Lärarförbundet
Under juni månad hade vi tyvärr vissa tekniska problem med våra fakturor. Har du frågor? Läs mer här. →
Bli medlem

Förskollärare ska fortsätta att undervisa - exempel från Jönköping

Jag ser och hör från kollegor att det går åt alldeles för mycket resurser till annat än undervisning. Jag ser det som en omöjlighet att vi i rådande läge ska behöva lägga så mycket tid som vi gör idag på schemaläggning, schemaförändringar, vikarietillsättning, städning, vaktmästerisysslor.....

Hej på er kollegor!

Hoppas att ni mår förhållandevis väl i dessa minst sagt annorlunda Corona-tider. Tänkte bara dela med mig av lite spontana tankar om vad som krävs för att vi ska orka hålla i och hålla ut i förskolan till dess att pandemin avtar eller i bästa fall försvinner.

Vi behöver mer stöd än någonsin

Vi som arbetar i förskolan har alltid varit flexibla, lösningsinriktade och vänt ut och in på oss själva men behöver NU mer än någonsin stöd och stöttning från huvudmannen, rektorer, bitr rektorer, administration och stödfunktioner för att organisera arbetet på förskolan. Jag ser och hör från kollegor att det går åt alldeles för mycket resurser till annat än undervisning. Jag ser det som en omöjlighet att vi i rådande läge ska behöva lägga så mycket tid som vi gör idag på schemaläggning, schemaförändringar, vikarietillsättning, städning, vaktmästerisysslor, ringa hem sjuka barn osv.

Den nya föreskriften Organisatorisk och social arbetsmiljö prövas

Det är nu som den nya föreskriften Organisatorisk och social arbetsmiljö prövas ordentligt. Ingen ska behöva bli sjuk på grund av hög arbetsbelastning, arbetstidsförläggning eller avsaknad av stöd från rektorer eller kollegor. Förskollärarna ska inte arbeta på andras avtalsområde utan har ett uppdrag att i så stor utsträckning som möjligt bedriva undervisning. Rast och paus behöver prioriteras så att återhämtning varje dag blir möjligt för att orka hålla i och hålla ut. Det är en stor risk för ohälsa och sjukdom när detta fallerar.

Viktigt att förskolläraren undervisar

I många kommuner kommuniceras det att omsorg nu ska prioriteras framför undervisning nu i Corona tider och för mig personligen så blir detta obegripligt. Förskolläraren undervisar både i planerade och spontana situationer bara genom att vara i sin anställning. Istället borde kravet på det systematiska arbetsmiljöarbetet naturligtvis anpassas så att tid för undervisning frigörs. Regering och huvudman ska enligt mig istället påvisa vikten av att förskolläraren i största möjliga mån SKA undervisa och användas till det vi är anställda att göra. Nu är undervisningen lika viktig som tidigare för barnen och deras framtida kunskaper. Vi har ju ingen aning om hur länge denna pandemi kommer att vara.

Medlemmars oro behöver hanteras

Oron bland medlemmarna i förskolan behöver också tas hand om och huvudmannen behöver se över sina resurser för detta. I Jönköping har vi startat en Corona stödlinje som en kommunövergripande stödfunktion som samordnas av kommunhälsan. Hit kan medarbetare och chefer vända sig för att få stöd och rådgivning angående Covid-19. I Jönköping går nu många barn i allmän förskola utomhus mellan 8:30-11:30. Huvudmannen har gett rektor mandat att besluta om begränsade vistelsetider vid behov. Förskolan har snabbt lyckats att erbjuda barnen undervisning i utomhusmiljön. I Jönköping lämnar och hämtar många vårdnadshavare redan sina barn ute för att minska smittspridning. Under rådande pandemi måste huvudmannen stödja oss som arbetar i förskolan med tillfälliga förändringar trots att reaktionerna från vårdnadshavarna ibland eskalerar.

Barnen kan också drabbas av psykisk ohälsa

Slutligen tänkte jag också på att vi som arbetar i förskolan måste vara uppmärksam på att även yngre barn kan drabbas av psykisk ohälsa när arbetslöshet och sjukdom i familjer uppstår. Med tanke på att alla förskolor har begränsade specialpedagogiska resurser måste det finnas en beredskap för detta. Livet efter pandemin kommer. Men tills dess glöm inte att berätta för barnen vad roligt det är att se dem och för din kollega vilket gott arbete hen gör!

Petra Hultqvist, Huvudskyddsombud Jönköping, Referensorgan Förskola


Veckorna går men frågan är om tålamodet består? Om läget i Göteborg

I Lärarförbundet Göteborg fortsätter samtalen att strömma in från förskollärare. Samtalen handlar om oro för att bli smittade på sitt arbete, om att kunna utföra sitt läraruppdrag under en tuffare arbetsbelastning och generellt sett om att orka i ett tufft läge.

Det rådande läget med Covid-19 fortsätter. I Lärarförbundet Göteborg fortsätter samtalen att strömma in från förskollärare. Samtalen handlar om oro för att bli smittade på sitt arbete, om att kunna utföra sitt läraruppdrag under en tuffare arbetsbelastning och generellt sett om att orka i ett tufft läge. Den nationella undersökningen som Lärarförbundet genomförde bekräftar denna bild då 55 procent av förskollärarna är oroliga för smittas av Covid-19 på jobbet samt 75 procent upplever att det är svårt att uppnå kraven för verksamheten utifrån skollag och läroplan.

Stora skillnader i hur förskolor påverkas i staden

En del av förskollärarna i Göteborg har signalerat att antalet barn i barngrupperna är tillbaka på samma nivåer som innan Covid-19 startade. Men i andra delar av staden hålls barnen hemma vilket leder till färre barn i barngrupperna. Många har fortsatt hög sjukfrånvaro bland personalen och då krävs det att man lägger ett pussel för att få verksamheten att gå ihop.

Lärarförbundet har samverkat med förvaltningen för att underlätta

För att underlätta förskolornas arbete har Lärarförbundet Göteborg tillsammans med Göteborgs förskoleförvaltning tagit fram ett stödmaterial för att genomföra riskbedömningar och handlingsplaner på varje förskola. Det är något som varit uppskattat hos de förskollärare, skyddsombud och rektorer som vi pratat med. Det är framförallt viktigt att handlingsplanerna följs upp på förskolorna varje vecka då det händer konstant flera förändringar.

Fler möten blir digitala

På en del förskolor går man över till att ha digitala möten. Det kan vara möten som hanterar samverkansfrågor med arbetsgivaren, personalfrågor eller helt enkelt fortbildning med pedagogiska nätverk. Det är något många av oss förskollärare inte har en vana av sedan tidigare, men som fungerar bra. Förskolläraryrket är komplext och det krävs en hög anpassningsförmåga. Att arbeta digitalt är nu en erfarenhet vi tar med oss och det är till vår fördel!

Det är inte bara coronapandemin som oroar

Det finns även en oro för ett tufft ekonomiskt läge i Göteborg och det påverkar framförallt förskollärarna. I en tid av lärarbrist har en del rektorer varken råd att anställa eller behålla förskollärare för att kommunen måste ha en budget i balans. Nu måste bemanningen lösas med billigare personalgrupper och förskollärare ska flyttas runt till nya förskolor. De har skapat mycket oro i Göteborg. En förskollärare utbrast ”Världen har en pandemi men vi förskollärare är för dyra och ska flyttas runt, kan de inte lugna sig?”

När förskollärartätheten sjunker påverkas förskolans kvalité och förskollärarens uppdrag förändras. När det inte finns tillräckligt med resurser för att möta förskolans uppdrag så leder det till en obalans i förhållande till kraven. Då blir inte vår arbetsmiljö hållbar. I Göteborg fortsätter vi att kämpa för att skapa en hållbar arbetsmiljö under och efter den rådande Coronapandemin.

En hållbar arbetsmiljö för personalen ger hållbara barn!

Pernilla Kjellberg

Legitimerad förskollärare och försteförskollärare i Göteborg.

Ledamot i Lärarförbundets referensorgan förskola

Anna-Mia Nilsson

Legitimerad förskollärare och ledamot i förbundsstyrelsen.

​Corona påverkar förskolan – del 2

De lärare i förskolan jag möter i mitt fackliga uppdrag längtar till att få fortsätta bedriva sin undervisning. Så hur bedriver man en verksamhet i förskolan i en tid som präglas av ett virus?

Under dagarna kom resultatet av Kantar Sifos undersökning som utfördes på beställning av Lärarförbundet. I undersökningen intervjuades 790 förskollärare runt om i landet och den visar att 6 av 10 förskollärare har en oro för att bli smittade i arbetet. En annan del av undersökningen visar att så många som 75% av förskollärarna upplever att det är svårare att följa skollag och läroplan i den tid som råder.

De lärare i förskolan jag möter i mitt fackliga uppdrag vittnar om den oro som beskrivs i undersökningen men de vittnar också om en längtan till att få fortsätta bedriva sin undervisning, att väcka liv i de projekt som varit vilande och att arbetsglädjen som följer med utbildningen i förskolan är så viktig att upprätthålla. Så hur bedriver man en verksamhet i förskolan i en tid som präglas av ett virus?

Omsorg prioriteras

De lärare jag pratat med arbetar i Stockholm. En stad där smittan har rasat fram och oron är stor bland många. De flesta av dem beskriver att man flyttat ut verksamheten i möjligaste mån, att man upprättat prioriteringslistor där omsorg står som nummer ett om en krissituation uppstår och att lärarmöten och pedagogiska nätverk ställs in tillsvidare.

Barnen skapar lekar som "Coronakull"

På många förskolor har läget sett så annorlunda ut från dag till dag att man helt enkelt inte har kunnat planera sin verksamhet. Lärarna menar därför att bedriva undervisning, med sin planering och analys, är svårt men att man hela tiden tar vara på de spontana och viktiga lärandetillfällena som dyker upp varje dag. Jag får höra om hur barnen har skapat lekar som heter ”Coronakull” och ”fånga Coronamonstret” och hur grupperna lär tillsammans genom att utforska sin närmiljö.

I några fall är det barn som är oroliga och behöver bearbeta det som händer runtomkring och då får man rita hur man tror att ett virus ser ut och prata om vad som händer när viruset kommer in i kroppen. Man läser böcker och man får berätta, om än i lite mindre samlingar än förut.

Jag får höra om odlingsprojekt, där gamla potatisar planteras och man följer hur dem gror och växer. ”Potatisen lever trots covid-19 och det kan vara en tröst i sig” berättar en förskollärare.

Förskollärare gör lärandet tillgängligt även för barn som är hemma

En annan berättar om en NTA (Naturvetenskap och Teknik för Alla) studio som delar arbetssätt kopplat till utomhusverksamhet till förskolorna i stadsdelen. I områden där en stor andel av barnen nu är frånvarande från förskolan arbetar man med att göra lärandet tillgängligt även för barnen som är hemma. Förskollärare lägger därför upp skogsutflykter och gympapass på digitala kanaler för barnen att följa hemifrån.

Lärare i förskolan tänker om och tänker nytt

Jag har skrivit det förut men jag vill lyfta fram det igen. Lärarna i förskolan tänker om, tänker nytt och anpassar förskolans verksamhet efter rådande läge. De tar sitt samhällsansvar men också sitt yrkesansvar och står upp för sin professionalitet i ett läge som för oss alla är främmande. Jag vill avsluta med ett citat från en av förskollärarna jag pratade med häromdagen:

”Undervisningen kanske har tagit andra former, men utbildningen finns där och är levande”

Ta hand om er där ute!

Anna Bäck

Huvudskyddsombud, Lärarförbundet Stockholm

Ledamot Lärarförbundet referensorgan för lärare i förskola

Barn bearbetar genom frågor och lek, Ingrid Pramling Samuelsson tipsar!

Vi, förskollärare, vet att barnen påverkas av de som händer i dessa COVID-19 tider. Jag passade på att fråga Ingrid Pramling Samuelsson, seniorforskare vid Göteborg universitet, om hon kunde skicka oss alla lite handfasta tips på hur man kan prata med barnen under krisen. Här kommer tipsen:

  • ”Lyssna först. Vill barnet prata om det? Lyssna på vad barnet har att säga och vad det har hört från andra. På det sättet blir det lättare att veta vad du behöver bekräfta eller avvisa. Var också öppen för frågor, så att barnet får svar på sina funderingar.
  • Om barn är väldigt intresserade så kan du ju rita bilder, man kan göra en berättelse om viruset – och det viktigaste är att barn får prata om det med vuxna som lyssnar och möter barns frågor.
  • Håll dig till fakta. Som tex att barn sällan blir sjukare av Corona virus än andra förkylningar de får ibland, men att gamla människor kan bli väldigt sjuka och därför att ska man inte hälsa på dem just nu. För att man inte ska smitta andra så ska man inte gå ut om man är det minsta sjuk. Man kan ju också tala om att extra många blir sjuka av detta viruset eftersom det är nytt – man kan aldrig träffat på det förut! Var noga med att inte föra över egen ängslan!
  • Var en del av lösningen. Prata med barnet om hur smitta kan förebyggas, till exempel genom att täcka näsa och mun när man hostar eller nyser och att det är viktigt att regelbundet tvätta händerna med tvål och vatten.
  • Ett av UNESCOs största projekt för barn WASH-projekt (vatten, sanitet och hygien) blir plötsligt superrelevant för alla barn i hela världen, något som från början varit riktat mot utvecklingsländer och där noga tvättandet av händer med tvår är viktigt.
  • Förklara att hela världen arbetar för att hitta en lösning. Berätta för barnet att vi har lärt oss hur man kan begränsa infektioner genom att inte träffa andra när vi är sjuka och tvättar händerna och inte tar på en massa olika saker om man är i affärer eller någon annanstans utomhus. Förklara också att vuxna gör allt de kan både för att stoppa spridningen och för att hitta ett vaccin som gör att man inte blir sjuk om man smittas.”

De senaste veckorna har jag sett flera exempel på hur förskollärare utvecklat lärmiljöer, och skapat mötesplatser runt doktorslek. Det är ett ytterligare bevis på hur vi anpassar utbildningen efter rådande situation.

Var rädda om er själva och varandra!

Pia Rizell, legitimerad förskollärare och ledamot i förbundsstyrelsen

Corona påverkar förskolan - del 1

För ungefär en månad sedan förändrades vårt trygga Sverige på många sätt. COVID-19 slog till som en bomb och drog med sig både oro och ovisshet. Nu uppmanas äldre att stanna hemma för att inte bli smittade, flera yrkesgrupper rekommenderas att arbeta hemifrån och gymnasieskolor och universitet har stängt ned och bedriver nu distansundervisning.

I allt detta står förskollärare i förskolan och tar emot barnen varje morgon. Vi bedriver undervisning i en situation som ingen tidigare behövt hantera. Vi flyttar en stor del av utbildningen utomhus för att kunna använda oss av en större yta. Vi lugnar oroliga barn och vårdnadshavare. Vi startar projekt där barnen får uttrycka och bearbeta sina känslor och tankar kring virusets framfart. Vi tänker om och vi tänker nytt.

Sverige befinner sig i skrivande stund i olika faser gällande beredskapen för COVID-19. I en del kommuner har man hanterat krisen genom att slå ihop förskolor för att klara situationen då flera i personalstyrkan saknas eller få barn är på plats. De har även börjat kompetensinventera all personal för att vara beredd på att de saknas personer i till exempel äldreomsorgen. Men i andra kommuner rullar verksamheten på nästan som vanligt då man inte alls känt av effekter av COVID-19 ännu.

Det som är viktigt var än i landet du befinner dig, är att både huvudmannen och förskolan har en beredskap. Arbetsgivaren ska göra en riskbedömning på både huvudmannanivå och på enheten/förskolan. Riskbedömningen behöver uppdateras ofta eftersom läget förändras hela tiden. När detta genomförs ska skyddsombudet vara involverat. Skyddsombudet har en väldigt viktig roll och det måste finnas former för att kontinuerligt följa upp arbetet med riskbedömningen i samråd med arbetsgivaren.

De signaler vi som fackligt förtroendevalda får in från medlemmar handlar mycket om oro för att själva bli sjuka, oro för att de kan sprida vidare COVID-19 till anhöriga i riskgrupper eller en oro för att bli förflyttade. Alla dessa farhågor ska riskbedömas, planeras för och följas upp av arbetsgivaren.

En sak vi vet är att när det handlar om att hantera oro så är en tydlig och lättillgänglig kommunikation viktigast. Ni ska kräva tydlig information från er arbetsgivare. Ni kan också efterfråga samtalsstöd genom den upphandlade företagshälsovården om du som förskollärare behöver ventilera med någon sakkunnig. Bra information och tips hittar du förutom på vår webbplats här https://www.suntarbetsliv.se/artiklar/sam/5-tips-f...

Vi vill också vara tydliga med att förskolor följer Folkhälsomyndighetens riktlinjer, och regeringens förordningar. Förskolan är bara öppen för barn, personal och vårdnadshavare utan symtom – här måste alla ta ansvar! Det gäller även milda symptom, och det är viktigt! Vi arbetar nära barnen, eftersom det är trygghet och relationer är byggstenar i förskolan. Det är viktigt att ta stöd av sin rektor när det uppstår oklarheter om denna bedömning. Det är ingen tvekan om att vi i förskolan tar ett stort samhällsansvar.


Lärarförbundet finns också här för er. Om ni har frågor om till exempel vad som gäller om ni måste arbeta på en annan förskola, vad som händer när alla barn återvänder från sin sjukdomsperiod eller om ni kan bli förflyttade till äldreomsorgen då kan du hitta svaren på vår hemsida. Annars kan du även kontakta din avdelning eller Lärarförbundet kontakt.



Var rädd om dig och varandra!

Anna Bäck, Legitimerad förskollärare, Huvudskyddsombud

Pia Rizell, Legitimerad förskollärare, Ledamot i förbundsstyrelsen

Kommentarer:

Anonym
Anonym

En fråga. I smittas tider undrar jag varför regeringen fortfarande tillåter barn till föräldralediga att komma till förskolan? Det innebär en extra smittorisk.
Mvh

  • Skapad 2020-04-08 07:32

Förskollärare måste styra över de digitala verktygen

En stor del av forskningen om digital teknik i förskolan handlar om skärmtid eller omdebatterade appar och webbverktyg. Men i förskolans utbildning tänker vi större än lärplattor och skärmar. Vi stärker barnens möjlighet att producera och inte bara konsumera det digitala.


Dagens barn och elever växer upp i ett sammanhang där den digitala världen inte är en separat värld från ”IRL, utan en naturlig del av deras vardag. Om skolans roll är att ge elever kunskap för att förstå hur tekniken fungerar, hur den styrs och hur den påverkar samhället så är det förskolans roll att bygga den grundläggande förståelsen för tekniken.

Vissa röster i debatten uttrycker ibland en motsättning mellan de digitala verktygen och den traditionella pedagogiken. Vi tycker inte att det behöver vara en motsättning. Förskollärare kan lika väl använda de digitala verktygen samtidigt som olika pedagogiska metoder utvecklas. De kan utvecklas bland barnens lek som kan både vara IRL eller virtuella.

Det som är direkt avgörande när det gäller digital teknik är att utvecklingen drivs i tät dialog med oss förskollärare och rektorer. Vi behöver ha kontroll över utvecklingen och få vara experter i hur tekniken ska användas i undervisningen. Vi behöver även ha inflytande kring vilka digitala verktyg som ska köpas in. Det får aldrig vara de företag som utvecklar tekniken som ska definiera hur förskolan formar undervisningen. Det kan inte heller vara en central upphandling hos huvudmannen, eftersom behov och förutsättningar ser olika ut!

Förskollärare måste få vara de som gör den pedagogiska bedömningen, och ska därmed avgöra vilka metoder/tekniker som stärker undervisningen.

När vi i arbetslaget bestämt oss för vilken digital teknik som förstärker och kompletterar utbildningen, måste det finnas tid till eget utforskande och professionell vägledning för att känna oss trygga i användandet. Det är också viktigt att det finns förståelse för att förskollärare kan ha olika kunskap, kompetens och intresse inom ämnet vilket måste beaktas och respekteras.

Vi, förskollärare, måste framförallt ges förutsättningar att styra över de digitala verktygen. Det blir utmanande när 6 av 10 förskollärare inte får IT-support samma dag eller inte alls har tillgång till de IT-stöd som behövs enligt Lärarförbundets senaste undersökning.

En stor del av forskningen om digital teknik i förskolan handlar om skärmtid eller omdebatterade appar och webbverktyg. Men i förskolans utbildning tänker vi större än lärplattor och skärmar. Vi stärker barnens möjlighet att producera och inte bara konsumera det digitala, och vi ger dem möjlighet att utveckla alla sina kompetenser. Men då måste förskollärarna själva ges förutsättningarna att styra över de pedagogiska redskapen – även när de är digitala såsom påpekas av Johanna Jaara Åstrand.

Dokumentationsbördan i förskolan

I slutet av 2019 släppte Lärarförbundet rapporten ”Dokumentationsbördan – ett arbetsmiljöproblem för lärare”. Rapporten visar att 8 av 10 lärare anser att dokumentationskraven i skolan stressar dem och så många som 4 av 10 lärare överväger att sluta som lärare på grund av samma krav. Rapporten lyfter fram den osunda dokumentationskultur som råder i svensk skola idag – men vad betyder egentligen dokumentationsbördan i förskolan?

I förskolan finns det dokumentation som är helt förenligt med läraruppdraget. Som lärare i förskolan är vi ålagda att ta vårt yrkesansvar genom att t ex. skriva kartläggningar för olika barns behov av stöd eller förbereda väl inför utvecklingssamtal med barnens vårdnadshavare. Vi behöver också reflektera över och utvärdera den verksamhet vi bedriver för att säkerställa att vi följer de lagar och styrdokument som vi har att förhålla oss till. Vi kan heller inte prata dokumentation i förskolan utan att automatiskt komma in på pedagogisk dokumentation. Själva navet i analysen av den undervisning vi bedriver. Den pedagogiska dokumentationen krävs för att tillämpa pedagogiska och didaktiska teorier på undervisningen, för att reflektera och analysera den och för att kunna utveckla verksamheten framåt. Det är de flesta lärare i förskolan rörande överens om.

Så när blir då dokumentationen en börda i förskolan? Även här hör vi lärarna i förskolan med enad röst. Dokumentationen blir en börda när förutsättningarna för dokumentationen inte finns. Förskolan idag är i ett pressat läge. Lärare vittnar om för stora barngrupper, hög sjukfrånvaro, krav som överstiger resurserna och en konstant stress som gör att många känner sig otillräckliga i sitt läraruppdrag. En bild som vi som förtroendevalda i Lärarförbundet delar. I en sådan verksamhet, som dessutom tvingas effektivisera ännu mer på grund av rådande budgetläge i många kommuner, finns inte tillräcklig tid för dokumentation. Det finns inte tid för planering, reflektion och utveckling och inte heller analys.

Medan dokumentationen som är förenligt med det undervisande uppdraget får mindre tid ser vi dock att det går mer och mer tid till annan dokumentation som inte är kopplat till läraruppdraget. Det kan t ex. handla om att dokumentera ordningen på förskolan, att göra mallar av olika slag, dokumentera felanmälningar i lokalerna eller inventera förbrukningsmaterial. En onödig och orimlig börda enligt oss.

Det behövs bättre förutsättningar för lärare i förskolan. Det måste finnas en balans mellan krav och resurser. Det måste finnas tid för det som bär vår undervisning framåt. Den pedagogiska dokumentationen samt tid för förskollärare att få vara just förskollärare. För vem ska bestämma över professionen om inte förskollärarna själva?

Anna Bäck & Gustav Jonsson

Ledamöter, Lärarförbundets referensorgan för lärare i förskolan


Tycker du att dokumentationsbördan är ett problem?


Var med och sätt press på de som bestämmer. Skriv under Lärarförbundets namninsamling mot skolans ökade dokumentationskrav. Namninsamlingen kommer att överlämnas till utbildningsminister Anna Ekström och hennes kollegor i regeringen.



Lärarförbundet är professionens röst!

Med rätt förutsättningar är det  ett guldyrke att vara förskollärare!

Med rätt förutsättningar är det ett guldyrke att vara förskollärare!

Det finns flera sätt att ha ett utbyte av ord! I Lärarförbundet använder vi oss oftast av DIALOG (samtal mellan två eller flera personer, som bygger på en delaktighet) ibland DISKUSSION (framhållande av för- och motargument. En diskussion kan vara en monolog eller dialog). I förrgår i Sveriges riksdag var det DEBATT (formaliserat och logiskt reglerat system för logisk argumentation, där två eller flera debattörer försöker övertyga en grupp åhörare i en avgränsad fråga) Debatten gällde förskola, vilket den gör i kammaren en gång per år.

Lärarförbundet har haft återkommande dialog med ledamöterna i utbildningsutskottet, både på riksdagen, genom besök i verksamheter, mejlkontakt och gemensamma konferenstillfällen. Alltid med fokus på det våra medlemmar signalerar i undersökningar och genom förtroendevaldas berättelser.

Våra samtal har varit grymt konstruktiva, med både lägesbeskrivningar och förslag på lösningar. Vi försöker alltid visa på goda exempel, goda exempel på struktur, strategier och organisation. Alltid utan att ducka för att det inte är så överallt, vetskapen om att likvärdigheten både när det gäller förutsättningar/arbetsmiljö och kvalitet är förskolans största problem.

Det är en skön känsla och ett kvitto på vårt strategiska arbete för medlemmar i förskolan, att debattinläggen i förrgår vid flera tillfällen var citat från våra samtal, och med våra undersökningar som stöd!

Vi fortsätter att trycka på om en omfattande utredning av svensk förskola! Det är viktigt att den debatt som förs om förskolan, och de beslut som fattas underbyggs av forskning och samtal med professionen! Förskolans frågor kan inte ramas in av anekdoter

Lärarförbundet påverkar – Lärarförbundet är professionens röst! #alltbörjarmedbralärare #förskolanläggergrunden

Pia Rizell, legitimerad förskollärare och ledamot i förbundsstyrelsen

Kommentarer:

Katrin
Katrin Nörthen

Hej Pia!
På din Facebook går att läsa att du hade samtal om fler barn i förskola. Vi är överens om att språkutveckling är viktig och att den kommer till gagn i förskola.
Men hur ställer sig eg Lärarförbundet till just fler barn i förskolan? För som ni vet så finns det inte riktigt utrymme för det. Där skulle jag som medlem vara tacksam om ni faktiskt sa stopp, vi måste först bygga en grund för våra medlemmar faktiskt är friska, innan vi kan ta in fler barn. Vi måste få till mindre grupper och minska arbetsbelastningen, t ex genom att få bort kringuppgifter och minska barngrupperna. Men var i detta står Lärarförbundet? Hur arbetar ni med det?
Med vänlig hälsning,
Katrin Nörthen

  • Skapad 2020-01-20 09:26
Katrin

Om Katrin Nörthen

Jag är legitimerad Lärare mot förskola och förskoleklass.
jag arbetar för närvarande på Överby förskola i Vaxholm, utanför Stockholm. Jag är arbetslagsledare och ansvarar för en avdelning på 20 (blivande 19) barn och 5 pedagoger (ink. Resursstöd).
Som min livsfilosofi har jag psykosyntesen vilket jag också bär med mig i mitt yrke och möte med barnen. Jag tror på det kompetenta barnet och vill tro att allt barnet gör har ett bakomliggande behov. Jag som pedagog och individ är skyldig att försöka se behovet för att bemöta barnet där den behöver ha stöd och vägledning.

Anonym
Anonym

Ja Pia, du vill ha kred men prata då om det som är problemet i förskolan. Våga lyfta detta och gå emot politiker, det gör jag för vår förskola. Vi har sjukskrivningar som är skyhöga pga arbetsbelastning och samvetsstress ta tag i detta problem. Jag pratar också med rikspolitikerna och de är förundrade när jag och övriga i admin i FU berättar om hur det ser ut i vardagen i förskolan. Politikerna sa rakt ut när vi träffade dem i november att detta är inte den bild vi får från Lärarförbundet. Jag är bekymrad för vad förbundet framför genom dig.

  • Skapad 2020-01-18 07:07

Förskollärartäthet vs Budget i balans?

Tecknande genom digitalteknik. Örebro slott

Tecknande genom digitalteknik. Örebro slott

En mörk våg drar över Sverige, det ska hållas tillbaka med resurser. Senaste Pisaresultatet visar på att Sverige går framåt när det gäller måluppfyllelse, och bakåt när det gäller likvärdigheten. Detsamma sker inom förskolan.

Vi har idag förskolor som fungerar alldeles utmärkt, gröna i skolinspektionens genomlysning. Det som är illa är att staplarna som är gula och röda är ungefär lika höga. Vad kännetecknar då en förskola som är i den gröna stapeln? Stabilt ledarskap och hög kompetens i arbetslaget, och då blir per automatik det precis tvärtom i den röda stapeln. Lärarförbundet ser att det hänger ihop även ur ett arbetsmiljöperspektiv, där det stabilt ledarskap och hög förskollärartäthet så har jag som förskollärare någon att dela ansvaret med och därmed en balans i uppdraget.

I samtal med fackliga kollegor så framkommer det att för att hålla budgeten så anställer arbetsgivaren den som saknar adekvat utbildning för uppdraget och ansvaret enligt Lpfö 18, det är alltså inte bara förskollärarbristen som sänker förskollärartätheten längre. Ambitionen har dessutom i många kommuner sänkts när det gäller balansen mellan yrkeskategorier i förskolan, vi ser förändringar i riktlinjer och indikatorer.

Lärarförbundet är fullt medveten om den rådande förskollärarbristen, och att det är problematiskt. Men det går inte att blunda för att arbetsgivare väljer att anställa andra yrkeskategorier än legitimerade förskollärare, det ger kortsiktigt en budget i balans…. men kommer på långsikt att ge ökade kostnader, högre sjuktal och sämre kvalitet!

Det metoder och det sätt vi bedriver undervisningen och utvecklar utbildningen i förskolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, detsamma borde gälla riktlinjer som skapas för att skapa likvärdighet gällande förskollärartätheten hos huvudmannen. Ett exempel som nu sprids mellan huvudmännen är att en enhet som redan har 50% förskollärare inte anställer en förskollärare på en vakant tjänst. Detta i hopp om att hen väljer att söka till en förskola som inte uppnått 50%. Det finns ingen utvärdering vad jag vet att det blir den effekten, utan hen kanske väljer närliggande huvudman istället och förskollärartätheten hos huvudmannen sjunker.

Våra medlemmar i förskolan har en tuff arbetsmiljö redan idag, låt inte en budget i balans bli det som tunnar ur förskollärartätheten. Använd inte metoder för att stärka likvärdigheten som inte är utvärderande! Ge istället möjlighet att bedriva en undervisning av hög kvalitet, utveckla utbildningen med behöriga kollegor, ha en balans i uppdraget och låta förskolan lägga grunden för det livslånga lärandet!

Pia Rizell, legitimerad förskollärare och ledamot i förbundsstyrelsen

Stor, större, störst..

Skolverkets riktlinjer på barngruppernas storlek

Skolverkets riktlinjer på barngruppernas storlek

Våra medlemmar är tydliga, barngrupperna är på allt för många ställen för stora. Det får konsekvenser både på arbetsmiljön och kvaliteten på utbildningen.

När vi frågar våra medlemmar vilka åtgärder som skulle göra skillnad för att stärka arbetsmiljön och uppdraget så är det alltid barngruppernas storlek som är det första svaret. 2016 fick tillbaka riktmärket för barngruppernas storlek, när barnen är 1-3 år är riktmärket 6-12 barn och när barnen är 4-5 år så är det 9-15 barn. Att det är ett spann är för att sammansättningen av barngruppen, utbildningsnivån i arbetslaget, lokalernas utformning, annat modersmål än svenska, socioekonomiska faktorer m.m. ska få spela roll!

Nu är vi precis i den period igen när huvudmännen rapporterar in till Skolverket hur många barn som är inskrivna i grupperna på respektive förskola. Jag vill verkligen uppmana er att ställa frågor om denna inrapportering, det är nu vi har möjlighet att få korrekta siffror. Var tydliga med att en barngrupp är den grupp som barnen vistas i huvuddelen av sin tid. Det som gör det både problematiskt och frustrerande är att alla barn inte är inskolade ännu, och när statistiken redovisas den 9 april så är det inte ovanligt att det ett eller två barn som är överinskrivna i gruppen.

Riktmärket som det är utformat idag anger bara antalet barn i gruppen, inget om personaltäthet. Centerpartiet har i sin utbildningspolitik lagt ett förslag att slopa riktmärket för gruppstorlekar och istället titta på personaltäthet. Lärarförbundet är tydliga här, även om det är en stor frustration att vi har barngrupper som är långt över riktmärket så ska det vara kvar! Men vi ser gärna att det kopplas ihop med personaltäthet som en ytterligare variabel.

Pia Rizell, legitimerad förskollärare och ledamot i förbundsstyrelsen

Kommentarer:

Ida Karolina
Ida Karolina Mårtensson

Jättebra skrivet! delar även jag. En sak jag vill tillägga dock är att det är inte bara barnantalet i en grupp som spelar roll, utan VILKA barn som är i den barngruppen borde också spela roll, vilka behov osv osv.. samt även.. ANTAL PERSONAL PER BARN i en grupp. för vi kan ha en fullt utförbar barngrupp där 4 lärare huserar 20 barn i åldern 3-4. där man kan dela upp sig 1på5 i olika rum. men man kan också ha en fullt kaotisk grupp i åldrarna 2-4 på 14 barn med 2 lärare
Så tänk inte bara på att sänka barnantalet i en grupp. utan även öka personalantalet så att man inte fastnar i en 7/1 situation eller 14/2 situation... eftersom skulle en utav de två lärarna gå iväg med ett barn som behöver byta blöja t.ex. så blir en lärare ändå ensam med 13 barn... och DET håller inte i längden heller. däremot 2 på 13 kan funka. om en går iväg och byter blöja. i en (förskolegrupp alltså. )

Optimalt i en grupp om 14 2-4 åringar, torde det vara två förskollärare och en barnskötare.

  • Skapad 2019-10-28 18:26