillsammans, att ansvara för ett överkomligt antal barn i barngruppen och kanske också att sortera bort uppgifter som inte behöver prioriteras utifrån det pedagogiska uppdrag som man har.

Rätt förutsättningar för förskollärare att ge barnen den undervisning de har rätt till skapar en likvärdig förskola där alla barn får samma chans!

Läs gärna den likvärdighetsagenda som Lärarförbundet skrivit tillsammans med LR och LO.

​Världens bästa yrkesval, men inte alltid

Glimmande guldstunder!

Glimmande guldstunder!

I år uppmärksammar vi att förskollärare organiserat sig i 100 år. I 100 år har vi brunnit för vårt yrke och kännetecknet har varit ett starkt engagemang! Engagemanget finns nu också men med fokus på arbetsbelastning, att glädjen minskar och att förskollärare och förskolechefer blir sjuka på jobbet.

Jag har under ett flertal veckor följt och läst berättelserna som delas under hashtagen #pressatläge och känner igen situationer och citat:

“Jag har bara arbetar 5 år som förskollärare men känner redan nu att jag måste fundera vad jag ska arbeta med "se" för det finns inte en chans att jag kommer orka i så många år till inom detta yrke. Jag har själv småbarn hemma och när jag kommer hem efter en arbetsdag har jag ofta huvudvärk, är blöt i svett och vill bara sova”.

“När man har flera olika styrdokument att följa och tar sitt arbete på allvar, kan det inte se ut som det gör idag. Jag orkar inte leva upp till mitt uppdrag. Jag orkar inte känna mig misslyckad, jag orkar inte jobba över, jag orkar inte ställa upp och jag orkar inte att ha för dåligt betalt för mitt arbete”.

Forskare bekräftar bilden

Under helgen gick flera av Sveriges forskare inom förskolan ihop och skrev en debattartikel i Sydsvenskan om situationen i förskolan. Samtalen med oss fackliga företrädare handlar allt oftare om arbetsmiljön och kontakt med försäkringskassan och företagshälsovården. Vi är alltså många som delar bilden!
Skolinspektionen som granskat förskolan under ett par år, trycker på att förskolan drar isär. Likvärdigheten minskar, och vi ser att förskollärartätheten som är så viktig för kvaliteten sjunker. Förskollärare som arbetar som arbetar utan behöriga kollegor vittnat om en ohållbar situation. Antalet som är anställda i förskolan som helt saknar utbildning fortsätter att öka.


Nu ska vi påverka!

Det känns väldigt, väldigt mörkt….men även hoppfullt. Vi är mitt i en avtalsrörelse och har en valrörelse framför oss så chansen att påverka är stor! Vi behöver stå upp på varje arbetsplats, prata med vår närmaste chef, göra handlingsplaner för att förbättra arbetsmiljön, kontakta skyddsombud och huvudskyddsombud och vi måste göra det tillsammans!

I förskolan - barnens första skola så läggs grunden! Grunden behöver vara stabil om vi ska skapa framtid! Berättelsena måste återigen handla om guldstunderna, det behöver glimma som att titta upp mot Vintergatan en stjärnklar kväll!

Pia Rizell, legitimerad förskollärare och ledamot i förbundsstyrelse

Remiss läroplan för förskolan

Lärarförbundet är inte helt nöjd med Skolverkets förslag till läroplan för förskolan. Förslaget kring undervisning måste arbetas om ifall Lärarförbundet ska acceptera revideringen.

Lärarförbundet säger nej till nuvarande läroplansförslag kring förskollärares undervisning. Så väl utkastet från november, skollagen som allmänna råd för måluppfyllelse i förskolan utgår från att förskollärare bedriver undervisning och att förskolläraren ansvarar för den undervisning den bedriver. Liggande förslag är otydligt när det talar om att förskollärare leder undervisningen. Skrivningen som den syftar till i skollagen handlar om att förskollärare leder barnen i undervisningen. Den har redan misstolkats som om förskollärare leder andra i arbetslaget som i sin tur undervisar.

Lärarförbundet ser undervisning som ett professionsbegrepp för förskollärares och lärares yrkesutövning och kommer därför aldrig att acceptera otydligheter kring undervisning i läroplanen.

Lärarförbundet är inte heller nöjd med förslaget kring hur förskollärare ska förhålla sig till måluppfyllelse i förskolan. I övriga skolformer är måluppfyllelse kopplat direkt till elevers lärande och ska i högre årskurser betygssättas. I förskolan är måluppfyllelsen kopplat till undervisningens kvalitet. Kvalitet i förskolan är dessutom så mycket mer än det målstyrda arbetet. I förslaget är riktlinjerna för förskollärare kraftigt förenklade. Så som skrivningarna är nu kan man uppfatta att man ska lägga fokus i dokumentationen på enskilda barns lärande, vilket skulle helt vända utvärderingsarbetet. I värsta fall skulle enkla checklistor börja användas i och med dessa skrivningar.

Förslaget innebär att förskolechef ska ge förskollärare förutsättningar att ansvara för undervisningen. Det uppskattar Lärarförbundet. Förskolechef ska också vara tydlig med vilka befogenheter förskolläraren har på förskolan utifrån sitt ansvar. Att läroplanen kompletteras med tydligare skrivningar kring digitalt lärande, hållbar utveckling och minoriteternas ställning ser Lärarförbundet som positivt.

Lärarförbundet förväntar sig att Skolverket justerat sitt läroplansförslag när det överlämnas till regeringen den 23 mars. Förskolan och förskollärarna behöver en aktuell läroplan.

För att läroplanen ska ge den förväntade effekten behövs särskilda implementeringsinsatser. Sveriges kommuner behöver också se till så att det finns rimliga resurser för att genomföra läroplanens innehåll. Det stärker inte kvalitén med låg förskollärartäthet och hög sjukfrånvaro på grund av brister i arbetsmiljön.

Helhetsgrepp runt förskolefrågorna

Med förskolefrågorna i fokus så har förbundsstyrelsen reviderat och aktualiserat den tidigare fastställda förskolepolitiken. Senaste helhetsgreppet togs 2011 efter reformbadet i svensk förskola och skola.

När förbundsstyrelsen senast tog ett helhetsgrepp runt förskolan var 2011, då var läroplanen reviderad och förskolan skrevs in i skollagen och erkändes som en egen skolform - barnens första skola. Det dokumentet innehöll strategier inom sex områden:

  • Yrkesroller och ansvar
  • Arbetsorganisation och pedagogisk utvecklingstid
  • Lärartäthet och gruppstorlek
  • Ledarskap
  • Kompetensutveckling och karriär
  • Lärarutbildning och forskning
  • Likvärdighet - oavsett huvudman

Bristen på förskollärare utmanar

När vi nu tar ett omtag så är det fortfarande samma frågor som är det största utmaningen i förskolan adderat med utmaningarna som förskollärarbristen innebär. När arbetsförmedlingen beskriver arbetsmarknadsläget för olika yrkeskategorier med hjälp av bristindex så är högsta möjliga 5.00, och i topp låg förskollärare med 4,88 - högst av alla yrken. På en lista där ingen vill ta tätplatsen. Förskollärartätheten är idag 12,5 barn per årsarbetare med förskollärarexamen (!8,1 i fristående verksamhet och 11,7 kommunal verksamhet). Det våra medlemmar vittnar om är att likvärdigheten idag speglas ur olika perspektiv och väldigt många är ensam ansvarig förskollärare på sin avdelning och till och med på sin förskola/enhet. Det ställer nya krav på arbetsorganisationen och ledarkapet.

Barngrupperna är ett stort problem

Barngruppernas storlek är en fråga vi möter på varenda arbetsplats och enligt vår förskoleundersökning det största problemet. En genomsnittlig gruppstorlek är 16,7 barn. Trots att dessa siffror gäller samtliga grupper, oavsett barnens ålder, är genomsnittet alltså högre än högsta nivån som gäller för 4-5 åringar (9-15 barn). När det gäller riktmärket för 1-3 åringar (6-12 barn) så har 63 % av avdelningarna fler barn än högsta nivån....

Vår nya inriktning

Med dessa frågor som bakgrund och perspektiv så forsätter vi att trycka på när det gäller att:

  • "Utveckla förskollärarrollen och ta vara på förskollärarnas kompetens" Arbetsorganisationen måste utvecklas så det skapas en balans mellan ansvar, uppdrag och förutsättningar. Yrkesrollerna i förskolan måste tydliggöras och stödfunktioner till förskolläraren måste säkras. Vi kopplar tiden som måste frigöras till undervisningen, så skrivningen blir - tillräcklig tid för planering, reflektion och utveckling måste garanteras för alla förskollärare.
  • "Ta lärarbristen i förskolan på allvar"
    Varje huvudman ska ha en kompetensförsörjningsplan och en rekryteringsplan, för att fler ska vilja bli och fler ska vilja förbli förskollärare. Vi behöver säkra varje förskollärares rätt till kollegial utveckling med andra förskollärare. Vi behöver fler utbildningsplatser och alternativa vägar till en förskollärarexamen, utan att äventyra kvaliteten.
  • "Främja professionens utveckling"
    Det är vi själva i professionen som tar kommandot, och utvecklar förskolan och undervisningsbegreppet. Vi ser det som självklart att förskollärarutbildningen förlängs och leder till en examen på avancerad nivå samt att förskollärare omfattas av professionsprogrammet precis som övriga lärare och skolledare inom hela skolväsendet.
  • "Låt barnens bästa styra barngruppernas storlek" Gruppstorlekarna måste anpassas efter barnens behov av en trygg och lärorik miljö. Förskollärares och förskolechefers bedömningar måste få ett större utrymme och effekt. Alla huvudmän måste ha en tydlig plan mot riktmärkerna och lokaler utformas med sikte på dessa.
  • "Stärk det pedagogiska uppdraget" För oss i Lärarförbundet är det självklart att förskolechef blir rektor och inte med en kortare utbildning! Vi fortsätter genom Lärarförbundet skolledare att pressa på för att minska antalet medarbetare och därmed kvaliteten och säkra arbetsmiljön!
  • "Satsa på specialpedagogisk kompetens och skapa en likvärdig förskola" Barn som har ett behov av särskilt stöd sak inte behöva vänta. Tidiga insatser bör ses som en investering och inte en kostnad. Vi trycker också på för att förskolans kompensatoriska uppdrag ska stärkas och resurser därmed riktas för att möjliggöra detta.

Här kan du också läsa en intervju med mig i Lärarnas Tidning om den nya politiken.

Jag fick för några veckor möjlighet att önska en tidig julklapp och vände mig till utbildningsministern med följande önskning!
- Jag som legitimerad förskollärare och vi i Lärarförbundet önskar att FÖRSKOLAN på riktigt ses som en del av svenskt utbildningssystem, och omfattas när det satsas och reformeras!

Lika men ändå så olika..

Jag valde att berätta och förändra

Jag valde att berätta och förändra

För några veckor sedan fick jag fick jag frågan av en förskollärarstudent om jag får gå på fortbildning. För en förskollärarstudent är frågan såklart relevant, de är mitt i utbildning och läser forskning och vill veta om de kommer få fortsätta utvecklas på detta sätt även efter utbildningen. Jag började tänka min egen möjlighet till fortbildning under mina fyra år som förskollärare och hur den har förändrats.

Min förskolekarriär började i Stockholms innerstad. Där ställde barnens anhöriga höga krav på förskolan och var pålästa och engagerade. De ville veta hur vi arbetade med genus, vad matematik på en yngrebarnsavdelning innebar och hur de på bästa sätt kunde stimulera sina barns språkutveckling hemma. Detta innebar att alla i personal behövde vara uppdaterade och kunna förklara och motivera våra pedagogiska val, jag älskade det. Personalen blev ofta skickad på fortbildning och vi fick även ut förslag på frivilliga utbildningar på arbetstid och kvällar flera gånger per termin.

Efter drygt två år började jag arbeta på en förskola i ett mindre samhälle utanför en mellanstor stad. På denna förskola var barnens anhöriga intresserade av att höra om barnen hade haft det roligt under dagen. Vi i arbetslaget fick knappt några frågor om våra pedagogiska val utan fick försöka hitta vägar för att förklara att vi arbetar med pedagogik och vad det innebär. Nöjda och trevliga anhöriga med massor av kärlek till sina barn, men som inte visade något större intresse för våra styrdokument eller våra pedagogiska val.

När jag arbetat ett halvår på min nya arbetsplats kände jag att jag saknade att prata pedagogik med föräldrar på ett djupare plan. Jag saknade att gå utbildningar med kollegor och att fyllas med idéer om hur man kan utveckla verksamheten. Jag saknade också påtryckningar från pedagogiska ledare som ifrågasatte och uppmuntrade oss i vårt arbetssätt, och på det sättet fick oss att utvecklas. Jag gick till min nuvarande chef och sa att jag behövde bli mer utmanad. Att jag inte tyckte det var lika roligt att jobba som förskollärare när jag var längre ifrån ständigt analyserande och utveckling. Chefen förstod mig och tog min önskan på allvar. Jag fick nya uppdrag, fick gå på fortbildning, fick vara med och starta en ny avdelning, jag fick även vara med och utbilda personalen på de fem förskolorna i det lilla samhället i genuspedagogik och jag fick möjligheten att vara med i Lärarförbundets referensorgan för förskolan.

Det jobbar många olika typer av människor i förskolan som trivs med många olika typer av arbetssätt. För mig passade ett högre tempo rent utvecklingsmässigt bra medans andra föredrar en lugnare takt – och vi alla behövs. Det behövs folk i förskolan som stannar upp i förändring och undrar varför och hur vi ska göra på bästa sätt, och det behövs folk som driver på så att vi kan föra förskolans utvecklig framåt.

Lärareleven som undrade över hur mycket fortbildning jag får fick svaret att jag inte har tillgång till lika mycket nu. Det finns inte lika mycket utbildning att tillgå i den mindre stad där jag nu arbetar, jämfört med där jag var förut. Ska jag och mina kollegor på utbildning idag innebär det ofta att vi behöver vara borta heldagar istället för att gå på en kvällsföreläsning. Mitt första steg var att tala med facket för att få hjälp och stöd. Jag fick tips om vad jag kunde säga till chefen och vad facket kan erbjuda för utbildningar. Förutsättningarna är olika på olika arbetsplatser men oavsett vad du behöver för att kunna göra ett bra jobb så finns det möjligheter att förändra.

Kommentarer:

Miranda
Miranda Chang

Utan fugerande ledning kan en utbildad lärare lätt råka illa ut. Att bli utpekad utan rättslig prövning och straffas är inte helt okänd men det finns ingenstans man kan vända sig till. Om någon vill investera 4-5 år och höga studie lån för att bli lärare bör kolla upp https://www.lararforbundet.se/artiklar/skriftlig-varning-och-loneavdrag och tänka om. Det finns inte mycket skydd mot " En pekas ut utan rättslig prövning"

  • Skapad 2017-12-12 18:35

Var med och påverka utformningen av omarbetad Lpfö!

Starta ett samtal på förskolan om den nya läroplanen, var med och påverka via Skolverkets hemsida. Lärarförbundet är också med och framför förbundets politik som en av de viktigaste remissinstanserna.

Lärarförbundet vill ha en tydlig läroplan som ger barn rätt till en förskola med hög kvalitet. Den viktigaste kvalitetsfaktorn är tillräckligt många förskollärare samt att barngruppen håller en rimlig storlek och sammansättning.

Därför är det viktigt att läroplanen är glasklar kring förskollärares ansvar, och att huvudman och förskolechef är tydlig i vilka befogenheter förskollärare har utifrån sitt ansvar på den enskilda förskolan. Inte sällan läggs det stort ansvar på förskollärare men den får inga befogenheter att utöva sitt ansvar. Genom enkäter kan Lärarförbundet visa att ju färre förskollärare desto otydligare blir förskollärarens roll på en förskola. Det borde vara tvärt om.

Därför ger sig inte Lärarförbundet förrän de organisatoriska förutsättningarna blir inskrivna i läroplanen. Det ska klart framgå att huvudmannen ansvarar för att det avsätts reflektionstid för dokumentation, utvärdering och utveckling. Det vill säga pedagogisk utvecklingstid. Det borde stå inskrivet i samtliga läroplaner, och det är läge att Lpfö visar vägen i denna fråga.

Utbildning och undervisning har använts sparsamt i förskolan, även om det finns flera exempel långt tillbaka i tiden där man pratat om undervisningen för de yngsta barnen. Det är dags för förskollärare att börja använda ett ord för sitt professionella arbete. Lärarförbundet har inte hittat något bättre än undervisning och har därför inte bara välkomnat utan drivit på att det är så förskollärares yrkesutövning ska benämnas. Förskollärare undervisar medan barn lär och utvecklas i förskolan.

Undervisning kommer till uttryck på lite olika sätt beroende vilken typ av lärare och skolform det gäller. Därmed är det naturligt att förskollärares undervisning ska ha sin grund i förskolans tradition, men också utvecklas framåt. Därför är det välkommet att alla förskollärare - både de som undervisar i förskolan, forskar eller som jag har övergripande funktion i en kommun funderar tillsammans i olika forum och medier kring utbildning och undervisning. Det krävs för att vi ska få en ny bra läroplan för förskolan.

Här kommer mitt bidrag!

Jag tänker att läroplanen behöver vara ett stöd för att förstå vad som är undervisning inom ramen för utbildningen. Om utbildningen är helheten när barnen vistas på förskolan kan man kanske tänka så här om utbildning:

Förskolans utbildning ska upplevas som trygg, rolig och lärorik av barnen, locka till lek och aktivitet samt ge möjlighet till vila och avskildhet. Utbildningen ska ge stort utrymme för barns egna intressen och initiativ, men samtidigt utformas utifrån barnens rätt till en allsidig utveckling.

Det betyder att personalen ska finnas till, se till så att samhällets normer och värden upprätthålls, att ingen diskrimineras, att det är tryggt och säkert samt att miljö och material är tillgängligt. I den ramen kan barn bland annat leka, utforska, undersöka, vila utan att bli jagade med observationsblock eller utmanande frågor. Jag ser fullt av sådana stunder i förskolan idag – det är inget konstigt eller nytt.

Om undervisningen är de tillfällen då interaktionen är intensiv mellan barn, förskollärare och övrig personal, och att den interaktionen går ut på att utmana barnen och deras förmågor mot målen kan man kanske tänka så här om undervisning:

Undervisningen ska bedrivas i riktning mot läroplanens (strävans)mål och planeras så att omsorg, lärande och utveckling bildar en helhet. Förskolans undervisning kännetecknas av att den mer tar sin utgångspunkt i barnens erfarenhetsvärld, tankar och idéer än på det sätt som samhället sorterar kunskap. Undervisningen kan uppstå och genomföras spontant eller utgöras av planerade aktiviteter och ska bedrivas utspritt över dagen. En viktig del av undervisningen är förskolans omsorgs- och rutinsituationer, tematiska arbete, skapande samt lek.

I förskolans vardag och i förskolans närmiljö finns förutsättningar för allt det som läroplanens mål anger. Det handlar om att både ha planerade aktiviteter och fånga och ta tillvara tillfällena. Jag tror inte på en undervisning som sker mellan bestämda klockslag, eller enbart utövas vid samlingen. Jag misstänker att jag delar synen med nästan alla andra förskollärare. Däremot tror jag på en förskola där förskollärarna kan skilja ut undervisningen från resten av utbildningen. Det är inte bara en läroplansfråga utan också en arbetsmiljöfråga.

Jag ser fullt med sådana undervisningssituationer idag. I små samtal vid påklädning och handtvätt. Måltiden är ett ypperligt exempel på undervisning om barn utmanas kring språk och begreppsförmåga, motorik eller sin empatiska förmåga genom att hjälpa dem att samsas om den mat som finns på bordet. Men jag ser också samling med sång, dans och drama och organiserade lekar eller lekar där personalen deltar för att barn ska utveckla sin lekförmåga eller förståelse för det som leken handlar om. Det är inget konstigt eller nytt.

Hela utbildningen ska omfattas av ett systematiskt kvalitetsarbete, men tyngdpunkten ska ligga på undervisningen.

Jag vill ha en läroplan som omsluter omsorg, lek, lärande och utveckling i så väl hela utbildningen som i undervisningen. Precis så som skollagen beskriver förskolans uppdrag.

Tack för idag. Greppa ett tillfälle för att samtala med kollegor och arbetskamrater. Svara på Skolverkets frågor under hösten. Vi är en aktiv del av lärarkåren, vi förskollärare och driver vårt yrke framåt. Det kännetecknar en profession!

Kent Roslund, förskollärare och medlem i Lärarförbundets referensorgan för förskolan