Lärarförbundet
Bli medlem

Gästblogg: Ingrid Pramling Samuelsson om Covid-19 i förskolans praktik

Jag är stolt över att leva i ett land där vi inte har stängt våra förskolor. Endast ett annat land till har haft öppet, Taiwan. Varför tycker jag att detta är beundransvärt? Jo, för att man kan säga att man sätter barnens rätt i centrum.

Nu startar höstterminen och förskolan ska vara beredd att möta alla barn, trots att rädslan för Covid-19 lurar runt hörnet. I dessa tider av ett virus som ingen har helt koll på, kan man ändå konstatera att barn verkar varken bli speciellt sjuka eller dö av det. Tidskriften The Lancet, Child & Adolescent Health, publicerade nyligen en stor europeisk studie av barn och Covid-19. Det visar sig att de allra flest som drabbas får det väldigt milt, även om en liten procent har behövt läkarvård. Det samma gäller den generationen som är föräldrar och har barn i förskolan. En del blir sjuka, men väldigt få dör, utan som vi hört tusentals gången av statsepidemiolog Tegnell är det de äldre i samhället som drabbas. De flesta studier som är gjorda är inom medicin, och ännu har vi inte sett konsekvenser för de barn som tvingats vara hemma i stressade situationer där föräldrar ska arbeta och passa barn samtidigt. Det som det sägs från olika källor är att fler barn utsatts för våld och övergrepp i hemmet under denna tid av Covid-19.

Jag är stolt över att leva i ett land där vi inte har stängt våra förskolor. Endast ett annat land till har haft öppet, Taiwan. Varför tycker jag att detta är beundransvärt? Jo, för att man kan säga att man sätter barnens rätt i centrum (även om jag också förstår att det finns andra syften bakom). För barn är förskolan deras vardag och trygghet, att plötsligt mista sina kompisar och vara hemma med föräldrar som samtidigt försöker att jobba hemifrån, som de ska passa sina barn. Hur meningsfullt och roligt är det för barn? Och hur frustrerande är det inte för föräldrar?

Det de flesta länder har gjort med förskolan är att de har stäng ner den och snabbt utvecklat digitala alternativ på ”lektioner” där barn ska sitta vid datorn hemma. Länder har också utvecklat program för att föräldrar ska lära sig utbilda sina barn – men det är ju det förskolans personal är till för. Samtidigt som många länder framhåller hur framgångsrika de varit i att utveckla förskoleprogram, så bekymrar de sig för om det är rätt att små barn ska dela i den digitala världen – och hur länge?

Jag förstår att förskolans personal ställs inför många etiska dilemman relaterat till Covid-19, som tex att man ska hålla avstånd, vilket ju inte är möjligt med små barn – det bryter mot all etik om att vara med barn - där närhet är viktigt! Att man har familjemedlemmar hemma som man är ängslig att man ska smitta. Att man ber föräldrars att överväga om de kan hålla sina barn hemma – trots att det inte är tillåtet att förbjuda dem att komma, att inte låta föräldrar komma in i förskolan samtidigt som man vill att föräldrar ska ta del av verksamheten, att organisera i mindre grupper när kanske inte all personal är närvarande, osv.

Det som är positivt och som jag ju inte gjort något studie på, men som jag hör från förskolans personal på många olika håll, att barn har aldrig varit så friska som denna vår. Kanske är det den största lärdomen för föräldrar och personal, att aldrig gå till jobbet som personal eller lämna ett barn som inte är helt frisk. Det andra viktiga är handtvätt som barnen verkar ha fått helt klart för sig att det är viktigt. Unicef har stora projekt i världen som kallas WASH in School – vatten, hygien och sanitet, och där vi länge påpekat att detta projekt bör börja i förskolan – och i alla länder inte endast i utvecklingsländer. Handhygien är lika viktigt i Sverige! Och de flesta barn älskar ju att ”slabba” med vatten, så lite ledning från personalen så verkar inte detta vara något stort problem att få dem att tvätta händerna många gånger om dagen.

Barns omsorg, välbefinnande, sociala- och kognitiva lärande och utveckling är det som den goda förskolan bidrar med, och det är viktigt för barn att få ha kvar sin förskola varje dag – inte minst i en tid då det antagligen ”krisar” i många familjer på grund av konsekvenser av Covid-19. Och all personal i förskolan ska veta att ni är samhällets stöttepelare, något som inte minst visat sig globalt i ljuset av pandemin!


Ingrid Pramling Samuelsson

Professor, Göteborg Universitet.



Pandemin ställer höga krav på arbetsmiljöarbetet

Foto: Carolina Angelin

Foto: Carolina Angelin

Pandemin har ställt höga krav på arbetsmiljöarbetet, precis som det alltid ska vara. Det gäller att uppdatera rutiner och se till att göra riskbedömningar utifrån nuläget.

Då är vi tillbaka efter en välbehövlig ledighet. Jag har samlat på fina minnen med familj och vänner. Det är ett nytt läsår som startar på samma sätt som vårterminen slutade, med pandemin som fortsätter att hålla sitt grepp runt oss. Vi får inte släppa fokus det gäller att fortfarande hålla i och hålla ut.

Arbetsgivare är ansvariga för din arbetsmiljö

Ur ett smittspridningsperspektiv är det viktigt att förutsättningar finns för att kunna följa Folkhälsomyndighetens riktlinjer för att skydda dig och andra. Arbetsgivare måste se till att Folkhälsomyndighetens riktlinjer följs. Det gäller även den extra städningen, men just den uppgiften ska inte ligga på mig som förskollärare för det ligger utanför mitt avtalsområde. Pandemin har ställt höga krav på arbetsmiljöarbetet, precis som det alltid ska vara. Det gäller att uppdatera rutiner och se till att göra riskbedömningar utifrån nuläget.

Vi arbetar utomhus även i höst

En ny termin innebär många nya kontakter. Det är både inskolningar och nya kollegor. På min förskola i Örebro fortsätter vårdnadshavare att lämna och hämta utomhus i så stor utsträckning som möjligt! Vi har även uppdaterat rutinerna vid inskolning så att vi tillbringar så stor del som möjligt utomhus, eller med en liten grupp inomhus. För att nya vårdnadshavare ska få inblick i utbildningen så visar vi dokumentation om rutiner, projekt och uppdrag både på vår plattform och genom foton.

Digitala möten att föredra

I höst behöver vi fortsätta att tänka kring hur vi genomför våra möten. En del kommer vara digitala och en del kommer vara på plats. När vi är på plats är vi endast med vårt arbetslag och då möblerar vi på ett klokt sätt där vi skapar utrymme emellan oss. När vi har nätverksträffar kommer vi ses utomhus på grund av att vi möter kollegor från andra förskolor. Det blir också ett tillfälle att med praktiska uppgifter dela med sig, och utmana varandra att stärka undervisningen utomhus.

Undervisa utomhus?

För oss är frågan ” Ska vi planera denna undervisning utomhus?” alltid nära. Undervisning utomhus går att utveckla hur mycket som helst. Vi har tänkt stort! Vi har spänt upp papper på en hel vägg, byggt mandala i sanden, låtit skira tyger röra sig i vinden och fångat detaljer att teckna på ett staffli som fått en ny plats ute.

Barn och vuxna med milda symptom ska stanna hemma

Barn och vuxna ska vara hemma även vid milda symptom. Vårdnadshavare som är sjuka ska inte heller hämta och lämna på förskolan. Glöm inte att det kan behövas information på flera språk. Håll en nära dialog med din rektor om detta blir en konfliktyta med vårdnadshavare, så kan vi som är friska förundras tillsammans ytterligare ett läsår trots pandemins grepp.

Knyter ihop där jag började, håll i, håll ut.

Varma hälsningar,

Pia Rizell – Legitimerad förskollärare, Ledamot i förbundsstyrelsen

Gästblogg: Vad en nyexaminerad förskollärare förväntar sig

Det första jag förväntar mig är att få stöttning av en mentor under det första året jag arbetar. Detta för att både jag och arbetslaget ska kunna få ut så mycket av mig som möjligt. Alla nyutbildade lärare har rätt till en mentor under sitt första arbetsår, det står i skollagen.

Hej alla läsare av förskolebloggen!

Nu ska jag gästa med ett inlägg. Jag heter Tobias och har nyligen tagit förskollärarexamen i mitten av juni. Mitt inlägg ska handla om förväntningarna jag har inför mitt första lärarjobb.

Det första jag förväntar mig är att få stöttning av en mentor under det första året jag arbetar. Detta för att både jag och arbetslaget ska kunna få ut så mycket av mig som möjligt. Alla nyutbildade lärare har rätt till en mentor under sitt första arbetsår, det står i skollagen.

Det andra jag förväntar mig är att få den tid jag behöver för att utföra mitt uppdrag som förskollärare. Jag kommer tillsammans med ett framtida arbetslag att ansvara för att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. För att det ska vara möjligt att bilda denna helhet så behöver vi tid att kunna planera verksamheten, ha tillräckliga resurser i form av personal och lagom stora barngrupper så att vi kan se till att göra barnen trygga och kloka.

Den tredje saken jag förväntar mig är att kunna sätta prägel på den verksamhet jag hamnar i och där få möjlighet arbeta som en lagspelare tillsammans med andra förskollärare, barnskötare samt annan personal i förskolan.

Till hösten får vi se i vilken verksamhet jag hamnar och om det blir så som jag har förväntat mig.

Kram!

Tobias Forsman

Förskollärare


Ge introduktionsperioden rätt förutsättningar!

Nyexaminerade lärare och förskollärare har rätt till en introduktionsperiod med mentor. I den senaste undersökningen Lärarförbundet genomförde anger 68 procent av förskollärarna att de inte får tillgång till en mentor.

Lärarförbundets krav

  • Alla huvudmän ska följa gällande regelverk och planera för och genomföra introduktionsperiod med mentor för den nyexaminerade läraren.
  • Skolverket ska genom en riktad informationsinsats upplysa huvudmännen om de nu gällande regelverken kring introduktionsperioden.
  • En obligatorisk nationell mentorsutbildning inom ramen för professionsprogrammet ska införas.
  • Tid och resurser för introduktionsperioden ska säkras för både nyexaminerade lärare/förskollärare och mentorer.

Du kan läsa mer om undersökningen och Lärarförbundets krav här.

Förskollärare ska fortsätta att undervisa - exempel från Jönköping

Jag ser och hör från kollegor att det går åt alldeles för mycket resurser till annat än undervisning. Jag ser det som en omöjlighet att vi i rådande läge ska behöva lägga så mycket tid som vi gör idag på schemaläggning, schemaförändringar, vikarietillsättning, städning, vaktmästerisysslor.....

Hej på er kollegor!

Hoppas att ni mår förhållandevis väl i dessa minst sagt annorlunda Corona-tider. Tänkte bara dela med mig av lite spontana tankar om vad som krävs för att vi ska orka hålla i och hålla ut i förskolan till dess att pandemin avtar eller i bästa fall försvinner.

Vi behöver mer stöd än någonsin

Vi som arbetar i förskolan har alltid varit flexibla, lösningsinriktade och vänt ut och in på oss själva men behöver NU mer än någonsin stöd och stöttning från huvudmannen, rektorer, bitr rektorer, administration och stödfunktioner för att organisera arbetet på förskolan. Jag ser och hör från kollegor att det går åt alldeles för mycket resurser till annat än undervisning. Jag ser det som en omöjlighet att vi i rådande läge ska behöva lägga så mycket tid som vi gör idag på schemaläggning, schemaförändringar, vikarietillsättning, städning, vaktmästerisysslor, ringa hem sjuka barn osv.

Den nya föreskriften Organisatorisk och social arbetsmiljö prövas

Det är nu som den nya föreskriften Organisatorisk och social arbetsmiljö prövas ordentligt. Ingen ska behöva bli sjuk på grund av hög arbetsbelastning, arbetstidsförläggning eller avsaknad av stöd från rektorer eller kollegor. Förskollärarna ska inte arbeta på andras avtalsområde utan har ett uppdrag att i så stor utsträckning som möjligt bedriva undervisning. Rast och paus behöver prioriteras så att återhämtning varje dag blir möjligt för att orka hålla i och hålla ut. Det är en stor risk för ohälsa och sjukdom när detta fallerar.

Viktigt att förskolläraren undervisar

I många kommuner kommuniceras det att omsorg nu ska prioriteras framför undervisning nu i Corona tider och för mig personligen så blir detta obegripligt. Förskolläraren undervisar både i planerade och spontana situationer bara genom att vara i sin anställning. Istället borde kravet på det systematiska arbetsmiljöarbetet naturligtvis anpassas så att tid för undervisning frigörs. Regering och huvudman ska enligt mig istället påvisa vikten av att förskolläraren i största möjliga mån SKA undervisa och användas till det vi är anställda att göra. Nu är undervisningen lika viktig som tidigare för barnen och deras framtida kunskaper. Vi har ju ingen aning om hur länge denna pandemi kommer att vara.

Medlemmars oro behöver hanteras

Oron bland medlemmarna i förskolan behöver också tas hand om och huvudmannen behöver se över sina resurser för detta. I Jönköping har vi startat en Corona stödlinje som en kommunövergripande stödfunktion som samordnas av kommunhälsan. Hit kan medarbetare och chefer vända sig för att få stöd och rådgivning angående Covid-19. I Jönköping går nu många barn i allmän förskola utomhus mellan 8:30-11:30. Huvudmannen har gett rektor mandat att besluta om begränsade vistelsetider vid behov. Förskolan har snabbt lyckats att erbjuda barnen undervisning i utomhusmiljön. I Jönköping lämnar och hämtar många vårdnadshavare redan sina barn ute för att minska smittspridning. Under rådande pandemi måste huvudmannen stödja oss som arbetar i förskolan med tillfälliga förändringar trots att reaktionerna från vårdnadshavarna ibland eskalerar.

Barnen kan också drabbas av psykisk ohälsa

Slutligen tänkte jag också på att vi som arbetar i förskolan måste vara uppmärksam på att även yngre barn kan drabbas av psykisk ohälsa när arbetslöshet och sjukdom i familjer uppstår. Med tanke på att alla förskolor har begränsade specialpedagogiska resurser måste det finnas en beredskap för detta. Livet efter pandemin kommer. Men tills dess glöm inte att berätta för barnen vad roligt det är att se dem och för din kollega vilket gott arbete hen gör!

Petra Hultqvist, Huvudskyddsombud Jönköping, Referensorgan Förskola


Veckorna går men frågan är om tålamodet består? Om läget i Göteborg

I Lärarförbundet Göteborg fortsätter samtalen att strömma in från förskollärare. Samtalen handlar om oro för att bli smittade på sitt arbete, om att kunna utföra sitt läraruppdrag under en tuffare arbetsbelastning och generellt sett om att orka i ett tufft läge.

Det rådande läget med Covid-19 fortsätter. I Lärarförbundet Göteborg fortsätter samtalen att strömma in från förskollärare. Samtalen handlar om oro för att bli smittade på sitt arbete, om att kunna utföra sitt läraruppdrag under en tuffare arbetsbelastning och generellt sett om att orka i ett tufft läge. Den nationella undersökningen som Lärarförbundet genomförde bekräftar denna bild då 55 procent av förskollärarna är oroliga för smittas av Covid-19 på jobbet samt 75 procent upplever att det är svårt att uppnå kraven för verksamheten utifrån skollag och läroplan.

Stora skillnader i hur förskolor påverkas i staden

En del av förskollärarna i Göteborg har signalerat att antalet barn i barngrupperna är tillbaka på samma nivåer som innan Covid-19 startade. Men i andra delar av staden hålls barnen hemma vilket leder till färre barn i barngrupperna. Många har fortsatt hög sjukfrånvaro bland personalen och då krävs det att man lägger ett pussel för att få verksamheten att gå ihop.

Lärarförbundet har samverkat med förvaltningen för att underlätta

För att underlätta förskolornas arbete har Lärarförbundet Göteborg tillsammans med Göteborgs förskoleförvaltning tagit fram ett stödmaterial för att genomföra riskbedömningar och handlingsplaner på varje förskola. Det är något som varit uppskattat hos de förskollärare, skyddsombud och rektorer som vi pratat med. Det är framförallt viktigt att handlingsplanerna följs upp på förskolorna varje vecka då det händer konstant flera förändringar.

Fler möten blir digitala

På en del förskolor går man över till att ha digitala möten. Det kan vara möten som hanterar samverkansfrågor med arbetsgivaren, personalfrågor eller helt enkelt fortbildning med pedagogiska nätverk. Det är något många av oss förskollärare inte har en vana av sedan tidigare, men som fungerar bra. Förskolläraryrket är komplext och det krävs en hög anpassningsförmåga. Att arbeta digitalt är nu en erfarenhet vi tar med oss och det är till vår fördel!

Det är inte bara coronapandemin som oroar

Det finns även en oro för ett tufft ekonomiskt läge i Göteborg och det påverkar framförallt förskollärarna. I en tid av lärarbrist har en del rektorer varken råd att anställa eller behålla förskollärare för att kommunen måste ha en budget i balans. Nu måste bemanningen lösas med billigare personalgrupper och förskollärare ska flyttas runt till nya förskolor. De har skapat mycket oro i Göteborg. En förskollärare utbrast ”Världen har en pandemi men vi förskollärare är för dyra och ska flyttas runt, kan de inte lugna sig?”

När förskollärartätheten sjunker påverkas förskolans kvalité och förskollärarens uppdrag förändras. När det inte finns tillräckligt med resurser för att möta förskolans uppdrag så leder det till en obalans i förhållande till kraven. Då blir inte vår arbetsmiljö hållbar. I Göteborg fortsätter vi att kämpa för att skapa en hållbar arbetsmiljö under och efter den rådande Coronapandemin.

En hållbar arbetsmiljö för personalen ger hållbara barn!

Pernilla Kjellberg

Legitimerad förskollärare och försteförskollärare i Göteborg.

Ledamot i Lärarförbundets referensorgan förskola

Anna-Mia Nilsson

Legitimerad förskollärare och ledamot i förbundsstyrelsen.

​Corona påverkar förskolan – del 2

De lärare i förskolan jag möter i mitt fackliga uppdrag längtar till att få fortsätta bedriva sin undervisning. Så hur bedriver man en verksamhet i förskolan i en tid som präglas av ett virus?

Under dagarna kom resultatet av Kantar Sifos undersökning som utfördes på beställning av Lärarförbundet. I undersökningen intervjuades 790 förskollärare runt om i landet och den visar att 6 av 10 förskollärare har en oro för att bli smittade i arbetet. En annan del av undersökningen visar att så många som 75% av förskollärarna upplever att det är svårare att följa skollag och läroplan i den tid som råder.

De lärare i förskolan jag möter i mitt fackliga uppdrag vittnar om den oro som beskrivs i undersökningen men de vittnar också om en längtan till att få fortsätta bedriva sin undervisning, att väcka liv i de projekt som varit vilande och att arbetsglädjen som följer med utbildningen i förskolan är så viktig att upprätthålla. Så hur bedriver man en verksamhet i förskolan i en tid som präglas av ett virus?

Omsorg prioriteras

De lärare jag pratat med arbetar i Stockholm. En stad där smittan har rasat fram och oron är stor bland många. De flesta av dem beskriver att man flyttat ut verksamheten i möjligaste mån, att man upprättat prioriteringslistor där omsorg står som nummer ett om en krissituation uppstår och att lärarmöten och pedagogiska nätverk ställs in tillsvidare.

Barnen skapar lekar som "Coronakull"

På många förskolor har läget sett så annorlunda ut från dag till dag att man helt enkelt inte har kunnat planera sin verksamhet. Lärarna menar därför att bedriva undervisning, med sin planering och analys, är svårt men att man hela tiden tar vara på de spontana och viktiga lärandetillfällena som dyker upp varje dag. Jag får höra om hur barnen har skapat lekar som heter ”Coronakull” och ”fånga Coronamonstret” och hur grupperna lär tillsammans genom att utforska sin närmiljö.

I några fall är det barn som är oroliga och behöver bearbeta det som händer runtomkring och då får man rita hur man tror att ett virus ser ut och prata om vad som händer när viruset kommer in i kroppen. Man läser böcker och man får berätta, om än i lite mindre samlingar än förut.

Jag får höra om odlingsprojekt, där gamla potatisar planteras och man följer hur dem gror och växer. ”Potatisen lever trots covid-19 och det kan vara en tröst i sig” berättar en förskollärare.

Förskollärare gör lärandet tillgängligt även för barn som är hemma

En annan berättar om en NTA (Naturvetenskap och Teknik för Alla) studio som delar arbetssätt kopplat till utomhusverksamhet till förskolorna i stadsdelen. I områden där en stor andel av barnen nu är frånvarande från förskolan arbetar man med att göra lärandet tillgängligt även för barnen som är hemma. Förskollärare lägger därför upp skogsutflykter och gympapass på digitala kanaler för barnen att följa hemifrån.

Lärare i förskolan tänker om och tänker nytt

Jag har skrivit det förut men jag vill lyfta fram det igen. Lärarna i förskolan tänker om, tänker nytt och anpassar förskolans verksamhet efter rådande läge. De tar sitt samhällsansvar men också sitt yrkesansvar och står upp för sin professionalitet i ett läge som för oss alla är främmande. Jag vill avsluta med ett citat från en av förskollärarna jag pratade med häromdagen:

”Undervisningen kanske har tagit andra former, men utbildningen finns där och är levande”

Ta hand om er där ute!

Anna Bäck

Huvudskyddsombud, Lärarförbundet Stockholm

Ledamot Lärarförbundet referensorgan för lärare i förskola

Barn bearbetar genom frågor och lek, Ingrid Pramling Samuelsson tipsar!

Vi, förskollärare, vet att barnen påverkas av de som händer i dessa COVID-19 tider. Jag passade på att fråga Ingrid Pramling Samuelsson, seniorforskare vid Göteborg universitet, om hon kunde skicka oss alla lite handfasta tips på hur man kan prata med barnen under krisen. Här kommer tipsen:

  • ”Lyssna först. Vill barnet prata om det? Lyssna på vad barnet har att säga och vad det har hört från andra. På det sättet blir det lättare att veta vad du behöver bekräfta eller avvisa. Var också öppen för frågor, så att barnet får svar på sina funderingar.
  • Om barn är väldigt intresserade så kan du ju rita bilder, man kan göra en berättelse om viruset – och det viktigaste är att barn får prata om det med vuxna som lyssnar och möter barns frågor.
  • Håll dig till fakta. Som tex att barn sällan blir sjukare av Corona virus än andra förkylningar de får ibland, men att gamla människor kan bli väldigt sjuka och därför att ska man inte hälsa på dem just nu. För att man inte ska smitta andra så ska man inte gå ut om man är det minsta sjuk. Man kan ju också tala om att extra många blir sjuka av detta viruset eftersom det är nytt – man kan aldrig träffat på det förut! Var noga med att inte föra över egen ängslan!
  • Var en del av lösningen. Prata med barnet om hur smitta kan förebyggas, till exempel genom att täcka näsa och mun när man hostar eller nyser och att det är viktigt att regelbundet tvätta händerna med tvål och vatten.
  • Ett av UNESCOs största projekt för barn WASH-projekt (vatten, sanitet och hygien) blir plötsligt superrelevant för alla barn i hela världen, något som från början varit riktat mot utvecklingsländer och där noga tvättandet av händer med tvår är viktigt.
  • Förklara att hela världen arbetar för att hitta en lösning. Berätta för barnet att vi har lärt oss hur man kan begränsa infektioner genom att inte träffa andra när vi är sjuka och tvättar händerna och inte tar på en massa olika saker om man är i affärer eller någon annanstans utomhus. Förklara också att vuxna gör allt de kan både för att stoppa spridningen och för att hitta ett vaccin som gör att man inte blir sjuk om man smittas.”

De senaste veckorna har jag sett flera exempel på hur förskollärare utvecklat lärmiljöer, och skapat mötesplatser runt doktorslek. Det är ett ytterligare bevis på hur vi anpassar utbildningen efter rådande situation.

Var rädda om er själva och varandra!

Pia Rizell, legitimerad förskollärare och ledamot i förbundsstyrelsen

Corona påverkar förskolan - del 1

För ungefär en månad sedan förändrades vårt trygga Sverige på många sätt. COVID-19 slog till som en bomb och drog med sig både oro och ovisshet. Nu uppmanas äldre att stanna hemma för att inte bli smittade, flera yrkesgrupper rekommenderas att arbeta hemifrån och gymnasieskolor och universitet har stängt ned och bedriver nu distansundervisning.

I allt detta står förskollärare i förskolan och tar emot barnen varje morgon. Vi bedriver undervisning i en situation som ingen tidigare behövt hantera. Vi flyttar en stor del av utbildningen utomhus för att kunna använda oss av en större yta. Vi lugnar oroliga barn och vårdnadshavare. Vi startar projekt där barnen får uttrycka och bearbeta sina känslor och tankar kring virusets framfart. Vi tänker om och vi tänker nytt.

Sverige befinner sig i skrivande stund i olika faser gällande beredskapen för COVID-19. I en del kommuner har man hanterat krisen genom att slå ihop förskolor för att klara situationen då flera i personalstyrkan saknas eller få barn är på plats. De har även börjat kompetensinventera all personal för att vara beredd på att de saknas personer i till exempel äldreomsorgen. Men i andra kommuner rullar verksamheten på nästan som vanligt då man inte alls känt av effekter av COVID-19 ännu.

Det som är viktigt var än i landet du befinner dig, är att både huvudmannen och förskolan har en beredskap. Arbetsgivaren ska göra en riskbedömning på både huvudmannanivå och på enheten/förskolan. Riskbedömningen behöver uppdateras ofta eftersom läget förändras hela tiden. När detta genomförs ska skyddsombudet vara involverat. Skyddsombudet har en väldigt viktig roll och det måste finnas former för att kontinuerligt följa upp arbetet med riskbedömningen i samråd med arbetsgivaren.

De signaler vi som fackligt förtroendevalda får in från medlemmar handlar mycket om oro för att själva bli sjuka, oro för att de kan sprida vidare COVID-19 till anhöriga i riskgrupper eller en oro för att bli förflyttade. Alla dessa farhågor ska riskbedömas, planeras för och följas upp av arbetsgivaren.

En sak vi vet är att när det handlar om att hantera oro så är en tydlig och lättillgänglig kommunikation viktigast. Ni ska kräva tydlig information från er arbetsgivare. Ni kan också efterfråga samtalsstöd genom den upphandlade företagshälsovården om du som förskollärare behöver ventilera med någon sakkunnig. Bra information och tips hittar du förutom på vår webbplats här https://www.suntarbetsliv.se/artiklar/sam/5-tips-f...

Vi vill också vara tydliga med att förskolor följer Folkhälsomyndighetens riktlinjer, och regeringens förordningar. Förskolan är bara öppen för barn, personal och vårdnadshavare utan symtom – här måste alla ta ansvar! Det gäller även milda symptom, och det är viktigt! Vi arbetar nära barnen, eftersom det är trygghet och relationer är byggstenar i förskolan. Det är viktigt att ta stöd av sin rektor när det uppstår oklarheter om denna bedömning. Det är ingen tvekan om att vi i förskolan tar ett stort samhällsansvar.


Lärarförbundet finns också här för er. Om ni har frågor om till exempel vad som gäller om ni måste arbeta på en annan förskola, vad som händer när alla barn återvänder från sin sjukdomsperiod eller om ni kan bli förflyttade till äldreomsorgen då kan du hitta svaren på vår hemsida. Annars kan du även kontakta din avdelning eller Lärarförbundet kontakt.



Var rädd om dig och varandra!

Anna Bäck, Legitimerad förskollärare, Huvudskyddsombud

Pia Rizell, Legitimerad förskollärare, Ledamot i förbundsstyrelsen

Kommentarer:

Anonym
Anonym

En fråga. I smittas tider undrar jag varför regeringen fortfarande tillåter barn till föräldralediga att komma till förskolan? Det innebär en extra smittorisk.
Mvh

  • Skapad 2020-04-08 07:32

Förskollärare måste styra över de digitala verktygen

En stor del av forskningen om digital teknik i förskolan handlar om skärmtid eller omdebatterade appar och webbverktyg. Men i förskolans utbildning tänker vi större än lärplattor och skärmar. Vi stärker barnens möjlighet att producera och inte bara konsumera det digitala.


Dagens barn och elever växer upp i ett sammanhang där den digitala världen inte är en separat värld från ”IRL, utan en naturlig del av deras vardag. Om skolans roll är att ge elever kunskap för att förstå hur tekniken fungerar, hur den styrs och hur den påverkar samhället så är det förskolans roll att bygga den grundläggande förståelsen för tekniken.

Vissa röster i debatten uttrycker ibland en motsättning mellan de digitala verktygen och den traditionella pedagogiken. Vi tycker inte att det behöver vara en motsättning. Förskollärare kan lika väl använda de digitala verktygen samtidigt som olika pedagogiska metoder utvecklas. De kan utvecklas bland barnens lek som kan både vara IRL eller virtuella.

Det som är direkt avgörande när det gäller digital teknik är att utvecklingen drivs i tät dialog med oss förskollärare och rektorer. Vi behöver ha kontroll över utvecklingen och få vara experter i hur tekniken ska användas i undervisningen. Vi behöver även ha inflytande kring vilka digitala verktyg som ska köpas in. Det får aldrig vara de företag som utvecklar tekniken som ska definiera hur förskolan formar undervisningen. Det kan inte heller vara en central upphandling hos huvudmannen, eftersom behov och förutsättningar ser olika ut!

Förskollärare måste få vara de som gör den pedagogiska bedömningen, och ska därmed avgöra vilka metoder/tekniker som stärker undervisningen.

När vi i arbetslaget bestämt oss för vilken digital teknik som förstärker och kompletterar utbildningen, måste det finnas tid till eget utforskande och professionell vägledning för att känna oss trygga i användandet. Det är också viktigt att det finns förståelse för att förskollärare kan ha olika kunskap, kompetens och intresse inom ämnet vilket måste beaktas och respekteras.

Vi, förskollärare, måste framförallt ges förutsättningar att styra över de digitala verktygen. Det blir utmanande när 6 av 10 förskollärare inte får IT-support samma dag eller inte alls har tillgång till de IT-stöd som behövs enligt Lärarförbundets senaste undersökning.

En stor del av forskningen om digital teknik i förskolan handlar om skärmtid eller omdebatterade appar och webbverktyg. Men i förskolans utbildning tänker vi större än lärplattor och skärmar. Vi stärker barnens möjlighet att producera och inte bara konsumera det digitala, och vi ger dem möjlighet att utveckla alla sina kompetenser. Men då måste förskollärarna själva ges förutsättningarna att styra över de pedagogiska redskapen – även när de är digitala såsom påpekas av Johanna Jaara Åstrand.

Dokumentationsbördan i förskolan

I slutet av 2019 släppte Lärarförbundet rapporten ”Dokumentationsbördan – ett arbetsmiljöproblem för lärare”. Rapporten visar att 8 av 10 lärare anser att dokumentationskraven i skolan stressar dem och så många som 4 av 10 lärare överväger att sluta som lärare på grund av samma krav. Rapporten lyfter fram den osunda dokumentationskultur som råder i svensk skola idag – men vad betyder egentligen dokumentationsbördan i förskolan?

I förskolan finns det dokumentation som är helt förenligt med läraruppdraget. Som lärare i förskolan är vi ålagda att ta vårt yrkesansvar genom att t ex. skriva kartläggningar för olika barns behov av stöd eller förbereda väl inför utvecklingssamtal med barnens vårdnadshavare. Vi behöver också reflektera över och utvärdera den verksamhet vi bedriver för att säkerställa att vi följer de lagar och styrdokument som vi har att förhålla oss till. Vi kan heller inte prata dokumentation i förskolan utan att automatiskt komma in på pedagogisk dokumentation. Själva navet i analysen av den undervisning vi bedriver. Den pedagogiska dokumentationen krävs för att tillämpa pedagogiska och didaktiska teorier på undervisningen, för att reflektera och analysera den och för att kunna utveckla verksamheten framåt. Det är de flesta lärare i förskolan rörande överens om.

Så när blir då dokumentationen en börda i förskolan? Även här hör vi lärarna i förskolan med enad röst. Dokumentationen blir en börda när förutsättningarna för dokumentationen inte finns. Förskolan idag är i ett pressat läge. Lärare vittnar om för stora barngrupper, hög sjukfrånvaro, krav som överstiger resurserna och en konstant stress som gör att många känner sig otillräckliga i sitt läraruppdrag. En bild som vi som förtroendevalda i Lärarförbundet delar. I en sådan verksamhet, som dessutom tvingas effektivisera ännu mer på grund av rådande budgetläge i många kommuner, finns inte tillräcklig tid för dokumentation. Det finns inte tid för planering, reflektion och utveckling och inte heller analys.

Medan dokumentationen som är förenligt med det undervisande uppdraget får mindre tid ser vi dock att det går mer och mer tid till annan dokumentation som inte är kopplat till läraruppdraget. Det kan t ex. handla om att dokumentera ordningen på förskolan, att göra mallar av olika slag, dokumentera felanmälningar i lokalerna eller inventera förbrukningsmaterial. En onödig och orimlig börda enligt oss.

Det behövs bättre förutsättningar för lärare i förskolan. Det måste finnas en balans mellan krav och resurser. Det måste finnas tid för det som bär vår undervisning framåt. Den pedagogiska dokumentationen samt tid för förskollärare att få vara just förskollärare. För vem ska bestämma över professionen om inte förskollärarna själva?

Anna Bäck & Gustav Jonsson

Ledamöter, Lärarförbundets referensorgan för lärare i förskolan


Tycker du att dokumentationsbördan är ett problem?


Var med och sätt press på de som bestämmer. Skriv under Lärarförbundets namninsamling mot skolans ökade dokumentationskrav. Namninsamlingen kommer att överlämnas till utbildningsminister Anna Ekström och hennes kollegor i regeringen.