Lärarförbundet
Bli medlem

Tillitsbaserad styrning - ett sätt att främja arbetsmiljöarbetet i förskolan

Tillitsbaserad styrning har hittills främst utvecklats för att främja verksamhetens utveckling. Min förhoppning är att det framöver också kommer att prägla arbetsmiljöarbetet i Halmstad och hela Sveriges förskolor.

Just nu möts du av Lärarförbundets satsning för en friskare arbetsplats. Forskarna bakom studien Hälsa och framtid kom fram till åtta friskfaktorer som spelar stor roll för hur friska medarbetarna på en arbetsplats är. Dessa friskfaktorer handlar till stor del om att alla förväntas ta sitt professionella ansvar, att man får befogenheter och stöd för det, samt att det finns flera dialogstrukturer inom och mellan ansvarsnivåer om verksamhetens resultat, utveckling och förutsättningar.

Forskarnas resultat är helt i linje med Lärarförbundets arbetsmiljöstrategi. Det karaktäristiska för en frisk arbetsplats är enligt strategin att medarbetare ges förutsättningar för att utföra arbetet på ett professionellt sätt, möjligheter till kompetensutveckling, samt utrymme för att bidra till förbättring. Motsatt gäller att samvetsstress och ohälsa uppstår när lärare inte får utrymme för att ta sitt yrkesansvar. I Lärarförbundet som ett fackligt professionsförbund är därför arbetet mot samvetsstress ett viktigt inslag i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Staten och flertalet kommuner är mitt i ett omvandlingsarbete som kommer att påverka många medarbetare och verksamheter för lång tid framöver. Tillitsbaserad styrning är på väg att ta över från New public management (NPM) som länge präglat styrningen av bland annat förskolan. NPM har inneburit täta uppföljningar, mer detaljerad styrning för att komma åt brister samt krav på detaljerad dokumentation till såväl huvudman som till vårdnadshavare för att skapa valfrihet och rörelse mot verksamheter som fungerar bra. Tillitsbaserad styrning tar mer fasta på att varje organisatorisk nivå har tillit till att övriga nivåer är bäst på sina områden och uppdrag, att det skapas täta dialoger om uppdrag, förutsättningar och resultat så att adekvat stöd ges till dem som efterfrågar det.

Jag arbetar i organisationen för uppföljning och utveckling i Halmstad. Vår Barn- och ungdomsnämnd/ förvaltning är tidigt ute med att lägga om styrprocessen. Sedan två år lär såväl förvaltningens medarbetare som nämndens politiker vad tillitsbaserad styrning kan vara i vår organisation. Vi har fått god hjälp av Jonas Österberg som säger: ”Det innebär att man som aktör längs skolans styrkedja behöver känna att det lönar sig att samverka. Att våga vara öppen med vilka problem man brottas med som lärare eller skolledare och kommunicera detta till huvudmannen behöver grunda sig i en övertygelse om att det kommer att leda till att man får stöd.”

”Denna positiva förväntan behöver också besvaras av de professionella genom att de visar att de är att lita på. I en sådan kultur finns inte utrymme att hävda sin hierarkiska position eller förskjuta ansvar till någon annan. I ett skolsystem som präglas av samverkan och tillit sluter aktörer sig samman.” (2018)

Politikerna har bestämt sig att styra mindre detaljerat och mer ange riktningen för förvaltningens arbete, i större utsträckning hamna i dialog med förskollärare, lärare och rektorer för att höra om arbetet mot målen. Syftet med den dialogen är att politikerna ska kunna bedöma om de gjort rätt ekonomiska och andra prioriteringar och om man utifrån sitt ansvar kan agera för att underlätta för verksamheten att genomföra sitt uppdrag.

Förvaltningsledningen har styrt om sitt arbete och skapat lär- och arbetsgrupper med skolledare och nyckelpersoner för frågor som flera förskolor och skolor uppger att de behöver stöd med. Ett exempel gäller uppföljning av övergångar. Förvaltningen skapade fyra dialoggrupper där förskollärare, lärare, specialpedagoger och rektorer fick möjlighet att berätta för varandra och lyssna till hur andra arbetar med övergångar. De blev nyfikna på varandras berättelser, särskilt kring frågor som de kunde förbättra eller upplevde inte fungerar så väl, när barn och elever byter avdelning/stadium eller skolform. I dialogerna framkom att många enheter efterfrågade ”mallar” för att skriva ner egna rutiner för övergångar så att de följer nationell lagstiftning och upplevs som enhetliga i kommunen. Deltagarna ville också att särskilt framgångsrika strategier sammanställdes och spreds. Istället för att utarbeta detaljerade anvisningar för det som inte fungerar gjorde förvaltningen den mall som efterfrågades, arrangerade möte för alla skolledare och specialpedagoger där olika framgångsrika lösningar eller arbetssätt presenterades under fem-sju minuter vardera. Förvaltningen låter nu enheterna utveckla övergångar på det sätt som professionen tycker är lämpligt utifrån lokala förhållanden. Alla som deltagit i den tillitsbaserade uppföljningen ger mer energi, bättre lösningar och enklare arbete.

Den tillitsbaserad styrning har hittills främst utvecklats för att främja verksamhetens utveckling. Min förhoppning är att det framöver också kommer att prägla arbetsmiljöarbetet i Halmstad och hela Sveriges förskolor. Om samvetsstress, det vill säga känslan av att inte räcka till, är den dominerande faktorn till ohälsa bland förskollärare, lärare och rektorer tror jag att arbetssättet är den rätta medicinen . Jag upplever att de är helt i linje med de åtta friskfaktorer som forskarna presenterade i Hälsa och framtid. Exempelvis närvarande, tillitsfullt och engagerat ledarskap (från rektor och upp till huvudmannen), verklig delaktighet och reella möjligheter att påverka beslut samt dialog och gemensamma prioritering av arbetsuppgifter vid hög arbetsbelastning.


Från RISK till FRISK- den kollegiala resursen

​I Lärarförbundets senaste rapport anger 5 av 10 förskollärare att de inte hinner med sitt förskolläraruppdrag under ordinarie arbetstid. Jag kan inte låta bli att tänka på de förskollärare som upplever att de tvärtom har förutsättningar för att utföra sitt uppdrag.

I Lärarförbundets senaste rapport anger 5 av 10 förskollärare att de inte hinner med sitt förskolläraruppdrag under ordinarie arbetstid. Jag kan inte låta bli att tänka på de förskollärare som upplever att de tvärtom har förutsättningar för att utföra sitt uppdrag. 5 av 10 tycker trots allt att de hinner med största delen av sitt förskolläraruppdrag under ordinarie arbetstid. En rad faktorer måste spela in här såklart så som tid för planering, kollektivavtal, lokaler och barngruppens sammansättning. Men jag är också helt övertygad om att man arbetat hårt för att skapa en god arbetsmiljö utifrån sina förutsättningar.

I mars 2020 släppte Myndigheten för arbetsmiljökunskap rapporten om ”Faktorer som skapar friskare arbetsplatser”. Rapporten beskriver hur vi skapar friska och välmående arbetsplatser istället för arbetsplatser som gör oss sjuka. Jag tycker det är spännande att en ny kultur och ett nytt tankesätt i arbetsmiljöarbetet nu håller på att växa fram.

De åtta friskfaktorerna som beskrivs i rapporten hjälper oss att hitta rätt väg för att få oss att må bra på jobbet. Hur kan vi då använda oss av friskfaktorer i ett främjande och förebyggande syfte för friskare arbetsplatser - där vi mår bra, presterar och utvecklar förskolan i en positiv riktning? Vi kanske kan börja med att spegla några av friskfaktorerna nedan i vår egen arbetsplats?

Ett närvarande, tillitsfullt och engagerat ledarskap

För mig är det självklart att vi ständigt diskuterar tillsammans med rektor vilka möten som är nödvändiga att ha på arbetsplatsen för att på så sätt kunna påverka vår arbetstid och arbetsinnehåll. Vi behöver en utökad och bättre dialog om främjande insatser där hänsyn visas till medarbetarnas behov. Dialogen ska handla om hur vårt uppdrag kan realiseras och där alla kommer till tals och kommer till sin rätt. Rektorn på förskolan behöver vara tillgänglig och visa stort förtroende för sina medarbetare. Medarbetarna kan själva känna engagemang och påverka sin motivation.

Delaktighet och påverkansmöjligheter

Vi är alla överens om att samverkan ger oss möjlighet till ökat inflytande och delaktighet. Vi vet att vi måste organisera oss tillsammans och skapa ett fackligt engagemang på arbetsplatsen för att påverka och ibland är tyvärr den höga arbetsbelastningen i vägen. Det vi glömmer är att vi då ger bort vår rätt till inflytande. Vi borde se det som en rättighet att delta på en arbetsplatsträff där vi tar upp de utmaningar vi står inför eller hur vi vill förbättra verksamheten. Samverkan är en förutsättning för att skapa bästa möjliga utbildning för barns lärande!

Kommunikation och återkoppling

Målet på varje arbetsplats måste vara en öppen samtalskultur där all känner sig inkluderade och lyssnade till. Detta är inte helt lätt att åstadkomma. Det krävs tid för att nå det målet. Ger vi detta arbete tillräckligt med tid? När vi på jobbet är trygga i att uttrycka vår mening blir oliktänkande en tillgång snarare än en belastning och verksamheten utvecklas. Varför inte utvärdera dialogen emellanåt? För att få mer energi behövs verksamheter där vi ger varandra återkoppling och uppskattar feedback från så väl kollega som rektor. Vänta inte alltid på att få återkoppling utan sök upp det själv!

Ett bra systematiskt arbetsmiljöarbete i vardagen- undersöka, riskbedöma, åtgärda och följa upp arbetsmiljön på arbetsplatsen

Vad är då ett bra systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) och hur får vi till det?Det är definitivt mer än en skyddsrond då och då. Det är ett ständigt arbete som på ett naturligt sätt är inkluderat i det vardagliga arbetet. Det kan vara ett tillbud, t ex en utebliven rast som diskuteras vid kaffeautomaten som sen rapporteras och tas till samverkansgruppen. Gruppen riskbedömer tillbudet och hittar tillsammans åtgärder för att motverka ohälsa bland personalen. På kommande arbetsplatsträff är tillbudet på dagordningen för att tillsammans hitta ytterligare åtgärder, från individ- till gruppnivå. Rektor har ansvar för att alla ska inkluderas och väljer lämplig mötesform - individuell reflektion, gruppsamtal, mentometer ringsamtal osv. Medarbetarna äger och följer upp åtgärderna tillsammans för att se om det gav resultat. Då fungerar SAM på riktigt.

Prioritering av arbetsuppgifter

För att förebygga psykisk ohälsa på förskolan måste vi prioritera diskussioner om arbetets utförande och de ska föras på varje arbetsplats. Vad anses som tillräckligt bra på vår arbetsplats? Sätter vi gränser för vad vi kan utföra under en arbetsdag/ vecka/ månad/ år? Använder vi oss av ett professionellt NEJ när kraven överskrider resurserna och vad händer då? Hur uppmärksammar vi varandras arbetsbelastning utan att värdera och anklaga utan istället resonera om det kan göras på ett annat sätt, av någon annan, av fler eller kanske inte göras alls?

Jag vet att en utmaning med det systematiska arbetsmiljöarbetet är att skapa ett positivt synsätt och att göra det till en angelägenhet bland allt annat som ska göras. Timmarna räcker liksom inte till. För vissa är det självklart men för vissa svårare att få till. Det vi alla faktiskt kan ta enskilt ansvar över är att lyssna på varandra och ta vara på den kollegiala resursen som finns på förskolan! Det är ett steg i rätt riktning att tillsammans skapa friskare och välmående arbetsplatser.

Vill du läsa hela rapporten så finns den här:https://www.mynak.se/wp-content/uploads/2020/02/faktorer-som-skapar-friska-och-valmaende-arbetsplatser-rapport-ks-2020-2.pdf.

Petra Hultqvist

Referensorgan Förskola

Huvudskyddsombud Jönköpings lokalavdelning

Gästblogg: Ingrid Pramling Samuelsson om Covid-19 i förskolans praktik

Jag är stolt över att leva i ett land där vi inte har stängt våra förskolor. Endast ett annat land till har haft öppet, Taiwan. Varför tycker jag att detta är beundransvärt? Jo, för att man kan säga att man sätter barnens rätt i centrum.

Nu startar höstterminen och förskolan ska vara beredd att möta alla barn, trots att rädslan för Covid-19 lurar runt hörnet. I dessa tider av ett virus som ingen har helt koll på, kan man ändå konstatera att barn verkar varken bli speciellt sjuka eller dö av det. Tidskriften The Lancet, Child & Adolescent Health, publicerade nyligen en stor europeisk studie av barn och Covid-19. Det visar sig att de allra flest som drabbas får det väldigt milt, även om en liten procent har behövt läkarvård. Det samma gäller den generationen som är föräldrar och har barn i förskolan. En del blir sjuka, men väldigt få dör, utan som vi hört tusentals gången av statsepidemiolog Tegnell är det de äldre i samhället som drabbas. De flesta studier som är gjorda är inom medicin, och ännu har vi inte sett konsekvenser för de barn som tvingats vara hemma i stressade situationer där föräldrar ska arbeta och passa barn samtidigt. Det som det sägs från olika källor är att fler barn utsatts för våld och övergrepp i hemmet under denna tid av Covid-19.

Jag är stolt över att leva i ett land där vi inte har stängt våra förskolor. Endast ett annat land till har haft öppet, Taiwan. Varför tycker jag att detta är beundransvärt? Jo, för att man kan säga att man sätter barnens rätt i centrum (även om jag också förstår att det finns andra syften bakom). För barn är förskolan deras vardag och trygghet, att plötsligt mista sina kompisar och vara hemma med föräldrar som samtidigt försöker att jobba hemifrån, som de ska passa sina barn. Hur meningsfullt och roligt är det för barn? Och hur frustrerande är det inte för föräldrar?

Det de flesta länder har gjort med förskolan är att de har stäng ner den och snabbt utvecklat digitala alternativ på ”lektioner” där barn ska sitta vid datorn hemma. Länder har också utvecklat program för att föräldrar ska lära sig utbilda sina barn – men det är ju det förskolans personal är till för. Samtidigt som många länder framhåller hur framgångsrika de varit i att utveckla förskoleprogram, så bekymrar de sig för om det är rätt att små barn ska dela i den digitala världen – och hur länge?

Jag förstår att förskolans personal ställs inför många etiska dilemman relaterat till Covid-19, som tex att man ska hålla avstånd, vilket ju inte är möjligt med små barn – det bryter mot all etik om att vara med barn - där närhet är viktigt! Att man har familjemedlemmar hemma som man är ängslig att man ska smitta. Att man ber föräldrars att överväga om de kan hålla sina barn hemma – trots att det inte är tillåtet att förbjuda dem att komma, att inte låta föräldrar komma in i förskolan samtidigt som man vill att föräldrar ska ta del av verksamheten, att organisera i mindre grupper när kanske inte all personal är närvarande, osv.

Det som är positivt och som jag ju inte gjort något studie på, men som jag hör från förskolans personal på många olika håll, att barn har aldrig varit så friska som denna vår. Kanske är det den största lärdomen för föräldrar och personal, att aldrig gå till jobbet som personal eller lämna ett barn som inte är helt frisk. Det andra viktiga är handtvätt som barnen verkar ha fått helt klart för sig att det är viktigt. Unicef har stora projekt i världen som kallas WASH in School – vatten, hygien och sanitet, och där vi länge påpekat att detta projekt bör börja i förskolan – och i alla länder inte endast i utvecklingsländer. Handhygien är lika viktigt i Sverige! Och de flesta barn älskar ju att ”slabba” med vatten, så lite ledning från personalen så verkar inte detta vara något stort problem att få dem att tvätta händerna många gånger om dagen.

Barns omsorg, välbefinnande, sociala- och kognitiva lärande och utveckling är det som den goda förskolan bidrar med, och det är viktigt för barn att få ha kvar sin förskola varje dag – inte minst i en tid då det antagligen ”krisar” i många familjer på grund av konsekvenser av Covid-19. Och all personal i förskolan ska veta att ni är samhällets stöttepelare, något som inte minst visat sig globalt i ljuset av pandemin!


Ingrid Pramling Samuelsson

Professor, Göteborg Universitet.



Pandemin ställer höga krav på arbetsmiljöarbetet

Foto: Carolina Angelin

Foto: Carolina Angelin

Pandemin har ställt höga krav på arbetsmiljöarbetet, precis som det alltid ska vara. Det gäller att uppdatera rutiner och se till att göra riskbedömningar utifrån nuläget.

Då är vi tillbaka efter en välbehövlig ledighet. Jag har samlat på fina minnen med familj och vänner. Det är ett nytt läsår som startar på samma sätt som vårterminen slutade, med pandemin som fortsätter att hålla sitt grepp runt oss. Vi får inte släppa fokus det gäller att fortfarande hålla i och hålla ut.

Arbetsgivare är ansvariga för din arbetsmiljö

Ur ett smittspridningsperspektiv är det viktigt att förutsättningar finns för att kunna följa Folkhälsomyndighetens riktlinjer för att skydda dig och andra. Arbetsgivare måste se till att Folkhälsomyndighetens riktlinjer följs. Det gäller även den extra städningen, men just den uppgiften ska inte ligga på mig som förskollärare för det ligger utanför mitt avtalsområde. Pandemin har ställt höga krav på arbetsmiljöarbetet, precis som det alltid ska vara. Det gäller att uppdatera rutiner och se till att göra riskbedömningar utifrån nuläget.

Vi arbetar utomhus även i höst

En ny termin innebär många nya kontakter. Det är både inskolningar och nya kollegor. På min förskola i Örebro fortsätter vårdnadshavare att lämna och hämta utomhus i så stor utsträckning som möjligt! Vi har även uppdaterat rutinerna vid inskolning så att vi tillbringar så stor del som möjligt utomhus, eller med en liten grupp inomhus. För att nya vårdnadshavare ska få inblick i utbildningen så visar vi dokumentation om rutiner, projekt och uppdrag både på vår plattform och genom foton.

Digitala möten att föredra

I höst behöver vi fortsätta att tänka kring hur vi genomför våra möten. En del kommer vara digitala och en del kommer vara på plats. När vi är på plats är vi endast med vårt arbetslag och då möblerar vi på ett klokt sätt där vi skapar utrymme emellan oss. När vi har nätverksträffar kommer vi ses utomhus på grund av att vi möter kollegor från andra förskolor. Det blir också ett tillfälle att med praktiska uppgifter dela med sig, och utmana varandra att stärka undervisningen utomhus.

Undervisa utomhus?

För oss är frågan ” Ska vi planera denna undervisning utomhus?” alltid nära. Undervisning utomhus går att utveckla hur mycket som helst. Vi har tänkt stort! Vi har spänt upp papper på en hel vägg, byggt mandala i sanden, låtit skira tyger röra sig i vinden och fångat detaljer att teckna på ett staffli som fått en ny plats ute.

Barn och vuxna med milda symptom ska stanna hemma

Barn och vuxna ska vara hemma även vid milda symptom. Vårdnadshavare som är sjuka ska inte heller hämta och lämna på förskolan. Glöm inte att det kan behövas information på flera språk. Håll en nära dialog med din rektor om detta blir en konfliktyta med vårdnadshavare, så kan vi som är friska förundras tillsammans ytterligare ett läsår trots pandemins grepp.

Knyter ihop där jag började, håll i, håll ut.

Varma hälsningar,

Pia Rizell – Legitimerad förskollärare, Ledamot i förbundsstyrelsen

Gästblogg: Vad en nyexaminerad förskollärare förväntar sig

Det första jag förväntar mig är att få stöttning av en mentor under det första året jag arbetar. Detta för att både jag och arbetslaget ska kunna få ut så mycket av mig som möjligt. Alla nyutbildade lärare har rätt till en mentor under sitt första arbetsår, det står i skollagen.

Hej alla läsare av förskolebloggen!

Nu ska jag gästa med ett inlägg. Jag heter Tobias och har nyligen tagit förskollärarexamen i mitten av juni. Mitt inlägg ska handla om förväntningarna jag har inför mitt första lärarjobb.

Det första jag förväntar mig är att få stöttning av en mentor under det första året jag arbetar. Detta för att både jag och arbetslaget ska kunna få ut så mycket av mig som möjligt. Alla nyutbildade lärare har rätt till en mentor under sitt första arbetsår, det står i skollagen.

Det andra jag förväntar mig är att få den tid jag behöver för att utföra mitt uppdrag som förskollärare. Jag kommer tillsammans med ett framtida arbetslag att ansvara för att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. För att det ska vara möjligt att bilda denna helhet så behöver vi tid att kunna planera verksamheten, ha tillräckliga resurser i form av personal och lagom stora barngrupper så att vi kan se till att göra barnen trygga och kloka.

Den tredje saken jag förväntar mig är att kunna sätta prägel på den verksamhet jag hamnar i och där få möjlighet arbeta som en lagspelare tillsammans med andra förskollärare, barnskötare samt annan personal i förskolan.

Till hösten får vi se i vilken verksamhet jag hamnar och om det blir så som jag har förväntat mig.

Kram!

Tobias Forsman

Förskollärare


Ge introduktionsperioden rätt förutsättningar!

Nyexaminerade lärare och förskollärare har rätt till en introduktionsperiod med mentor. I den senaste undersökningen Lärarförbundet genomförde anger 68 procent av förskollärarna att de inte får tillgång till en mentor.

Lärarförbundets krav

  • Alla huvudmän ska följa gällande regelverk och planera för och genomföra introduktionsperiod med mentor för den nyexaminerade läraren.
  • Skolverket ska genom en riktad informationsinsats upplysa huvudmännen om de nu gällande regelverken kring introduktionsperioden.
  • En obligatorisk nationell mentorsutbildning inom ramen för professionsprogrammet ska införas.
  • Tid och resurser för introduktionsperioden ska säkras för både nyexaminerade lärare/förskollärare och mentorer.

Du kan läsa mer om undersökningen och Lärarförbundets krav här.

Förskollärare ska fortsätta att undervisa - exempel från Jönköping

Jag ser och hör från kollegor att det går åt alldeles för mycket resurser till annat än undervisning. Jag ser det som en omöjlighet att vi i rådande läge ska behöva lägga så mycket tid som vi gör idag på schemaläggning, schemaförändringar, vikarietillsättning, städning, vaktmästerisysslor.....

Hej på er kollegor!

Hoppas att ni mår förhållandevis väl i dessa minst sagt annorlunda Corona-tider. Tänkte bara dela med mig av lite spontana tankar om vad som krävs för att vi ska orka hålla i och hålla ut i förskolan till dess att pandemin avtar eller i bästa fall försvinner.

Vi behöver mer stöd än någonsin

Vi som arbetar i förskolan har alltid varit flexibla, lösningsinriktade och vänt ut och in på oss själva men behöver NU mer än någonsin stöd och stöttning från huvudmannen, rektorer, bitr rektorer, administration och stödfunktioner för att organisera arbetet på förskolan. Jag ser och hör från kollegor att det går åt alldeles för mycket resurser till annat än undervisning. Jag ser det som en omöjlighet att vi i rådande läge ska behöva lägga så mycket tid som vi gör idag på schemaläggning, schemaförändringar, vikarietillsättning, städning, vaktmästerisysslor, ringa hem sjuka barn osv.

Den nya föreskriften Organisatorisk och social arbetsmiljö prövas

Det är nu som den nya föreskriften Organisatorisk och social arbetsmiljö prövas ordentligt. Ingen ska behöva bli sjuk på grund av hög arbetsbelastning, arbetstidsförläggning eller avsaknad av stöd från rektorer eller kollegor. Förskollärarna ska inte arbeta på andras avtalsområde utan har ett uppdrag att i så stor utsträckning som möjligt bedriva undervisning. Rast och paus behöver prioriteras så att återhämtning varje dag blir möjligt för att orka hålla i och hålla ut. Det är en stor risk för ohälsa och sjukdom när detta fallerar.

Viktigt att förskolläraren undervisar

I många kommuner kommuniceras det att omsorg nu ska prioriteras framför undervisning nu i Corona tider och för mig personligen så blir detta obegripligt. Förskolläraren undervisar både i planerade och spontana situationer bara genom att vara i sin anställning. Istället borde kravet på det systematiska arbetsmiljöarbetet naturligtvis anpassas så att tid för undervisning frigörs. Regering och huvudman ska enligt mig istället påvisa vikten av att förskolläraren i största möjliga mån SKA undervisa och användas till det vi är anställda att göra. Nu är undervisningen lika viktig som tidigare för barnen och deras framtida kunskaper. Vi har ju ingen aning om hur länge denna pandemi kommer att vara.

Medlemmars oro behöver hanteras

Oron bland medlemmarna i förskolan behöver också tas hand om och huvudmannen behöver se över sina resurser för detta. I Jönköping har vi startat en Corona stödlinje som en kommunövergripande stödfunktion som samordnas av kommunhälsan. Hit kan medarbetare och chefer vända sig för att få stöd och rådgivning angående Covid-19. I Jönköping går nu många barn i allmän förskola utomhus mellan 8:30-11:30. Huvudmannen har gett rektor mandat att besluta om begränsade vistelsetider vid behov. Förskolan har snabbt lyckats att erbjuda barnen undervisning i utomhusmiljön. I Jönköping lämnar och hämtar många vårdnadshavare redan sina barn ute för att minska smittspridning. Under rådande pandemi måste huvudmannen stödja oss som arbetar i förskolan med tillfälliga förändringar trots att reaktionerna från vårdnadshavarna ibland eskalerar.

Barnen kan också drabbas av psykisk ohälsa

Slutligen tänkte jag också på att vi som arbetar i förskolan måste vara uppmärksam på att även yngre barn kan drabbas av psykisk ohälsa när arbetslöshet och sjukdom i familjer uppstår. Med tanke på att alla förskolor har begränsade specialpedagogiska resurser måste det finnas en beredskap för detta. Livet efter pandemin kommer. Men tills dess glöm inte att berätta för barnen vad roligt det är att se dem och för din kollega vilket gott arbete hen gör!

Petra Hultqvist, Huvudskyddsombud Jönköping, Referensorgan Förskola


Veckorna går men frågan är om tålamodet består? Om läget i Göteborg

I Lärarförbundet Göteborg fortsätter samtalen att strömma in från förskollärare. Samtalen handlar om oro för att bli smittade på sitt arbete, om att kunna utföra sitt läraruppdrag under en tuffare arbetsbelastning och generellt sett om att orka i ett tufft läge.

Det rådande läget med Covid-19 fortsätter. I Lärarförbundet Göteborg fortsätter samtalen att strömma in från förskollärare. Samtalen handlar om oro för att bli smittade på sitt arbete, om att kunna utföra sitt läraruppdrag under en tuffare arbetsbelastning och generellt sett om att orka i ett tufft läge. Den nationella undersökningen som Lärarförbundet genomförde bekräftar denna bild då 55 procent av förskollärarna är oroliga för smittas av Covid-19 på jobbet samt 75 procent upplever att det är svårt att uppnå kraven för verksamheten utifrån skollag och läroplan.

Stora skillnader i hur förskolor påverkas i staden

En del av förskollärarna i Göteborg har signalerat att antalet barn i barngrupperna är tillbaka på samma nivåer som innan Covid-19 startade. Men i andra delar av staden hålls barnen hemma vilket leder till färre barn i barngrupperna. Många har fortsatt hög sjukfrånvaro bland personalen och då krävs det att man lägger ett pussel för att få verksamheten att gå ihop.

Lärarförbundet har samverkat med förvaltningen för att underlätta

För att underlätta förskolornas arbete har Lärarförbundet Göteborg tillsammans med Göteborgs förskoleförvaltning tagit fram ett stödmaterial för att genomföra riskbedömningar och handlingsplaner på varje förskola. Det är något som varit uppskattat hos de förskollärare, skyddsombud och rektorer som vi pratat med. Det är framförallt viktigt att handlingsplanerna följs upp på förskolorna varje vecka då det händer konstant flera förändringar.

Fler möten blir digitala

På en del förskolor går man över till att ha digitala möten. Det kan vara möten som hanterar samverkansfrågor med arbetsgivaren, personalfrågor eller helt enkelt fortbildning med pedagogiska nätverk. Det är något många av oss förskollärare inte har en vana av sedan tidigare, men som fungerar bra. Förskolläraryrket är komplext och det krävs en hög anpassningsförmåga. Att arbeta digitalt är nu en erfarenhet vi tar med oss och det är till vår fördel!

Det är inte bara coronapandemin som oroar

Det finns även en oro för ett tufft ekonomiskt läge i Göteborg och det påverkar framförallt förskollärarna. I en tid av lärarbrist har en del rektorer varken råd att anställa eller behålla förskollärare för att kommunen måste ha en budget i balans. Nu måste bemanningen lösas med billigare personalgrupper och förskollärare ska flyttas runt till nya förskolor. De har skapat mycket oro i Göteborg. En förskollärare utbrast ”Världen har en pandemi men vi förskollärare är för dyra och ska flyttas runt, kan de inte lugna sig?”

När förskollärartätheten sjunker påverkas förskolans kvalité och förskollärarens uppdrag förändras. När det inte finns tillräckligt med resurser för att möta förskolans uppdrag så leder det till en obalans i förhållande till kraven. Då blir inte vår arbetsmiljö hållbar. I Göteborg fortsätter vi att kämpa för att skapa en hållbar arbetsmiljö under och efter den rådande Coronapandemin.

En hållbar arbetsmiljö för personalen ger hållbara barn!

Pernilla Kjellberg

Legitimerad förskollärare och försteförskollärare i Göteborg.

Ledamot i Lärarförbundets referensorgan förskola

Anna-Mia Nilsson

Legitimerad förskollärare och ledamot i förbundsstyrelsen.

​Corona påverkar förskolan – del 2

De lärare i förskolan jag möter i mitt fackliga uppdrag längtar till att få fortsätta bedriva sin undervisning. Så hur bedriver man en verksamhet i förskolan i en tid som präglas av ett virus?

Under dagarna kom resultatet av Kantar Sifos undersökning som utfördes på beställning av Lärarförbundet. I undersökningen intervjuades 790 förskollärare runt om i landet och den visar att 6 av 10 förskollärare har en oro för att bli smittade i arbetet. En annan del av undersökningen visar att så många som 75% av förskollärarna upplever att det är svårare att följa skollag och läroplan i den tid som råder.

De lärare i förskolan jag möter i mitt fackliga uppdrag vittnar om den oro som beskrivs i undersökningen men de vittnar också om en längtan till att få fortsätta bedriva sin undervisning, att väcka liv i de projekt som varit vilande och att arbetsglädjen som följer med utbildningen i förskolan är så viktig att upprätthålla. Så hur bedriver man en verksamhet i förskolan i en tid som präglas av ett virus?

Omsorg prioriteras

De lärare jag pratat med arbetar i Stockholm. En stad där smittan har rasat fram och oron är stor bland många. De flesta av dem beskriver att man flyttat ut verksamheten i möjligaste mån, att man upprättat prioriteringslistor där omsorg står som nummer ett om en krissituation uppstår och att lärarmöten och pedagogiska nätverk ställs in tillsvidare.

Barnen skapar lekar som "Coronakull"

På många förskolor har läget sett så annorlunda ut från dag till dag att man helt enkelt inte har kunnat planera sin verksamhet. Lärarna menar därför att bedriva undervisning, med sin planering och analys, är svårt men att man hela tiden tar vara på de spontana och viktiga lärandetillfällena som dyker upp varje dag. Jag får höra om hur barnen har skapat lekar som heter ”Coronakull” och ”fånga Coronamonstret” och hur grupperna lär tillsammans genom att utforska sin närmiljö.

I några fall är det barn som är oroliga och behöver bearbeta det som händer runtomkring och då får man rita hur man tror att ett virus ser ut och prata om vad som händer när viruset kommer in i kroppen. Man läser böcker och man får berätta, om än i lite mindre samlingar än förut.

Jag får höra om odlingsprojekt, där gamla potatisar planteras och man följer hur dem gror och växer. ”Potatisen lever trots covid-19 och det kan vara en tröst i sig” berättar en förskollärare.

Förskollärare gör lärandet tillgängligt även för barn som är hemma

En annan berättar om en NTA (Naturvetenskap och Teknik för Alla) studio som delar arbetssätt kopplat till utomhusverksamhet till förskolorna i stadsdelen. I områden där en stor andel av barnen nu är frånvarande från förskolan arbetar man med att göra lärandet tillgängligt även för barnen som är hemma. Förskollärare lägger därför upp skogsutflykter och gympapass på digitala kanaler för barnen att följa hemifrån.

Lärare i förskolan tänker om och tänker nytt

Jag har skrivit det förut men jag vill lyfta fram det igen. Lärarna i förskolan tänker om, tänker nytt och anpassar förskolans verksamhet efter rådande läge. De tar sitt samhällsansvar men också sitt yrkesansvar och står upp för sin professionalitet i ett läge som för oss alla är främmande. Jag vill avsluta med ett citat från en av förskollärarna jag pratade med häromdagen:

”Undervisningen kanske har tagit andra former, men utbildningen finns där och är levande”

Ta hand om er där ute!

Anna Bäck

Huvudskyddsombud, Lärarförbundet Stockholm

Ledamot Lärarförbundet referensorgan för lärare i förskola

Barn bearbetar genom frågor och lek, Ingrid Pramling Samuelsson tipsar!

Vi, förskollärare, vet att barnen påverkas av de som händer i dessa COVID-19 tider. Jag passade på att fråga Ingrid Pramling Samuelsson, seniorforskare vid Göteborg universitet, om hon kunde skicka oss alla lite handfasta tips på hur man kan prata med barnen under krisen. Här kommer tipsen:

  • ”Lyssna först. Vill barnet prata om det? Lyssna på vad barnet har att säga och vad det har hört från andra. På det sättet blir det lättare att veta vad du behöver bekräfta eller avvisa. Var också öppen för frågor, så att barnet får svar på sina funderingar.
  • Om barn är väldigt intresserade så kan du ju rita bilder, man kan göra en berättelse om viruset – och det viktigaste är att barn får prata om det med vuxna som lyssnar och möter barns frågor.
  • Håll dig till fakta. Som tex att barn sällan blir sjukare av Corona virus än andra förkylningar de får ibland, men att gamla människor kan bli väldigt sjuka och därför att ska man inte hälsa på dem just nu. För att man inte ska smitta andra så ska man inte gå ut om man är det minsta sjuk. Man kan ju också tala om att extra många blir sjuka av detta viruset eftersom det är nytt – man kan aldrig träffat på det förut! Var noga med att inte föra över egen ängslan!
  • Var en del av lösningen. Prata med barnet om hur smitta kan förebyggas, till exempel genom att täcka näsa och mun när man hostar eller nyser och att det är viktigt att regelbundet tvätta händerna med tvål och vatten.
  • Ett av UNESCOs största projekt för barn WASH-projekt (vatten, sanitet och hygien) blir plötsligt superrelevant för alla barn i hela världen, något som från början varit riktat mot utvecklingsländer och där noga tvättandet av händer med tvår är viktigt.
  • Förklara att hela världen arbetar för att hitta en lösning. Berätta för barnet att vi har lärt oss hur man kan begränsa infektioner genom att inte träffa andra när vi är sjuka och tvättar händerna och inte tar på en massa olika saker om man är i affärer eller någon annanstans utomhus. Förklara också att vuxna gör allt de kan både för att stoppa spridningen och för att hitta ett vaccin som gör att man inte blir sjuk om man smittas.”

De senaste veckorna har jag sett flera exempel på hur förskollärare utvecklat lärmiljöer, och skapat mötesplatser runt doktorslek. Det är ett ytterligare bevis på hur vi anpassar utbildningen efter rådande situation.

Var rädda om er själva och varandra!

Pia Rizell, legitimerad förskollärare och ledamot i förbundsstyrelsen

Corona påverkar förskolan - del 1

För ungefär en månad sedan förändrades vårt trygga Sverige på många sätt. COVID-19 slog till som en bomb och drog med sig både oro och ovisshet. Nu uppmanas äldre att stanna hemma för att inte bli smittade, flera yrkesgrupper rekommenderas att arbeta hemifrån och gymnasieskolor och universitet har stängt ned och bedriver nu distansundervisning.

I allt detta står förskollärare i förskolan och tar emot barnen varje morgon. Vi bedriver undervisning i en situation som ingen tidigare behövt hantera. Vi flyttar en stor del av utbildningen utomhus för att kunna använda oss av en större yta. Vi lugnar oroliga barn och vårdnadshavare. Vi startar projekt där barnen får uttrycka och bearbeta sina känslor och tankar kring virusets framfart. Vi tänker om och vi tänker nytt.

Sverige befinner sig i skrivande stund i olika faser gällande beredskapen för COVID-19. I en del kommuner har man hanterat krisen genom att slå ihop förskolor för att klara situationen då flera i personalstyrkan saknas eller få barn är på plats. De har även börjat kompetensinventera all personal för att vara beredd på att de saknas personer i till exempel äldreomsorgen. Men i andra kommuner rullar verksamheten på nästan som vanligt då man inte alls känt av effekter av COVID-19 ännu.

Det som är viktigt var än i landet du befinner dig, är att både huvudmannen och förskolan har en beredskap. Arbetsgivaren ska göra en riskbedömning på både huvudmannanivå och på enheten/förskolan. Riskbedömningen behöver uppdateras ofta eftersom läget förändras hela tiden. När detta genomförs ska skyddsombudet vara involverat. Skyddsombudet har en väldigt viktig roll och det måste finnas former för att kontinuerligt följa upp arbetet med riskbedömningen i samråd med arbetsgivaren.

De signaler vi som fackligt förtroendevalda får in från medlemmar handlar mycket om oro för att själva bli sjuka, oro för att de kan sprida vidare COVID-19 till anhöriga i riskgrupper eller en oro för att bli förflyttade. Alla dessa farhågor ska riskbedömas, planeras för och följas upp av arbetsgivaren.

En sak vi vet är att när det handlar om att hantera oro så är en tydlig och lättillgänglig kommunikation viktigast. Ni ska kräva tydlig information från er arbetsgivare. Ni kan också efterfråga samtalsstöd genom den upphandlade företagshälsovården om du som förskollärare behöver ventilera med någon sakkunnig. Bra information och tips hittar du förutom på vår webbplats här https://www.suntarbetsliv.se/artiklar/sam/5-tips-f...

Vi vill också vara tydliga med att förskolor följer Folkhälsomyndighetens riktlinjer, och regeringens förordningar. Förskolan är bara öppen för barn, personal och vårdnadshavare utan symtom – här måste alla ta ansvar! Det gäller även milda symptom, och det är viktigt! Vi arbetar nära barnen, eftersom det är trygghet och relationer är byggstenar i förskolan. Det är viktigt att ta stöd av sin rektor när det uppstår oklarheter om denna bedömning. Det är ingen tvekan om att vi i förskolan tar ett stort samhällsansvar.


Lärarförbundet finns också här för er. Om ni har frågor om till exempel vad som gäller om ni måste arbeta på en annan förskola, vad som händer när alla barn återvänder från sin sjukdomsperiod eller om ni kan bli förflyttade till äldreomsorgen då kan du hitta svaren på vår hemsida. Annars kan du även kontakta din avdelning eller Lärarförbundet kontakt.



Var rädd om dig och varandra!

Anna Bäck, Legitimerad förskollärare, Huvudskyddsombud

Pia Rizell, Legitimerad förskollärare, Ledamot i förbundsstyrelsen

Kommentarer:

Anonym
Anonym

En fråga. I smittas tider undrar jag varför regeringen fortfarande tillåter barn till föräldralediga att komma till förskolan? Det innebär en extra smittorisk.
Mvh

  • Skapad 2020-04-08 07:32