Lärarförbundet
Bli medlem

Förskolan är den sista utposten i pandemin

Under den här tiden har förskolan varit den bortglömda arbetsplatsen. Personal i den har varit långt ner på samhällets prioriteringslista och förskolan har mer liknat den sista utposten som ska hålla öppet i alla lägen.

Vi är nu 1,5 år in i en pandemi som på många sätt lamslagit vår värld. När det kom till arbetslivet i Sverige i denna pandemi skulle arbete plötsligt bedrivas hemifrån och vi skulle alla lära oss inte bara ett utan flera digitala mötessystem där man är tvungen att komma ihåg att både stänga av och sätta igång mikrofonen och ta ner den digitala handen när man talat färdigt. Vi har hankat oss fram i dålig uppkoppling och suddig bildskärpa, vi har loggat in och loggat ut, allt för att kunna mötas ändå.

Under den här tiden har förskolan varit den bortglömda arbetsplatsen. Personal i den har varit långt ner på samhällets prioriteringslista och förskolan har mer liknat den sista utposten som ska hålla öppet i alla lägen. Det har varit omöjligt att följa de restriktioner som råder i samhället. Vi kan t ex inte hålla distans till barnen och att barn sprider smittan det vet vi nu. På vissa håll har förskolor stängt en period där smittan varit extra stor.

Inte nog med att våra medlemmar varje dag går till jobbet under ovanstående förutsättningar, de flesta är nu också trötta på att det som kännetecknar deras profession och yrkesstolthet får stå åt sidan. Enligt många handlingsplaner för covid-19 ska undervisningen prioriteras bort för att i stället fokusera på omsorg om det saknas personal och man blir uppmanad att lägga våra styrdokument åt sidan. Vi förskollärare är utbildade för att undervisa barnen enligt läroplanens mål, precis som i skolan och vi ser detta som tydliga signaler på att förskolan inte värderas för vad den är: Barnens första skola.

Så vad händer då med en yrkesgrupp som har höga ambitioner och yrkesstolthet men som inte får möjlighet att utöva sitt uppdrag med rätt förutsättningar? Förskollärare hamnar såklart i en samvetsstress och en känsla av att inte räcka till. Det sammantaget med att arbeta med rädsla för smitta i en verksamhet som ska stå pall för hela samhället när resten av världen stannar av skapar en ansträngande och ohälsosam arbetsmiljö. Inte att förglömma är också att förskolan redan innan pandemin hade enorma utmaningar kopplat till arbetsmiljön.

I ett projekt som genomfördes på interventions- och implementeringsforskning på Karolinska Institutet drogs slutsatserna att en person som upplever arbetsmiljöproblem har ett produktionsbortfall på 30-40 % varje timme. Om vi översätter det till vår pedagogiska verksamhet i förskolan handlar det om negativ påverkan på kvalitet. Något som i slutändan blir dyrt för huvudman och arbetsgivare och försämrar möjligheterna att förhålla sig inom budgetens ramar utan att tumma på kvalité. Det är det ingen som vill i en tid där man på alla nivåer lyfter fram vikten av en kvalitativ förskola med rätt till likvärdig utbildning för alla barn.

Det har varit en tuff tid. Inte minst det senaste året och det är inte slut ännu. Förskolan har nu en väldigt trött yrkeskår och när det här är över kommer det att finnas en stor arbetsmiljöskuld. Nu är det hög tid för beslutsfattarna att fundera över vad de vill ha för sorts förskola, vilka beslut som måste tas för att förskollärarna ska ha en god arbetsmiljö och hur varje barn ska få den likvärdiga och kvalitativa utbildning de har rätt till.

Pernilla Kjellberg, Göteborg

Anna Bäck, Stockholm

Ledamöter i Lärarförbundets referensorgan för lärare i förskola

Kommentarer:

Gunilla
Gunilla Nilsson

Detta inlägg borde tryckas upp i alla större dagstidningar, för det är på pricken hur det är.

  • Skapad 2021-06-17 16:12
Gunilla

Om Gunilla Nilsson

Skriv en kort presentation om dig själv.

Är HÖK 21 något för mig som förskollärare?

Hur ska jag som legitimerad förskollärare läsa avtalet som antogs av vår avtalsdelegation igår. Finns det några förbättringar för mig? Ja, det gör det!

  • Arbetsgivaren ska utarbeta en plan för det lokala arbetet för strategisk kompetensförsörjning. Parterna åläggs att identifiera framgångsfaktorer inom de 4 områdena och utifrån dessa identifiera insatser – helst skolformsvis.

Denna formulering är riktigt viktig för att vi ska få fler behöriga kollegor att dela ansvaret på förskolan med. Strategisk kompetensförsörjning handlar om att behålla, locka nya samt locka fler tillbaka till yrket, vi måste ha ett hårt tryck för att få det att ske skolformsvis. Det kommer att vara strategiskt att tillsammans med arbetsgivaren identifiera och skriva en tydlig samt uppföljningsbar handlingsplan. De fyra områdena är arbetsmiljö, arbetsorganisation, arbetstid och lönebildning – alla både viktiga och helt nödvändiga att stärka upp i förskolan!

  • Planen med insatser ska finnas samverkad på plats senast 2022-03-31

Viktigt att det finns ett tydligt avstämningsdatum, en signal att arbetet lokalt måste ta fart.

  • Tjänstefördelning ska samverkas
  • Part kan ensidigt begära centralt stöd.
  • Arbetsgivaren ska säkerställa att arbetstagare har erforderlig tid för att enskilt och i samarbete med kollegor fullfölja det uppdrag som läraren ansvarar för och att arbetsuppgifterna ryms inom arbetstiden som helhet.

Det finns inget som säger att tjänstefördela inte hör hemma i förskolan, även om vi inte använt det begreppet. I HÖK 18 så behövde fack och huvudmannen vara överens om centralt stöd, nu räcker det att en part ser behovet. I den sista punkten så finns förutsättningar för uppdraget. Det är här planeringstiden kommer in. Idag är det endast 137 av landets 290 kommuner som har någon typ av reglering (kollektivavtal eller överenskommelse). ”Ska säkerställa” är i avtalstext skarpt.

Bilaga 6
Centrala parters syn på förutsättningarna för en ändamålsenlig arbetsorganisation

  • Nytt syfte – balans i uppdraget istället för effektivitet och arbetstidsköp. Uppnå en ändamålsenlig arbetsorganisation som kännetecknas av balans mellan uppdrag och förutsättningar

När det gäller balans mellan uppdrag och förutsättningar så är det för oss i förskolan avgörande. Jag har sett flera exempel på att det är fruktbart att använda arbetsorganisation som begrepp, för att säkra arbetsbelastningen.

  • Ett arbete för ändamålsenlig arbetsorganisation – i respektive skolform – ställer krav på kommunen som huvudman när det kommer till ledning, styrning, och uppföljning, arbetsorganisation och prioritering av resurser.

Här blir det återigen tydligt att fokus riktas i respektive skolform, i vårt fall förskolan.

  • 2000 kr till heltids medlemmar (medlem och anställd ¼ samt månadsavlönad.) Deltidsarbete och tjänstledighet av annan anledning än sjukdom och föräldraledighet minskar beloppet proportionerligt.

Denna utbetalning gäller alla medlemmar som uppfyller ovanstående och utbetalas på junilönen.

  • AG ska göra en löneanalys för varje yrke.
    Ska diskuteras partsgemensamt och utgöra underlag inför löneöversyner
    Särskild vikt ska läggas på kompetens, särskilt ansvar, yrkesskicklighet och erfarenhet.

Viktigt för att få till en långsiktig lönestruktur.

  • Arbetsgivaren ska säkerställa fortlöpande kompetensutvecklingsinsatser
    så att kvalitén i verksamheten upprätthålls
    .

Det gäller såklart verksamheten/utbildningen i förskolan med.

Jag avslutar med ett citat från gårdagens delegationsmöte ”Nu är bilen fulltankad, nu greppar vi ratten och kör”.

// Pia Rizell, legitimerad förskollärare och ledamot i förbundsstyrelsen

​Gästblogg Lena Edlund: Reflektionskultur – en förutsättning för förskollärarens ledarskap

Att ansvara för undervisningen innebär som jag ser det att ”lägga sig i” sina kollegors arbete, men också vara tydlig med att visa en vilja till att kollegorna ska ” lägga sig i” hur en själv gör. Det behöver inte vara negativt laddat. Att en kollega intresserar sig för hur jag utför mitt arbete är


Förskollärare ska idag ansvara för undervisningen i alla läroplanens mål. Förskolans läroplan handlar till stor del om värdegrundsarbete vilket innebär diskussioner och granskningar av sina egna värderingar, och den har även mål där det krävs ämneskunskaper hos arbetslaget. Det gäller för förskolläraren att kunna stå för den undervisning som bedrivs , oavsett vem i arbetslaget som utför arbetet.

Att ”lägga sig i”

Att ansvara för undervisningen innebär som jag ser det att ”lägga sig i” sina kollegors arbete, men också vara tydlig med att visa en vilja till att kollegorna ska ” lägga sig i” hur en själv gör. Det behöver inte vara negativt laddat. Att en kollega intresserar sig för hur jag utför mitt arbete är en tillgång som ger möjlighet till utveckling. Men det är inte självklart att vi vågar eller tar oss tid till detta. Ibland blir reflektions och planeringsmöten enbart analyser av barns beteenden, ibland en sorts rapportering av vilken undervisning som skett men utan att diskutera hur det blev på djupet. Vad undervisade vi om? Lärde sig de olika barnen något? Vad? Hur agerade jag själv? Hur följer vi upp det här? I kunskapsöversikten Undervisning i förskolan (2018) står det att för att kunna ta ansvar för det pedagogiska arbetet och det målinriktade innehållet krävs det att förskollärare kritiskt reflekterar och analyserar utifrån didaktiska frågor; vad, hur, varför och med vem, och för upp samtalet på metanivå.( Sheridan & Williams 2018)

Reflektionskultur

För att lyckas skapa en tillitsfull och professionell arbetsprocess i ett arbetslag krävs utveckling av en reflektionskultur. Det innebär dels att skapa tillit och öppenhet men också ett stort mått av disciplin. Tiden för att utveckla arbetet behöver användas effektivt och målinriktat. Därför är agenda och återkommande verktyg ett måste för att bli systematisk i utvecklingsarbetet. Agendan och verktygen behöver ägas av alla i arbetslaget så att det vi ska ta upp inte kommer som en överraskning, till exempel att det finns en punkt där vi kontinuerligt pratar även om vårt eget agerande, både iundervisnings och omsorgssituationer. Här är dokumentationer till stor hjälp som underlag. I Undervisning i förskolan framhålls det att dokumentation skapar goda förutsättningar för att pedagogerna (och även barnen)både ska kunna utvärdera de enskilda barnens lärande, gruppens lärandesamt de pedagogiska och materiella förutsättningar som finns. (Lenz Taguchi & Palmer m fl. 2018)

Att vara ”steget före”

Ledarskap innebär att ligga steget före. I vissa arbetslag ligger det, helt naturligt, mycket fokus på ”här och nu” och ledaren behöver då stötta arbetslaget i att tänka i längre perspektiv, både bakåt och framåt. ”Vad ska vi ta upp på mötet? Vad ska vi följa upp?” ”Hur ligger vi till i årshjulet? ” Ibland behöver arbetslaget påfyllning med nya sätt att tänka och pröva fler vägar mot att uppfylla uppdraget. Då kan förskollärarens roll vara att tillföra utmanande frågor så att lusten att komma vidare stannar kvar, till exempel ”Hur skulle vi kunna görabarnen ännu mer delaktiga i de här momenten?” Hur kan vi följa det enskilda barnets lärande på fler sätt? eller ” Hur skulle det bli om vi utvecklade miljön på den här platsen?” Det går alltid att finna nya spännande vägar för att komma ännu längre i sitt arbete, vilket jag tror är en viktig faktor för många pedagoger i förskolan.

Nyfikenhetens kraft

I förskolan finns en stor nyfikenhet och intresse riktat mot barnen. Den här nyfikenheten kan du som ledare ta vara på! När kollegorna uttrycker nyfikenhet och förtjusning över vad barnen gör och säger, fånga upp den och lägg den ”på agendan”! Inled en fördjupad diskussion om det kollegan uppmärksammat och kanske kan det vara något att följa upp och utveckla i er undervisning. Då utgår undervisningen både utifrån barnens intressen och kollegors nyfikenhet och lust. Din egen nyfikenhet kan du också rikta mot kollegan i fråga – vad tänkte du när du uppmärksammade detta? Hur skulle vi kunna utveckla det utifrån ditt perspektiv? Du kan också lyfta frågan om vad forskning säger om det ni diskuterar och på så sätt riktar du arbetslagets nyfikna blickar mot vetenskaplig grund. Det stimulerar både ett nytt och ett väl inarbetat arbetslag.


Lena Edlund är pedagogisk utvecklare. Hon har arbetat som förskollärare, pedagogisk handledare, fortbildare och förskolechef.


Kommentarer:

Amanda
Amanda Karlsson

Vilket toppeninlägg. Det är den här reflektionskulturen som jag skulle vilja komma närmare. Till viss del kommer det till skott men det skulle behövas mer för att diskutera fram och skapa normer kring hur vi tar oss an undervisningen. Diskussioner kring genus, normkreativitet, matematiska begrepp. Stående punkt är en bra början tänker jag för att komma igång - på riktigt. 😃

  • Skapad 2021-04-14 20:01

Nyckel till förskolans framtid

​En dag när jag kommer in i förskolan märker jag att jag glömt min skåpnyckel hemma. En liten flicka hör hur jag beklagade mig inför mina kollegor och kom fram till mig med en nyckel som hon ritat på ett papper. ”Varsågod Pia, jag har gjort en ny nyckel till dig”, säger hon.

En dag när jag kommer in i förskolan märker jag att jag glömt min skåpnyckel hemma. En liten flicka hör hur jag beklagade mig inför mina kollegor och kom fram till mig med en nyckel som hon ritat på ett papper. ”Varsågod Pia, jag har gjort en ny nyckel till dig”, säger hon. Vilket gyllene ögonblick som jag hade tur att uppleva just en dag när det kändes motigt i förskolan.

Under en längre tid har svensk förskola haft en tuff arbetsbelastning. Förskolan kännetecknas dessvärre av höga sjukskrivningstal och många av våra medlemmar vittnar om att det saknas förutsättningar för uppdraget. Det är viktigt att påpeka att hög arbetsbelastning fanns på många förskolor även innan pandemin, men vad pandemin idag gör är att förstärka de brister som funnits sedan tidigare. Det är viktigt att fortsätta att skrapa på orsaken till denna sjukfrånvaro.

Lärarförbundet har haft stort fokus på att titta på förskollärares förutsättningar och professionella utveckling sedan 2004. Genom samverkan med det nationella nätverket ”Lärorik förskola” har vi fokuserat på att:

  • återinföra ett riktmärke för barngruppers storlek och mer resurser till förskolan – statsbidrag för minskade barngrupper
  • förskolans yrkesroller måste tydliggöras ytterligare så att förskollärarnas kompetens används på bästa sätt
  • kvalitativ kompetensutveckling såsom Läslyftet – även förskolan ska ingå i alla statliga satsningar
  • ett tydligt fokus på att det är förskollärare som ansvarar för undervisning i läroplanen
  • stärka status för yrket genom att införa lärarlegitimation för förskollärare
  • förskolechefer numer klassas som rektorer i förskolan vilket har höjt deras löner och möjlighet att utvecklas genom den statliga befattningsutbildningen.

Parallellt med ett starkt påverkansarbete så har bristen på förskollärare ökat och därmed har förskollärartätheten minskat ute i landet. Idag saknar en tredjedel av dem som arbetar i förskolan utbildning för att arbeta med barn. När fler inte har relevant utbildning blir ledarskapet för förskolläraren något annat och ett större ansvar läggs på oss förskollärare.

När jag träffar flera politiker i utbildningsutskottet så ställer de ofta frågan, ”om du får önska dig en sak till förskolan, vad är det?”. Det räcker inte med att önska sig en sak för förskolan - verksamheten är komplex och det finns ingen quick-fix utan ett strategiskt pussel måste läggas. Lotta Edholms utredning ”Förskola för alla barn – för bättre språkutveckling i svenska SOU 2020:67”, har hittat några pusselbitar men pusslet är inte komplett. Det är också djupt tragiskt att stora utredningar och statliga reformer under flera års tid exkluderat förskolan när skolformen ska vara första steget in utbildningen.

Skrivelsen som undertecknades 2019 av Lärarförbundet, Kommunal, FSO och 52 forskare var starten för påverkansarbetet kring en bred utredning vars syfte var att börja lägga ett pussel efter förskolans faktiska förutsättningar. Sedan dess har vi i vartenda samtal med nationella politiker fortsatt trycka på i den riktningen med stöd av medlemsundersökningar och forskning.

Pusslet måste läggas. Det räcker inte att prata om hur viktig förskolan är utan att kraftiga åtgärder kommer på plats. Det känns som om vi är på väg åt rätt håll när riksdagen förra veckan la fram att - regeringen bör utreda förskolans förutsättningar för likvärdig utbildning. Du kan lita på att Lärarförbundet kommer hålla i och trycka på för EN LIKVÄRDIG OCH HÅLLBAR FÖRSKOLA – för alla anställda i förskolan och barn. En förskola att längta till, där det skapas nycklar och gyllene ögonblick!

Lärarförbundet Göteborg: Hur vi lyckades påverka nedskärningar i förskolan

När resurserna till .. utbildning inte följer behoven och politiker väljer att skära ner, så vet vi att lärare och skolledare får betala priset i form av sämre arbetsmiljö. Barn och elever i form av en sämre utbildning. Samhället i form av en sämre framtid,” skriver Johanna Jaara Åstrand i den senaste rapporten från Lärarförbundet "En skola med svångrem" som tydligt visar att det sker nedskärningar som motsvarar totalt sätt 700 miljoner kronor i Sveriges skolor.

Göteborgs stad hade också drabbats av stora nedskärningar som skulle framförallt påverka förskolan men tack vare Lärarförbundets påverkansarbete har de lyckats stoppa de ödesdigra konsekvenserna som de skulle medfört 2021. Göteborgs lokalavdelning berättar om sitt lyckade politiska påverkansarbete.

Nedskärningar på minst 56 miljoner kronor i Göteborgs förskolor

Göteborgs förskolor skulle tvingas skära ned 56 miljoner kronor på grund av att förskoleförvaltningen inte längre skulle få kompensation för höjda hyror - staden hade gått över till en ny hyresmodell. ”Budget i balans” hade länge varit ett välkänt mantra inom Göteborg stad vilket hade redan påverkat förskolorna.

I Göteborgs förskolor har det bland annat inneburit ett ökat antal barn i barngrupperna och anställning av billigare personal. Under sommaren 2020, mitt under en pandemi, tvångsflyttades förskollärare till andra förskolor och dessa ersattes sedan av förskoleassistenter. Detta var vad som präglade förskolans budgetarbete inför 2021.

Lärarförbundets lokalavdelning i Göteborg såg stora risker. Konsekvensen av dessa enorma nedskärning skulle leda till en nedmontering av förskolan i Göteborg.

Lärarförbundet i Göteborg agerar

Under 2020 drev vi ett fokuserat opinionsarbete gentemot lokalpolitiker. Först ifrågasatte vi den vision som Göteborgs politiker hade målat upp som kunskapsstad. I kommunfullmäktige ställde vi riktade frågor till samtliga partier kring deras syn på det livslånga lärandet utifrån lärares förutsättningar. Vi undrade vilken kvalitet Göteborgs stad ville ha på sina förskolor när de tänkte skära ned med 56 miljoner kronor. Vi var tydliga med att om det fanns en ambition att driva en förskola där utveckling och lärande stod i centrum så behövde politikerna ansvara för att förskolans uppdrag skulle få de förutsättningar som krävs.

När budgeten för 2021 klubbades så stod Lärarförbundet utanför med våra skyltar som angav ” Budget måste kräva balans mellan krav och resurser!”. I samband med detta skickade vi även en budgetskrivelse till förskolenämnden där vi angav vad som krävdes för att utföra förskolans uppdrag.

Vi lyckades!

Så plötsligt händer det! Efter intensiva möten med politiker så fattar Kommunfullmäktige beslut den 28 januari 2021 att frigöra resurser. 80 miljoner av det egna kapitalet ska satsas på förskolan under 2021 – en satsning på kunskapsstaden Göteborg. Vi lyckades stoppa en brutal nedskärning. En facklig seger, eller åtminstone en facklig delseger. För även om det tillsätts 80 miljoner så täcker det egentligen bara upp för ökade kostnader i form av ökade hyreskostnader. Så vi firar idag, men påverkansarbetet fortsätter för vi är inte nöjda förrän vi har en hållbar och likvärdig förskola.


Läs gärna Lärarförbundets rapport En skola med svångrem i sin helhet.

Gästblogg: Ingrid Engdahl ​- Förskolans samhällsbärande roll

Ingrid Engdahl  Förskollärare, förskoleforskare och Europaordförande för OMEP

Ingrid Engdahl Förskollärare, förskoleforskare och Europaordförande för OMEP

Folkhälsomyndigheten slog tidigt fast att förskolan är viktig för små barns utveckling och välbefinnande, viktig för att föräldrarna ska kunna arbeta och studera, kort sagt att förskolan har en viktig roll i samhället.

Under senhösten har jag samlat information om hur COVID-19 har påverkat förskolan och förskolebarnen i Sverige. Det var ett uppdrag som ska analyseras vidare av ett forskarlag i Belgien och därefter rapporteras vidare inom EU-organisationen. Fem länder har lämnat underlag, förutom Sverige även Belgien, Italien, Kroatien och Tyskland. Det är dock bara Sverige där förskolorna varit öppna under hela 2020.

Folkhälsomyndigheten slog tidigt fast att förskolan är viktig för små barns utveckling och välbefinnande, viktig för att föräldrarna ska kunna arbeta och studera, kort sagt att förskolan har en viktig roll i samhället. FHM visar också att förskolebarnen inte sprider smittan, sällan blir sjuka och om de blir det, att de inte blir allvarligt sjuka. Förskolan ska därför hållas öppen. Det tycker jag är en positiv bekräftelse på förskolans status och betydelse.

Förskolan skulle följa de generella rekommendationerna runt Corona i samhället. Barn och personal ska vara hemma när de är sjuka. De ska vara hemma två dagar efter tillfrisknandet. I våras ledde det till att många barn stannade hemma, några för att de var sjuka, andra för att deras föräldrar var allmänt oroliga för smittan och höll barnen hemma. Statistiken visar att närvaron i olika områden och under vissa tider varierade mellan 20 och 90 %. Även personalen hade inledningsvis högre frånvaro, men med ett flexibelt tänkande fungerade våren och sommaren överlag väl. Efter sommaren var alla barn tillbaka i verksamheten i de flesta förskolor.

En annan allmän rekommendation i Sverige är att tvätta händerna ofta och här vinner nog förskolebarnen första pris. Rekommendationen om fysisk distansering, ett avstånd på 1,5–2 meter, passade dock inte för arbetet med förskolebarn. Som en förskollärare skrev:

Med barnen funkar det inte, och ska inte funka alls. Det ingår i vårt uppdrag att vara nära de barn som behöver det. Men det är såklart omöjligt att hålla distans till en vårdnadshavare när de lämnar över sitt barn från famn till famn. Det är också en icke-fråga, där rekommendationerna får stå tillbaka, för en nyinskolad ettåring som ännu inte lärt sig gå lämnar vi inte över på något annat sätt. Oavsett om det är inomhus eller utomhus.

I arbetet med kollegor dröjde det flera månader innan personalen kunde utnyttja rekommendationen att arbeta hemifrån i möjligaste mån. Det fanns en eftersläpning vad gäller att gå över till digitala möten med personal eller föräldrar, och att göra planering, uppföljning och kommunikation hemifrån. Här rapporterar flera förskolor att de kände sig misstrodda av sina arbetsgivare.

Så till frågan om utbildning och undervisning där den i stor utsträckning har flyttats utomhus. Flera berättar att pandemin har bidragit till att de har utvecklat utomhuspedagogiken på ett mycket bra sätt, och att de tänker fortsätta med det framöver. Flera förskollärare berättar att det varit så roligt att arbeta med bara friska barn, och det vill vi gärna behålla även efter pandemin. I länder där förskolorna har stängts har det diskuterats mycket om distansundervisning även för förskolebarn, och vi kommer att kunna ta del av flera sådana initiativ framöver. Begreppet skärmtid har fått en ny aktualitet. Var står svensk förskola här?

När det gäller att hålla distans till föräldrar rekommenderade Skolverket att lämning och hämtning ska ske utomhus och att föräldrar normalt inte ska komma in i förskolans lokaler. Det har många förskolor följt, även när det gäller introduktion av nya barn. Flera förskolor har även satsat på mer föräldrakontakt via mejl, bildspel och annan digital kommunikation, även vid utvecklingssamtal. Några berättar att de haft 100 % närvaro på dessa föräldramöten, och fått många positiva reaktioner, varför de måste tänka igenom formerna för föräldrasamverkan framöver.

I september ändrade FHM sina rekommendationer, och menade att personal och föräldrar kunde avgöra när barnen kan vara i förskolan, att förskolebarn ofta blir förkylda, utan att det behöver vara Corona, och att kanske 7 dagar hemma kunde räcka i många fall. Runtom i landet ledde detta till konflikter mellan förskolepersonal och föräldrar, personalens bedömningar förlöjligades och vi kallades nu för snorpoliser. Inte så hög status i det yrket! FHM gjorde förskolebarnen och personalen en björntjänst.

När den allmänna smittspridningen under hösten ökade igen blev det tydligt att förskolans personal var trött och sliten. En majoritet uttrycker oro för att själva bli smittade, att dra hem smitta till sina egna barn, eftersom de möter många olika vuxna och i flera fall är beroende av att åka kollektivt. En förskollärare berättade:

Det som främst oroar mig är de nära kontakter vi har med både barn och vuxna. Trots att vi framhärdar i våra riktlinjer så upplever jag att vårdnadshavare inte tar tillräckligt med hänsyn och håller avstånd. Förskolan är trots allt både vår och barnens arbetsplats och det skapar en otrygghet och en frustration hos oss förskollärare.

FHM kom att spä på personalens oro ytterligare genom att säga att föräldrar som var sjuka i COVID-19 ändå kunde lämna och hämta sina barn i förskolan. Efter några veckors tumult fick myndigheten backa på det, och från december ska även förskolebarn stanna hemma om någon i familjen har COVID.

Slutligen, de problem som förskolor runtom i Sverige hade innan pandemin slog till finns kvar, och i flera fall framstår de tydligare. Det gäller både organisations-, lednings-, arbetsmiljöfrågor och tillgång till kompetent personal. Familjer i utsatta områden drabbas hårdast, och därmed även förskolebarn i utsatta områden. Jag blir glad när jag hör om de positiva kontakter och inbjudningar som tagits för att få barnen att komma till förskolan. Några timmars lek utomhus med kamrater och i trygga rutiner – det önskar jag alla barn varje dag!

Ingrid Engdahl

Förskollärare, förskoleforskare och Europaordförande för OMEP

Tillitsbaserad styrning - ett sätt att främja arbetsmiljöarbetet i förskolan

Tillitsbaserad styrning har hittills främst utvecklats för att främja verksamhetens utveckling. Min förhoppning är att det framöver också kommer att prägla arbetsmiljöarbetet i Halmstad och hela Sveriges förskolor.

Just nu möts du av Lärarförbundets satsning för en friskare arbetsplats. Forskarna bakom studien Hälsa och framtid kom fram till åtta friskfaktorer som spelar stor roll för hur friska medarbetarna på en arbetsplats är. Dessa friskfaktorer handlar till stor del om att alla förväntas ta sitt professionella ansvar, att man får befogenheter och stöd för det, samt att det finns flera dialogstrukturer inom och mellan ansvarsnivåer om verksamhetens resultat, utveckling och förutsättningar.

Forskarnas resultat är helt i linje med Lärarförbundets arbetsmiljöstrategi. Det karaktäristiska för en frisk arbetsplats är enligt strategin att medarbetare ges förutsättningar för att utföra arbetet på ett professionellt sätt, möjligheter till kompetensutveckling, samt utrymme för att bidra till förbättring. Motsatt gäller att samvetsstress och ohälsa uppstår när lärare inte får utrymme för att ta sitt yrkesansvar. I Lärarförbundet som ett fackligt professionsförbund är därför arbetet mot samvetsstress ett viktigt inslag i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Staten och flertalet kommuner är mitt i ett omvandlingsarbete som kommer att påverka många medarbetare och verksamheter för lång tid framöver. Tillitsbaserad styrning är på väg att ta över från New public management (NPM) som länge präglat styrningen av bland annat förskolan. NPM har inneburit täta uppföljningar, mer detaljerad styrning för att komma åt brister samt krav på detaljerad dokumentation till såväl huvudman som till vårdnadshavare för att skapa valfrihet och rörelse mot verksamheter som fungerar bra. Tillitsbaserad styrning tar mer fasta på att varje organisatorisk nivå har tillit till att övriga nivåer är bäst på sina områden och uppdrag, att det skapas täta dialoger om uppdrag, förutsättningar och resultat så att adekvat stöd ges till dem som efterfrågar det.

Jag arbetar i organisationen för uppföljning och utveckling i Halmstad. Vår Barn- och ungdomsnämnd/ förvaltning är tidigt ute med att lägga om styrprocessen. Sedan två år lär såväl förvaltningens medarbetare som nämndens politiker vad tillitsbaserad styrning kan vara i vår organisation. Vi har fått god hjälp av Jonas Österberg som säger: ”Det innebär att man som aktör längs skolans styrkedja behöver känna att det lönar sig att samverka. Att våga vara öppen med vilka problem man brottas med som lärare eller skolledare och kommunicera detta till huvudmannen behöver grunda sig i en övertygelse om att det kommer att leda till att man får stöd.”

”Denna positiva förväntan behöver också besvaras av de professionella genom att de visar att de är att lita på. I en sådan kultur finns inte utrymme att hävda sin hierarkiska position eller förskjuta ansvar till någon annan. I ett skolsystem som präglas av samverkan och tillit sluter aktörer sig samman.” (2018)

Politikerna har bestämt sig att styra mindre detaljerat och mer ange riktningen för förvaltningens arbete, i större utsträckning hamna i dialog med förskollärare, lärare och rektorer för att höra om arbetet mot målen. Syftet med den dialogen är att politikerna ska kunna bedöma om de gjort rätt ekonomiska och andra prioriteringar och om man utifrån sitt ansvar kan agera för att underlätta för verksamheten att genomföra sitt uppdrag.

Förvaltningsledningen har styrt om sitt arbete och skapat lär- och arbetsgrupper med skolledare och nyckelpersoner för frågor som flera förskolor och skolor uppger att de behöver stöd med. Ett exempel gäller uppföljning av övergångar. Förvaltningen skapade fyra dialoggrupper där förskollärare, lärare, specialpedagoger och rektorer fick möjlighet att berätta för varandra och lyssna till hur andra arbetar med övergångar. De blev nyfikna på varandras berättelser, särskilt kring frågor som de kunde förbättra eller upplevde inte fungerar så väl, när barn och elever byter avdelning/stadium eller skolform. I dialogerna framkom att många enheter efterfrågade ”mallar” för att skriva ner egna rutiner för övergångar så att de följer nationell lagstiftning och upplevs som enhetliga i kommunen. Deltagarna ville också att särskilt framgångsrika strategier sammanställdes och spreds. Istället för att utarbeta detaljerade anvisningar för det som inte fungerar gjorde förvaltningen den mall som efterfrågades, arrangerade möte för alla skolledare och specialpedagoger där olika framgångsrika lösningar eller arbetssätt presenterades under fem-sju minuter vardera. Förvaltningen låter nu enheterna utveckla övergångar på det sätt som professionen tycker är lämpligt utifrån lokala förhållanden. Alla som deltagit i den tillitsbaserade uppföljningen ger mer energi, bättre lösningar och enklare arbete.

Den tillitsbaserad styrning har hittills främst utvecklats för att främja verksamhetens utveckling. Min förhoppning är att det framöver också kommer att prägla arbetsmiljöarbetet i Halmstad och hela Sveriges förskolor. Om samvetsstress, det vill säga känslan av att inte räcka till, är den dominerande faktorn till ohälsa bland förskollärare, lärare och rektorer tror jag att arbetssättet är den rätta medicinen . Jag upplever att de är helt i linje med de åtta friskfaktorer som forskarna presenterade i Hälsa och framtid. Exempelvis närvarande, tillitsfullt och engagerat ledarskap (från rektor och upp till huvudmannen), verklig delaktighet och reella möjligheter att påverka beslut samt dialog och gemensamma prioritering av arbetsuppgifter vid hög arbetsbelastning.


Från RISK till FRISK- den kollegiala resursen

​I Lärarförbundets senaste rapport anger 5 av 10 förskollärare att de inte hinner med sitt förskolläraruppdrag under ordinarie arbetstid. Jag kan inte låta bli att tänka på de förskollärare som upplever att de tvärtom har förutsättningar för att utföra sitt uppdrag.

I Lärarförbundets senaste rapport anger 5 av 10 förskollärare att de inte hinner med sitt förskolläraruppdrag under ordinarie arbetstid. Jag kan inte låta bli att tänka på de förskollärare som upplever att de tvärtom har förutsättningar för att utföra sitt uppdrag. 5 av 10 tycker trots allt att de hinner med största delen av sitt förskolläraruppdrag under ordinarie arbetstid. En rad faktorer måste spela in här såklart så som tid för planering, kollektivavtal, lokaler och barngruppens sammansättning. Men jag är också helt övertygad om att man arbetat hårt för att skapa en god arbetsmiljö utifrån sina förutsättningar.

I mars 2020 släppte Myndigheten för arbetsmiljökunskap rapporten om ”Faktorer som skapar friskare arbetsplatser”. Rapporten beskriver hur vi skapar friska och välmående arbetsplatser istället för arbetsplatser som gör oss sjuka. Jag tycker det är spännande att en ny kultur och ett nytt tankesätt i arbetsmiljöarbetet nu håller på att växa fram.

De åtta friskfaktorerna som beskrivs i rapporten hjälper oss att hitta rätt väg för att få oss att må bra på jobbet. Hur kan vi då använda oss av friskfaktorer i ett främjande och förebyggande syfte för friskare arbetsplatser - där vi mår bra, presterar och utvecklar förskolan i en positiv riktning? Vi kanske kan börja med att spegla några av friskfaktorerna nedan i vår egen arbetsplats?

Ett närvarande, tillitsfullt och engagerat ledarskap

För mig är det självklart att vi ständigt diskuterar tillsammans med rektor vilka möten som är nödvändiga att ha på arbetsplatsen för att på så sätt kunna påverka vår arbetstid och arbetsinnehåll. Vi behöver en utökad och bättre dialog om främjande insatser där hänsyn visas till medarbetarnas behov. Dialogen ska handla om hur vårt uppdrag kan realiseras och där alla kommer till tals och kommer till sin rätt. Rektorn på förskolan behöver vara tillgänglig och visa stort förtroende för sina medarbetare. Medarbetarna kan själva känna engagemang och påverka sin motivation.

Delaktighet och påverkansmöjligheter

Vi är alla överens om att samverkan ger oss möjlighet till ökat inflytande och delaktighet. Vi vet att vi måste organisera oss tillsammans och skapa ett fackligt engagemang på arbetsplatsen för att påverka och ibland är tyvärr den höga arbetsbelastningen i vägen. Det vi glömmer är att vi då ger bort vår rätt till inflytande. Vi borde se det som en rättighet att delta på en arbetsplatsträff där vi tar upp de utmaningar vi står inför eller hur vi vill förbättra verksamheten. Samverkan är en förutsättning för att skapa bästa möjliga utbildning för barns lärande!

Kommunikation och återkoppling

Målet på varje arbetsplats måste vara en öppen samtalskultur där all känner sig inkluderade och lyssnade till. Detta är inte helt lätt att åstadkomma. Det krävs tid för att nå det målet. Ger vi detta arbete tillräckligt med tid? När vi på jobbet är trygga i att uttrycka vår mening blir oliktänkande en tillgång snarare än en belastning och verksamheten utvecklas. Varför inte utvärdera dialogen emellanåt? För att få mer energi behövs verksamheter där vi ger varandra återkoppling och uppskattar feedback från så väl kollega som rektor. Vänta inte alltid på att få återkoppling utan sök upp det själv!

Ett bra systematiskt arbetsmiljöarbete i vardagen- undersöka, riskbedöma, åtgärda och följa upp arbetsmiljön på arbetsplatsen

Vad är då ett bra systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) och hur får vi till det?Det är definitivt mer än en skyddsrond då och då. Det är ett ständigt arbete som på ett naturligt sätt är inkluderat i det vardagliga arbetet. Det kan vara ett tillbud, t ex en utebliven rast som diskuteras vid kaffeautomaten som sen rapporteras och tas till samverkansgruppen. Gruppen riskbedömer tillbudet och hittar tillsammans åtgärder för att motverka ohälsa bland personalen. På kommande arbetsplatsträff är tillbudet på dagordningen för att tillsammans hitta ytterligare åtgärder, från individ- till gruppnivå. Rektor har ansvar för att alla ska inkluderas och väljer lämplig mötesform - individuell reflektion, gruppsamtal, mentometer ringsamtal osv. Medarbetarna äger och följer upp åtgärderna tillsammans för att se om det gav resultat. Då fungerar SAM på riktigt.

Prioritering av arbetsuppgifter

För att förebygga psykisk ohälsa på förskolan måste vi prioritera diskussioner om arbetets utförande och de ska föras på varje arbetsplats. Vad anses som tillräckligt bra på vår arbetsplats? Sätter vi gränser för vad vi kan utföra under en arbetsdag/ vecka/ månad/ år? Använder vi oss av ett professionellt NEJ när kraven överskrider resurserna och vad händer då? Hur uppmärksammar vi varandras arbetsbelastning utan att värdera och anklaga utan istället resonera om det kan göras på ett annat sätt, av någon annan, av fler eller kanske inte göras alls?

Jag vet att en utmaning med det systematiska arbetsmiljöarbetet är att skapa ett positivt synsätt och att göra det till en angelägenhet bland allt annat som ska göras. Timmarna räcker liksom inte till. För vissa är det självklart men för vissa svårare att få till. Det vi alla faktiskt kan ta enskilt ansvar över är att lyssna på varandra och ta vara på den kollegiala resursen som finns på förskolan! Det är ett steg i rätt riktning att tillsammans skapa friskare och välmående arbetsplatser.

Vill du läsa hela rapporten så finns den här:https://www.mynak.se/wp-content/uploads/2020/02/faktorer-som-skapar-friska-och-valmaende-arbetsplatser-rapport-ks-2020-2.pdf.

Petra Hultqvist

Referensorgan Förskola

Huvudskyddsombud Jönköpings lokalavdelning

Gästblogg: Ingrid Pramling Samuelsson om Covid-19 i förskolans praktik

Jag är stolt över att leva i ett land där vi inte har stängt våra förskolor. Endast ett annat land till har haft öppet, Taiwan. Varför tycker jag att detta är beundransvärt? Jo, för att man kan säga att man sätter barnens rätt i centrum.

Nu startar höstterminen och förskolan ska vara beredd att möta alla barn, trots att rädslan för Covid-19 lurar runt hörnet. I dessa tider av ett virus som ingen har helt koll på, kan man ändå konstatera att barn verkar varken bli speciellt sjuka eller dö av det. Tidskriften The Lancet, Child & Adolescent Health, publicerade nyligen en stor europeisk studie av barn och Covid-19. Det visar sig att de allra flest som drabbas får det väldigt milt, även om en liten procent har behövt läkarvård. Det samma gäller den generationen som är föräldrar och har barn i förskolan. En del blir sjuka, men väldigt få dör, utan som vi hört tusentals gången av statsepidemiolog Tegnell är det de äldre i samhället som drabbas. De flesta studier som är gjorda är inom medicin, och ännu har vi inte sett konsekvenser för de barn som tvingats vara hemma i stressade situationer där föräldrar ska arbeta och passa barn samtidigt. Det som det sägs från olika källor är att fler barn utsatts för våld och övergrepp i hemmet under denna tid av Covid-19.

Jag är stolt över att leva i ett land där vi inte har stängt våra förskolor. Endast ett annat land till har haft öppet, Taiwan. Varför tycker jag att detta är beundransvärt? Jo, för att man kan säga att man sätter barnens rätt i centrum (även om jag också förstår att det finns andra syften bakom). För barn är förskolan deras vardag och trygghet, att plötsligt mista sina kompisar och vara hemma med föräldrar som samtidigt försöker att jobba hemifrån, som de ska passa sina barn. Hur meningsfullt och roligt är det för barn? Och hur frustrerande är det inte för föräldrar?

Det de flesta länder har gjort med förskolan är att de har stäng ner den och snabbt utvecklat digitala alternativ på ”lektioner” där barn ska sitta vid datorn hemma. Länder har också utvecklat program för att föräldrar ska lära sig utbilda sina barn – men det är ju det förskolans personal är till för. Samtidigt som många länder framhåller hur framgångsrika de varit i att utveckla förskoleprogram, så bekymrar de sig för om det är rätt att små barn ska dela i den digitala världen – och hur länge?

Jag förstår att förskolans personal ställs inför många etiska dilemman relaterat till Covid-19, som tex att man ska hålla avstånd, vilket ju inte är möjligt med små barn – det bryter mot all etik om att vara med barn - där närhet är viktigt! Att man har familjemedlemmar hemma som man är ängslig att man ska smitta. Att man ber föräldrars att överväga om de kan hålla sina barn hemma – trots att det inte är tillåtet att förbjuda dem att komma, att inte låta föräldrar komma in i förskolan samtidigt som man vill att föräldrar ska ta del av verksamheten, att organisera i mindre grupper när kanske inte all personal är närvarande, osv.

Det som är positivt och som jag ju inte gjort något studie på, men som jag hör från förskolans personal på många olika håll, att barn har aldrig varit så friska som denna vår. Kanske är det den största lärdomen för föräldrar och personal, att aldrig gå till jobbet som personal eller lämna ett barn som inte är helt frisk. Det andra viktiga är handtvätt som barnen verkar ha fått helt klart för sig att det är viktigt. Unicef har stora projekt i världen som kallas WASH in School – vatten, hygien och sanitet, och där vi länge påpekat att detta projekt bör börja i förskolan – och i alla länder inte endast i utvecklingsländer. Handhygien är lika viktigt i Sverige! Och de flesta barn älskar ju att ”slabba” med vatten, så lite ledning från personalen så verkar inte detta vara något stort problem att få dem att tvätta händerna många gånger om dagen.

Barns omsorg, välbefinnande, sociala- och kognitiva lärande och utveckling är det som den goda förskolan bidrar med, och det är viktigt för barn att få ha kvar sin förskola varje dag – inte minst i en tid då det antagligen ”krisar” i många familjer på grund av konsekvenser av Covid-19. Och all personal i förskolan ska veta att ni är samhällets stöttepelare, något som inte minst visat sig globalt i ljuset av pandemin!


Ingrid Pramling Samuelsson

Professor, Göteborg Universitet.



Pandemin ställer höga krav på arbetsmiljöarbetet

Foto: Carolina Angelin

Foto: Carolina Angelin

Pandemin har ställt höga krav på arbetsmiljöarbetet, precis som det alltid ska vara. Det gäller att uppdatera rutiner och se till att göra riskbedömningar utifrån nuläget.

Då är vi tillbaka efter en välbehövlig ledighet. Jag har samlat på fina minnen med familj och vänner. Det är ett nytt läsår som startar på samma sätt som vårterminen slutade, med pandemin som fortsätter att hålla sitt grepp runt oss. Vi får inte släppa fokus det gäller att fortfarande hålla i och hålla ut.

Arbetsgivare är ansvariga för din arbetsmiljö

Ur ett smittspridningsperspektiv är det viktigt att förutsättningar finns för att kunna följa Folkhälsomyndighetens riktlinjer för att skydda dig och andra. Arbetsgivare måste se till att Folkhälsomyndighetens riktlinjer följs. Det gäller även den extra städningen, men just den uppgiften ska inte ligga på mig som förskollärare för det ligger utanför mitt avtalsområde. Pandemin har ställt höga krav på arbetsmiljöarbetet, precis som det alltid ska vara. Det gäller att uppdatera rutiner och se till att göra riskbedömningar utifrån nuläget.

Vi arbetar utomhus även i höst

En ny termin innebär många nya kontakter. Det är både inskolningar och nya kollegor. På min förskola i Örebro fortsätter vårdnadshavare att lämna och hämta utomhus i så stor utsträckning som möjligt! Vi har även uppdaterat rutinerna vid inskolning så att vi tillbringar så stor del som möjligt utomhus, eller med en liten grupp inomhus. För att nya vårdnadshavare ska få inblick i utbildningen så visar vi dokumentation om rutiner, projekt och uppdrag både på vår plattform och genom foton.

Digitala möten att föredra

I höst behöver vi fortsätta att tänka kring hur vi genomför våra möten. En del kommer vara digitala och en del kommer vara på plats. När vi är på plats är vi endast med vårt arbetslag och då möblerar vi på ett klokt sätt där vi skapar utrymme emellan oss. När vi har nätverksträffar kommer vi ses utomhus på grund av att vi möter kollegor från andra förskolor. Det blir också ett tillfälle att med praktiska uppgifter dela med sig, och utmana varandra att stärka undervisningen utomhus.

Undervisa utomhus?

För oss är frågan ” Ska vi planera denna undervisning utomhus?” alltid nära. Undervisning utomhus går att utveckla hur mycket som helst. Vi har tänkt stort! Vi har spänt upp papper på en hel vägg, byggt mandala i sanden, låtit skira tyger röra sig i vinden och fångat detaljer att teckna på ett staffli som fått en ny plats ute.

Barn och vuxna med milda symptom ska stanna hemma

Barn och vuxna ska vara hemma även vid milda symptom. Vårdnadshavare som är sjuka ska inte heller hämta och lämna på förskolan. Glöm inte att det kan behövas information på flera språk. Håll en nära dialog med din rektor om detta blir en konfliktyta med vårdnadshavare, så kan vi som är friska förundras tillsammans ytterligare ett läsår trots pandemins grepp.

Knyter ihop där jag började, håll i, håll ut.

Varma hälsningar,

Pia Rizell – Legitimerad förskollärare, Ledamot i förbundsstyrelsen

Frågor & Svar