Lärarförbundet
Bli medlem

Nu krävs en förskole- och skolminister!

Sverige fick en sammanhållen skollag för tolv år sedan. Jag upplever att regeringarna därefter fortfarande styr som om barn börjar skolan när de är sju år och att det som händer barn innan har mindre betydelse?

Sverige fick en sammanhållen skollag för tolv år sedan. Jag upplever att regeringarna därefter fortfarande styr som om barn börjar skolan när de är sju år och att det som händer barn innan har mindre betydelse?

Barngruppernas storlek sjunker enligt statistiken, men många förskollärare vittnar om att det inte sker i praktiken. En av anledningarna menar flera huvudmän, kan vara att barns vistelsetider verkar ha ökat kraftigt fram till pandemin slog till. Det är dock länge sedan staten följde upp vistelsetiderna.

Antalet barn per förskollärare sjunker stadigt år för år. Många är oroliga, vissa vidtar åtgärder, andra verkar inte ha koll på läget eller bry sig. För få utbildar sig, många är sjuka, en del lämnar yrket. Staten och huvudmännen ansvarar tillsammans på olika sätt för att det kan bedrivas kvalitativ undervisning i varje förskola. Vi som följer upp förskolans kvalitet vet att hög förskollärartäthet, välutbildad personal i övrigt och kontinuitet i personalen är de viktigaste kvalitetsfaktorerna.

Forskare som följer förskolans kvalitet ser hur andelen förskolor som har godtagbar kvalitet sjunker, och allt fler förskolor håller låg kvalitet. Förskollärare som arbetar ensamma ställer frågor i sociala medier hur de ska göra när de outbildade blir fler och fler och inte förstår de mest elementära frågorna kopplat till värdegrunden, än mindre vågar vara med och leda lärandet i barngruppen.

Regeringen börjar sy ihop säcken för mandatperioden. I backspegeln kan jag se att mycket få åtgärder riktats mot förskolan medan regeringen slår sig för bröstet att barngrupperna är mindre, samtidigt som många förskollärare tänker – inte min i varje fall!

Sveriges förskollärare och lärare påminner regeringen om att tidiga insatser i förskolan, ger mest utdelning. Det vet nationella och internationella forskare, OECD och till och med nobelpristagaren i ekonomi J Heckman vet. Det är alltför få tillfällen man ser en röd tråd i regeringens styrning. När man satsar tidligt är det en lågstadiesatsning. När man satsar på ökad kompetens utelämnas förskolans lärare oftast eller får delta med sämre förutsättningar. Det finns inget stöd för att öka förskollärartätheten i de bostadsområden där vi behövs som mest, samtidigt vill dock regeringen stärka utbildningen för flerspråkiga barn.

Jag kan rada upp flera exempel där jag undrar om regeringen värnar likvärdighet i utbildningssystemet första del. I de senaste åtgärderna kopplat till resursfördelning till fristående huvudmän har man inte analyserat effekterna i förskolan. En skolmiljard för att beta av utbildningsskulden i skolan, men utbildningsskulden i förskolan? Tydliggöra konfessionella inslag i utbildningen leder i förskolan till att man inte kan skilja mellan konfessionella inslag från undervisningssituationer vilket slår undan benen för ett professionellt yrkesutövande på förskollärare.

Lärarförbundet och en rad forskare har länge pekat på behovet av en bred och djup utredning kring förskolans förutsättningar. Riksdagen har uttalat behovet av en sådan utredning.

Förskolan ger utbildning till en halv miljon barn. Det är en större andel femåringar som går i förskolan än elever som fullföljer sista året i gymnasiet. Den lagstiftning och den syn på barnet som läroplanen vilar på har sina rötter från den 50 år gamla barnstugeutredningen. Nästa regering har en del att ta tag i för att förskolan ska kunna bidra fullt ut så att barn och elever ska kunna lyckas tillgodogöra sin utbildning för att kunna förverkliga sig själv och delta fullt ut i arbetslivet. Det krävs mer. Det krävs en förskole- och skolminister som ser utbildningskedjan i ett sammanhang samt betydelsen av tidiga insatser i en förskola som håller hög och likvärdig kvalitet.

Kent Roslund

Ledamot i referensorganet förskola

Hälsan först.

Om personalbristen är så stor så måste förskolorna inte vänta alltför länge med att stänga ned. Uppdraget får aldrig vara viktigare än hälsan.

Allt vi befarande om den ökade smittspridningen i januari besannades efter julledigheterna. Viruset omikron har spritts oerhört snabbt. Nu är det ett faktum att även barn driver smittan. Barn, förskollärare och all personal som arbetar i förskolan har drabbats hårdare än någonsin. Jag har själv tappat räkningen kring antalet gånger som jag testat mig och väntat ut det där strecket. Men trots alla svårigheter vill jag fortsätta att uppmana er alla att prata om er arbetsmiljö på APT och efterfråga riskbedömningar och åtgärder från arbetsgivaren. Om personalbristen är så stor så måste förskolorna inte vänta alltför länge med att stänga ned. Uppdraget får aldrig vara viktigare än personalens hälsa.

Det är tydligt att vi som arbetar i förskolan utsätts för risker. Vi vet att många av Folkhälsomyndighetens rekommendationer inte fungerar i förskolan. Det är svårt att hålla avstånd, arbeta hemma eller undvika kollektivtrafik. När vi får rekommendationer som är svåra att följa och Folkhälsomyndigheten ännu en gång säger att vi ska lägga så mycket undervisning utomhus så går luften ur. Vi förskollärare och fackliga ombud har gjort allt vi kan för att hitta lösningar under hela pandemin. Vi har täckt upp för varandra och arbetat utan vikarier. Vi har varit stolta, men nu är vi trötta och när denna intensiva tid lagt sig så måste vi kunna återhämta oss på jobbet.

Under pandemin har jag vid några tillfällen kunnat återhämtat mig på jobbet. Det är dagar då jag har haft små barngrupper. Under dessa tillfällen har jag kunnat arbeta fokuserat, planerat undervisning utifrån barnens intressen och kunnat vara medforskande. Under dessa tillfällen har jag känt ”Wow – jag älskar mitt jobb!” Dessa tillfällen får mig att välja om mitt yrke ännu en gång. Nu hoppas jag att smittspridningen snart lägger sig så att vi kan hitta tillbaka till fler ”wow-känslor” på jobbet.

Under tiden vill jag påminna er att ta hand om er hälsa och kom ihåg att er arbetsgivare har ansvar över er arbetsmiljö. Kontakta ert lokala ombud, lokalavdelning eller Lärarförbundets kontakt. Vi är här tillsammans och er hälsa är viktigast.

​Det händer saker, bra saker!

December, jul och nyår och kanske lite ledighet? Återhämtning och vila, nödvändig och välförtjänt. Vi summerar en hösttermin och ser fram emot en vårtermin.


Igår besökte jag en förskola i Jönköping. Ett nytt arbetsplatsombud introducerades och samtidigt passade jag och min kollega Madde på att göra ett arbetsplatsbesök. Förskolan vi besökte har under en längre tid saknat arbetsplats- och skyddsombud och därmed mist sin rätt till inflytande och delaktighet men så plötsligt en dag…..

Lärarförbundets nya ombud är en erfaren förskollärare och väl insatt i det fackliga arbetet. Hen beskriver att ett arbete tillsammans med alla kollegor nu måste till för att rätt saker ska hända. Tillsammans behöver de fokusera på arbetsmiljön och utveckla organisationen med hjälp av vårt Samverkansavtal och Skolavtal 21. Fokus på att hitta nya möjligheter, inte helt enkelt men heller inte omöjligt.

Förskolan har sedan ett par månader tillbaka två förstelärare i förskolan som fått i uppdrag att skapa en likvärdighet på förskolan men diskussionen i personalrummet handlade också om likvärdigheten för barnen i Jönköpings kommun. Var befinner vi oss där? Hur når vi dit? I Jönköpings kommun är förstelärarna i förskolan placerade på ett förskoleområde under en treårs period för att stärka och utveckla undervisningens kvalité. Tjänsterna är idag riktade mot områden med låg behörighet i förhållande till övriga förskoleområden. Efter tre år utvärderar man om behovet kvarstår eller om man ska titta på en annan placering. Detta är en insats mot en likvärdig förskola men det behövs fler.

I Jönköping har vi infört ett flextidsavtal för förskolan. Fyra förskoleområden har under ett års tid fått pröva att ”flexa” med sin arbetstid utifrån sitt fastställda schema. Det innebär att man stämplar in när man kommer börjar sitt arbetspass och stämplar ut när man slutar för dagen. Utvärderingarna från pilotområderna var överlag positiva. De visade på att medarbetarna faktiskt hade fått större möjligheter till att påverka sin arbetstid och att det inte ersatt övertid eller förskjuten arbetstid som vi bevakat med kontinuerliga uppföljningar under projektets gång. Utvärderingarna ligger nu till grund för att möjligheten till flextid öppnas upp för alla medarbetare i arbetar i förskolan. Inte helt oväntat lyftes rädslan för stämpelklocka även i detta personalrum. Det är inte ett avtal för införande av stämpelklocka utan ett flexavtal som ger medarbetaren en ökad möjlighet och inte ett sätt för arbetsgivaren att kontrollera. Det ska tillämpas så att all tid som vi gör på förskolan registreras och syns och därmed kanske vi får ett slut med svarta listor och tid som vi bjuder arbetsgivaren på. Enstaka minuter blir timmar i långa loppet.

För att säkerställa att förskollärarna får förutsättningar för planering, reflektion och utveckling har förskolan vi besökte infört pedagogiska måndagar. Alla medarbetare arbetar till klockan 18 på måndagar och ett schema håller på att justeras för att möjliggöra detta. Det kan tyckas bli en lång dag men flera förskolor i Jönköping har infört detta och tycker att fördelarna med en samlad dag för planering överväger nackdelarna. För att detta ska lyckas behövs en god planering, samverkan och samarbete, dialog med vårdnadshavare och en rektor som bemannar verksamheten utifrån behov. Syftet med pedagogiska måndagar är att delade turer och kvällsarbete flera dagar i veckan ska försvinna och att säkrade förutsättningarna för planering ger en ökad undervisningskvalitet.

Slutligen, tack till alla ni som öppnar upp för och deltar i samtal som möjliggör för nya lösningar och som konkretisera de utmaningar som vi står inför i förskolan. De samtalen blir till vår gemensamma berättelse i vårt påverkansarbete och inspiration för andra. Hoppas att ni får ett bra avslut på 2021.

Petra Hultqvist, Lärarförbundet Jönköping

Referens organ Förskolan

Vi har en kompetensutvecklingsskuld i förskolan

​Vad är det egentligen som gör förskolan till en så fantastisk mötesplats och arena för utveckling? Barnens sätt att se på livet med nyfikenhet, fantasi och en total närvaro i nuet. Förskollärare har ofta ett liknande sett att se på sin egen undervisning. Vi är ständigt på jakt efter ny kunskap..

Vad är det egentligen som gör förskolan till en så fantastisk mötesplats och arena för utveckling? Barnens sätt att se på livet med nyfikenhet, fantasi och en total närvaro i nuet. Förskollärare har ofta ett liknande sett att se på sin egen undervisning. Vi är ständigt på jakt efter ny kunskap och inspiration. Vi vill utforska spännande lärmiljöer och hitta nya sätt att prata om till exempel en fjärils livscykel. Men för att vi skall kunna använda vår nyfikenhet och en strävan att utgå ifrån vetenskaplig grund i undervisningen, så behöver vi också få relevant kompetensutveckling och rätt förutsättningar för den.

En rapport från Skolinspektionen visar att både tid och ekonomi är hinder för kompetensutveckling och att svårigheterna är särskilt stora inom förskolan. I Skolinspektionens kvalitetsgranskning av förskolan konstaterar att rektorernas kännedom om personalens kompetens eller behov av kompetensutveckling varierar och att erbjudanden om kompetensutveckling nedprioriteras med hänvisning till tidsbrist, dvs. ofta personalbrist.

Förskollärare behöver befinna sig i arbetsorganisationer där utrymme för att kunna utveckla sin undervisning prioriteras. Arbetsgivare och huvudmän måste lyssna in vad förskollärare efterfrågar gällande sin egen kompetensutveckling och skapa möjligheter för att den ska bli av. En kompetensutveckling som ska få genomslag och som dessutom håller över tid behöver utgå från förskollärares behov. Förskollärare har idag ett specifikt ansvar för undervisningen och vet bäst vad som krävs för att förbättra den.

Förskollärare idag uttrycker att de behöver fortbildning inom digitala verktyg, hållbar utveckling samt språkutveckling med fokus på flerspråkighet. Det här är ett axplock av områden som vi vill bli bättre på. Vi vill ju lära oss mer precis som barnen för att få till en ännu bättre undervisning.

Under pandemin sattes mycket på halt och framförallt förskollärares kompetensutveckling. Pandemin har medfört en enorm kompetensutvecklingsskuld som behöver hanteras. Nu är det upp till huvudmännen och staten att lyssna in förskollärare och skapa utrymme för fortsatt kompetensutveckling.

Utveckling i förskolan sker bäst genom att professionella förskollärare får vidareutvecklas inom sitt yrke. Varje dag möter de upp barnens behov av kunskap och färdigheter i dagens samhälle. Dags att värdesätta det!

Anna-Mia Nilsson & Mikaela Sarge

Ledamöter i referensorganet förskolan

Hållbar utveckling i förskolan - Att lära för livet och framtiden.

Det ingår i vårt uppdrag som förskollärare att synliggöra och medvetandegöra vad hållbar utveckling innebär i förskolan och för barnen. Många pratar hållbarhet, men att undervisa barn om det och inbringa en känsla för det – det är det som ger en stark grund för framtiden.​

Vi vuxna är barnens framtidsförutsättare. Det ingår i vårt uppdrag som förskollärare att synliggöra och medvetandegöra vad hållbar utveckling innebär i förskolan och för barnen. Många pratar hållbarhet, men att undervisa barn om det och inbringa en känsla för det – det är det som ger en stark grund för framtiden. Vi ska inte lägga hela världen på barnens axlar, utan ge dem utökad förståelse, kunskap och styrka att förändra och göra sin insats för sitt framtida liv. Genom att grundlägga goda vanor redan från tidig ålder får barnen möjlighet att delta i ett samhälle där vi tillsammans tar ansvar över vårt liv, våra miljöer och en hållbar utveckling.

Hållbar utveckling börjar med barnen och deras engagemang i frågor som berör dem. Samtidigt krävs ett engagemang från oss förskollärare och barnskötare. Vi behöver även kunskap i det vi vill undervisa barnen i. Genom att arbeta systematiskt med kunskapsinlärning och kompetensutveckling hos förskollärare och barnskötare, kan fler arbeta vidare tillsammans och vara medforskare i barnens viktiga lärandeprocesser i förskolan och delta i barnens livsprojekt. Med livsprojekt menar vi att barnen lär sig för livet och framtiden. Vi tror att det barnen lär sig när de går i förskolan, det sätter sina spår och följer dem genom livet. I förskolan sår vi flera starka frön hos barnen som växer ju mer förståelse och kunskap som barnen omfamnar.

Dimensionerna av hållbarhet, social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet, är ömsesidigt beroende av varandra för att uppnå en god effekt för utveckling. Det är viktigt att man förstår alla dimensionerna och hittar vägar där de samverkar. Gör ni det så kommer ni kunna urskilja dimensionerna i ert vardagliga arbete på förskolan i de allra flesta situationer. Det är i sig en häftig upplevelse att förundras tillsammans med barnen över. I förskolan gör vi många bra saker som vi kanske inte reflekterar över som är kopplat till hållbarhet.

Vårt uppdrag som lärare och som vuxna, är att lära barnen om hur de kan agera och förhålla sig för att bidra till hållbarhet. I arbetet är det viktigt att förmedla ett hopp om framtiden utan att sprida rädslor, och att ta hand om barnens frågor. Barnen har många tankar om de problem som lyfts fram i media och i samhället, de blir påverkade av det som pågår runt omkring dem. Ofta dyker dessa funderingar upp mitt i pågående vardagshändelser eller lekar. Som förskollärare är det viktigt att lyssna på barnens funderingar, vara frågvis och utmana barnen vidare med utforskande frågor som man tillsammans söker svar på.

Ämnena naturvetenskap och teknik är bra ingångar för att arbeta med hållbar utveckling i förskolan. Under de senaste åren kan inte någon ha undgått att det finns många utmaningar för oss människor att lösa i vår värld och vår miljö. Hur löser man utmaningar? Jo, oftast via den teknik som alltmer utvecklas efter våra behov. Den bidrar till en hållbar utveckling som till exempel utveckling av elbilar, energifrågor, människors hälsa, mediciner, naturfrågor som luft, vind och vatten samt hållbar energi och hållbar ekonomi. För att komma till rätta med utmaningarna måste alltså vi och framtida vuxna vara kreativa, förstå naturvetenskapen och klara tekniken. Det är också ämnen som kräver att man som pedagog är påläst kring dem. Att förskolan ska vila på vetenskaplig grund är givet bland annat genom skollagen. Är man då införstådd i olika teorier, så blir undervisningen både didaktisk inriktad och kvalitativ. Måluppfyllelsen blir enklare att få en bekräftelse på och arbetet ni utför får ett mervärde. Barnens nyfikenhet, intresse och frågeställningar leder verksamheten framåt och det är också ett positivt och gynnsamt arbetssätt som främjar lärande för båda kön och för alla åldrar. Genom att arbeta konkret och ställa hypoteser får barnen möjlighet att fundera och komma med förslag på lösningar. Detta i sin tur gynnar barns språkutveckling.

Var stolta över ert uppdrag i förskolan, ta med er hur viktiga ni är för varje barn i deras vardag. Ni har världens viktigaste arbete, ni utbildar världsmedborgare!


Erica Strand och Lise-Lott Fjell

Utifrån boken: Hållbar utveckling i förskolan - Att lära för livet och framtiden. Utgiven av förlaget Natur och Kultur

Förskolan är den sista utposten i pandemin

Under den här tiden har förskolan varit den bortglömda arbetsplatsen. Personal i den har varit långt ner på samhällets prioriteringslista och förskolan har mer liknat den sista utposten som ska hålla öppet i alla lägen.

Vi är nu 1,5 år in i en pandemi som på många sätt lamslagit vår värld. När det kom till arbetslivet i Sverige i denna pandemi skulle arbete plötsligt bedrivas hemifrån och vi skulle alla lära oss inte bara ett utan flera digitala mötessystem där man är tvungen att komma ihåg att både stänga av och sätta igång mikrofonen och ta ner den digitala handen när man talat färdigt. Vi har hankat oss fram i dålig uppkoppling och suddig bildskärpa, vi har loggat in och loggat ut, allt för att kunna mötas ändå.

Under den här tiden har förskolan varit den bortglömda arbetsplatsen. Personal i den har varit långt ner på samhällets prioriteringslista och förskolan har mer liknat den sista utposten som ska hålla öppet i alla lägen. Det har varit omöjligt att följa de restriktioner som råder i samhället. Vi kan t ex inte hålla distans till barnen och att barn sprider smittan det vet vi nu. På vissa håll har förskolor stängt en period där smittan varit extra stor.

Inte nog med att våra medlemmar varje dag går till jobbet under ovanstående förutsättningar, de flesta är nu också trötta på att det som kännetecknar deras profession och yrkesstolthet får stå åt sidan. Enligt många handlingsplaner för covid-19 ska undervisningen prioriteras bort för att i stället fokusera på omsorg om det saknas personal och man blir uppmanad att lägga våra styrdokument åt sidan. Vi förskollärare är utbildade för att undervisa barnen enligt läroplanens mål, precis som i skolan och vi ser detta som tydliga signaler på att förskolan inte värderas för vad den är: Barnens första skola.

Så vad händer då med en yrkesgrupp som har höga ambitioner och yrkesstolthet men som inte får möjlighet att utöva sitt uppdrag med rätt förutsättningar? Förskollärare hamnar såklart i en samvetsstress och en känsla av att inte räcka till. Det sammantaget med att arbeta med rädsla för smitta i en verksamhet som ska stå pall för hela samhället när resten av världen stannar av skapar en ansträngande och ohälsosam arbetsmiljö. Inte att förglömma är också att förskolan redan innan pandemin hade enorma utmaningar kopplat till arbetsmiljön.

I ett projekt som genomfördes på interventions- och implementeringsforskning på Karolinska Institutet drogs slutsatserna att en person som upplever arbetsmiljöproblem har ett produktionsbortfall på 30-40 % varje timme. Om vi översätter det till vår pedagogiska verksamhet i förskolan handlar det om negativ påverkan på kvalitet. Något som i slutändan blir dyrt för huvudman och arbetsgivare och försämrar möjligheterna att förhålla sig inom budgetens ramar utan att tumma på kvalité. Det är det ingen som vill i en tid där man på alla nivåer lyfter fram vikten av en kvalitativ förskola med rätt till likvärdig utbildning för alla barn.

Det har varit en tuff tid. Inte minst det senaste året och det är inte slut ännu. Förskolan har nu en väldigt trött yrkeskår och när det här är över kommer det att finnas en stor arbetsmiljöskuld. Nu är det hög tid för beslutsfattarna att fundera över vad de vill ha för sorts förskola, vilka beslut som måste tas för att förskollärarna ska ha en god arbetsmiljö och hur varje barn ska få den likvärdiga och kvalitativa utbildning de har rätt till.

Pernilla Kjellberg, Göteborg

Anna Bäck, Stockholm

Ledamöter i Lärarförbundets referensorgan för lärare i förskola

Är HÖK 21 något för mig som förskollärare?

Hur ska jag som legitimerad förskollärare läsa avtalet som antogs av vår avtalsdelegation igår. Finns det några förbättringar för mig? Ja, det gör det!

  • Arbetsgivaren ska utarbeta en plan för det lokala arbetet för strategisk kompetensförsörjning. Parterna åläggs att identifiera framgångsfaktorer inom de 4 områdena och utifrån dessa identifiera insatser – helst skolformsvis.

Denna formulering är riktigt viktig för att vi ska få fler behöriga kollegor att dela ansvaret på förskolan med. Strategisk kompetensförsörjning handlar om att behålla, locka nya samt locka fler tillbaka till yrket, vi måste ha ett hårt tryck för att få det att ske skolformsvis. Det kommer att vara strategiskt att tillsammans med arbetsgivaren identifiera och skriva en tydlig samt uppföljningsbar handlingsplan. De fyra områdena är arbetsmiljö, arbetsorganisation, arbetstid och lönebildning – alla både viktiga och helt nödvändiga att stärka upp i förskolan!

  • Planen med insatser ska finnas samverkad på plats senast 2022-03-31

Viktigt att det finns ett tydligt avstämningsdatum, en signal att arbetet lokalt måste ta fart.

  • Tjänstefördelning ska samverkas
  • Part kan ensidigt begära centralt stöd.
  • Arbetsgivaren ska säkerställa att arbetstagare har erforderlig tid för att enskilt och i samarbete med kollegor fullfölja det uppdrag som läraren ansvarar för och att arbetsuppgifterna ryms inom arbetstiden som helhet.

Det finns inget som säger att tjänstefördela inte hör hemma i förskolan, även om vi inte använt det begreppet. I HÖK 18 så behövde fack och huvudmannen vara överens om centralt stöd, nu räcker det att en part ser behovet. I den sista punkten så finns förutsättningar för uppdraget. Det är här planeringstiden kommer in. Idag är det endast 137 av landets 290 kommuner som har någon typ av reglering (kollektivavtal eller överenskommelse). ”Ska säkerställa” är i avtalstext skarpt.

Bilaga 6
Centrala parters syn på förutsättningarna för en ändamålsenlig arbetsorganisation

  • Nytt syfte – balans i uppdraget istället för effektivitet och arbetstidsköp. Uppnå en ändamålsenlig arbetsorganisation som kännetecknas av balans mellan uppdrag och förutsättningar

När det gäller balans mellan uppdrag och förutsättningar så är det för oss i förskolan avgörande. Jag har sett flera exempel på att det är fruktbart att använda arbetsorganisation som begrepp, för att säkra arbetsbelastningen.

  • Ett arbete för ändamålsenlig arbetsorganisation – i respektive skolform – ställer krav på kommunen som huvudman när det kommer till ledning, styrning, och uppföljning, arbetsorganisation och prioritering av resurser.

Här blir det återigen tydligt att fokus riktas i respektive skolform, i vårt fall förskolan.

  • 2000 kr till heltids medlemmar (medlem och anställd ¼ samt månadsavlönad.) Deltidsarbete och tjänstledighet av annan anledning än sjukdom och föräldraledighet minskar beloppet proportionerligt.

Denna utbetalning gäller alla medlemmar som uppfyller ovanstående och utbetalas på junilönen.

  • AG ska göra en löneanalys för varje yrke.
    Ska diskuteras partsgemensamt och utgöra underlag inför löneöversyner
    Särskild vikt ska läggas på kompetens, särskilt ansvar, yrkesskicklighet och erfarenhet.

Viktigt för att få till en långsiktig lönestruktur.

  • Arbetsgivaren ska säkerställa fortlöpande kompetensutvecklingsinsatser
    så att kvalitén i verksamheten upprätthålls
    .

Det gäller såklart verksamheten/utbildningen i förskolan med.

Jag avslutar med ett citat från gårdagens delegationsmöte ”Nu är bilen fulltankad, nu greppar vi ratten och kör”.

// Pia Rizell, legitimerad förskollärare och ledamot i förbundsstyrelsen

​Gästblogg Lena Edlund: Reflektionskultur – en förutsättning för förskollärarens ledarskap

Att ansvara för undervisningen innebär som jag ser det att ”lägga sig i” sina kollegors arbete, men också vara tydlig med att visa en vilja till att kollegorna ska ” lägga sig i” hur en själv gör. Det behöver inte vara negativt laddat. Att en kollega intresserar sig för hur jag utför mitt arbete är


Förskollärare ska idag ansvara för undervisningen i alla läroplanens mål. Förskolans läroplan handlar till stor del om värdegrundsarbete vilket innebär diskussioner och granskningar av sina egna värderingar, och den har även mål där det krävs ämneskunskaper hos arbetslaget. Det gäller för förskolläraren att kunna stå för den undervisning som bedrivs , oavsett vem i arbetslaget som utför arbetet.

Att ”lägga sig i”

Att ansvara för undervisningen innebär som jag ser det att ”lägga sig i” sina kollegors arbete, men också vara tydlig med att visa en vilja till att kollegorna ska ” lägga sig i” hur en själv gör. Det behöver inte vara negativt laddat. Att en kollega intresserar sig för hur jag utför mitt arbete är en tillgång som ger möjlighet till utveckling. Men det är inte självklart att vi vågar eller tar oss tid till detta. Ibland blir reflektions och planeringsmöten enbart analyser av barns beteenden, ibland en sorts rapportering av vilken undervisning som skett men utan att diskutera hur det blev på djupet. Vad undervisade vi om? Lärde sig de olika barnen något? Vad? Hur agerade jag själv? Hur följer vi upp det här? I kunskapsöversikten Undervisning i förskolan (2018) står det att för att kunna ta ansvar för det pedagogiska arbetet och det målinriktade innehållet krävs det att förskollärare kritiskt reflekterar och analyserar utifrån didaktiska frågor; vad, hur, varför och med vem, och för upp samtalet på metanivå.( Sheridan & Williams 2018)

Reflektionskultur

För att lyckas skapa en tillitsfull och professionell arbetsprocess i ett arbetslag krävs utveckling av en reflektionskultur. Det innebär dels att skapa tillit och öppenhet men också ett stort mått av disciplin. Tiden för att utveckla arbetet behöver användas effektivt och målinriktat. Därför är agenda och återkommande verktyg ett måste för att bli systematisk i utvecklingsarbetet. Agendan och verktygen behöver ägas av alla i arbetslaget så att det vi ska ta upp inte kommer som en överraskning, till exempel att det finns en punkt där vi kontinuerligt pratar även om vårt eget agerande, både iundervisnings och omsorgssituationer. Här är dokumentationer till stor hjälp som underlag. I Undervisning i förskolan framhålls det att dokumentation skapar goda förutsättningar för att pedagogerna (och även barnen)både ska kunna utvärdera de enskilda barnens lärande, gruppens lärandesamt de pedagogiska och materiella förutsättningar som finns. (Lenz Taguchi & Palmer m fl. 2018)

Att vara ”steget före”

Ledarskap innebär att ligga steget före. I vissa arbetslag ligger det, helt naturligt, mycket fokus på ”här och nu” och ledaren behöver då stötta arbetslaget i att tänka i längre perspektiv, både bakåt och framåt. ”Vad ska vi ta upp på mötet? Vad ska vi följa upp?” ”Hur ligger vi till i årshjulet? ” Ibland behöver arbetslaget påfyllning med nya sätt att tänka och pröva fler vägar mot att uppfylla uppdraget. Då kan förskollärarens roll vara att tillföra utmanande frågor så att lusten att komma vidare stannar kvar, till exempel ”Hur skulle vi kunna görabarnen ännu mer delaktiga i de här momenten?” Hur kan vi följa det enskilda barnets lärande på fler sätt? eller ” Hur skulle det bli om vi utvecklade miljön på den här platsen?” Det går alltid att finna nya spännande vägar för att komma ännu längre i sitt arbete, vilket jag tror är en viktig faktor för många pedagoger i förskolan.

Nyfikenhetens kraft

I förskolan finns en stor nyfikenhet och intresse riktat mot barnen. Den här nyfikenheten kan du som ledare ta vara på! När kollegorna uttrycker nyfikenhet och förtjusning över vad barnen gör och säger, fånga upp den och lägg den ”på agendan”! Inled en fördjupad diskussion om det kollegan uppmärksammat och kanske kan det vara något att följa upp och utveckla i er undervisning. Då utgår undervisningen både utifrån barnens intressen och kollegors nyfikenhet och lust. Din egen nyfikenhet kan du också rikta mot kollegan i fråga – vad tänkte du när du uppmärksammade detta? Hur skulle vi kunna utveckla det utifrån ditt perspektiv? Du kan också lyfta frågan om vad forskning säger om det ni diskuterar och på så sätt riktar du arbetslagets nyfikna blickar mot vetenskaplig grund. Det stimulerar både ett nytt och ett väl inarbetat arbetslag.


Lena Edlund är pedagogisk utvecklare. Hon har arbetat som förskollärare, pedagogisk handledare, fortbildare och förskolechef.


Nyckel till förskolans framtid

​En dag när jag kommer in i förskolan märker jag att jag glömt min skåpnyckel hemma. En liten flicka hör hur jag beklagade mig inför mina kollegor och kom fram till mig med en nyckel som hon ritat på ett papper. ”Varsågod Pia, jag har gjort en ny nyckel till dig”, säger hon.

En dag när jag kommer in i förskolan märker jag att jag glömt min skåpnyckel hemma. En liten flicka hör hur jag beklagade mig inför mina kollegor och kom fram till mig med en nyckel som hon ritat på ett papper. ”Varsågod Pia, jag har gjort en ny nyckel till dig”, säger hon. Vilket gyllene ögonblick som jag hade tur att uppleva just en dag när det kändes motigt i förskolan.

Under en längre tid har svensk förskola haft en tuff arbetsbelastning. Förskolan kännetecknas dessvärre av höga sjukskrivningstal och många av våra medlemmar vittnar om att det saknas förutsättningar för uppdraget. Det är viktigt att påpeka att hög arbetsbelastning fanns på många förskolor även innan pandemin, men vad pandemin idag gör är att förstärka de brister som funnits sedan tidigare. Det är viktigt att fortsätta att skrapa på orsaken till denna sjukfrånvaro.

Lärarförbundet har haft stort fokus på att titta på förskollärares förutsättningar och professionella utveckling sedan 2004. Genom samverkan med det nationella nätverket ”Lärorik förskola” har vi fokuserat på att:

  • återinföra ett riktmärke för barngruppers storlek och mer resurser till förskolan – statsbidrag för minskade barngrupper
  • förskolans yrkesroller måste tydliggöras ytterligare så att förskollärarnas kompetens används på bästa sätt
  • kvalitativ kompetensutveckling såsom Läslyftet – även förskolan ska ingå i alla statliga satsningar
  • ett tydligt fokus på att det är förskollärare som ansvarar för undervisning i läroplanen
  • stärka status för yrket genom att införa lärarlegitimation för förskollärare
  • förskolechefer numer klassas som rektorer i förskolan vilket har höjt deras löner och möjlighet att utvecklas genom den statliga befattningsutbildningen.

Parallellt med ett starkt påverkansarbete så har bristen på förskollärare ökat och därmed har förskollärartätheten minskat ute i landet. Idag saknar en tredjedel av dem som arbetar i förskolan utbildning för att arbeta med barn. När fler inte har relevant utbildning blir ledarskapet för förskolläraren något annat och ett större ansvar läggs på oss förskollärare.

När jag träffar flera politiker i utbildningsutskottet så ställer de ofta frågan, ”om du får önska dig en sak till förskolan, vad är det?”. Det räcker inte med att önska sig en sak för förskolan - verksamheten är komplex och det finns ingen quick-fix utan ett strategiskt pussel måste läggas. Lotta Edholms utredning ”Förskola för alla barn – för bättre språkutveckling i svenska SOU 2020:67”, har hittat några pusselbitar men pusslet är inte komplett. Det är också djupt tragiskt att stora utredningar och statliga reformer under flera års tid exkluderat förskolan när skolformen ska vara första steget in utbildningen.

Skrivelsen som undertecknades 2019 av Lärarförbundet, Kommunal, FSO och 52 forskare var starten för påverkansarbetet kring en bred utredning vars syfte var att börja lägga ett pussel efter förskolans faktiska förutsättningar. Sedan dess har vi i vartenda samtal med nationella politiker fortsatt trycka på i den riktningen med stöd av medlemsundersökningar och forskning.

Pusslet måste läggas. Det räcker inte att prata om hur viktig förskolan är utan att kraftiga åtgärder kommer på plats. Det känns som om vi är på väg åt rätt håll när riksdagen förra veckan la fram att - regeringen bör utreda förskolans förutsättningar för likvärdig utbildning. Du kan lita på att Lärarförbundet kommer hålla i och trycka på för EN LIKVÄRDIG OCH HÅLLBAR FÖRSKOLA – för alla anställda i förskolan och barn. En förskola att längta till, där det skapas nycklar och gyllene ögonblick!

Lärarförbundet Göteborg: Hur vi lyckades påverka nedskärningar i förskolan

När resurserna till .. utbildning inte följer behoven och politiker väljer att skära ner, så vet vi att lärare och skolledare får betala priset i form av sämre arbetsmiljö. Barn och elever i form av en sämre utbildning. Samhället i form av en sämre framtid,” skriver Johanna Jaara Åstrand i den senaste rapporten från Lärarförbundet "En skola med svångrem" som tydligt visar att det sker nedskärningar som motsvarar totalt sätt 700 miljoner kronor i Sveriges skolor.

Göteborgs stad hade också drabbats av stora nedskärningar som skulle framförallt påverka förskolan men tack vare Lärarförbundets påverkansarbete har de lyckats stoppa de ödesdigra konsekvenserna som de skulle medfört 2021. Göteborgs lokalavdelning berättar om sitt lyckade politiska påverkansarbete.

Nedskärningar på minst 56 miljoner kronor i Göteborgs förskolor

Göteborgs förskolor skulle tvingas skära ned 56 miljoner kronor på grund av att förskoleförvaltningen inte längre skulle få kompensation för höjda hyror - staden hade gått över till en ny hyresmodell. ”Budget i balans” hade länge varit ett välkänt mantra inom Göteborg stad vilket hade redan påverkat förskolorna.

I Göteborgs förskolor har det bland annat inneburit ett ökat antal barn i barngrupperna och anställning av billigare personal. Under sommaren 2020, mitt under en pandemi, tvångsflyttades förskollärare till andra förskolor och dessa ersattes sedan av förskoleassistenter. Detta var vad som präglade förskolans budgetarbete inför 2021.

Lärarförbundets lokalavdelning i Göteborg såg stora risker. Konsekvensen av dessa enorma nedskärning skulle leda till en nedmontering av förskolan i Göteborg.

Lärarförbundet i Göteborg agerar

Under 2020 drev vi ett fokuserat opinionsarbete gentemot lokalpolitiker. Först ifrågasatte vi den vision som Göteborgs politiker hade målat upp som kunskapsstad. I kommunfullmäktige ställde vi riktade frågor till samtliga partier kring deras syn på det livslånga lärandet utifrån lärares förutsättningar. Vi undrade vilken kvalitet Göteborgs stad ville ha på sina förskolor när de tänkte skära ned med 56 miljoner kronor. Vi var tydliga med att om det fanns en ambition att driva en förskola där utveckling och lärande stod i centrum så behövde politikerna ansvara för att förskolans uppdrag skulle få de förutsättningar som krävs.

När budgeten för 2021 klubbades så stod Lärarförbundet utanför med våra skyltar som angav ” Budget måste kräva balans mellan krav och resurser!”. I samband med detta skickade vi även en budgetskrivelse till förskolenämnden där vi angav vad som krävdes för att utföra förskolans uppdrag.

Vi lyckades!

Så plötsligt händer det! Efter intensiva möten med politiker så fattar Kommunfullmäktige beslut den 28 januari 2021 att frigöra resurser. 80 miljoner av det egna kapitalet ska satsas på förskolan under 2021 – en satsning på kunskapsstaden Göteborg. Vi lyckades stoppa en brutal nedskärning. En facklig seger, eller åtminstone en facklig delseger. För även om det tillsätts 80 miljoner så täcker det egentligen bara upp för ökade kostnader i form av ökade hyreskostnader. Så vi firar idag, men påverkansarbetet fortsätter för vi är inte nöjda förrän vi har en hållbar och likvärdig förskola.


Läs gärna Lärarförbundets rapport En skola med svångrem i sin helhet.

Frågor & Svar