Lärarförbundet
Lärarförbundet Kontakt har helgstängt över påsken, från torsdag 9 april kl. 12.00 (medlemsservice stängt från onsdag 8 april kl 17) och öppnar åter tisdag 14 april kl. 8.00. →
Bli medlem

Inte utan min lärarkalender?

Trots omfattande satsningar på digitalisering i skolans värld lever mycket av de analoga arbetssätten kvar. Fokus har legat på eleverna, men hur får vi samtliga lärare (och skolor) att bli lika digitaliserade? Elin Dahlin, grundskollärare på Ösbyskolan funderar över frågan.

Vi vill att eleverna ska jobba digitalt, men många lärare lever kvar i en värld av papper. Jag får fortfarande papper i mitt fack på skolan, trots att det gått snabbare att maila samma information till mig. Det tycks finnas en rädsla att ta klivet från pappersvärden till den digitala. Jag undrar om vi någonsin kommer att förstå arbetsprocessen vi vill att våra elever ska vara i om vi inte själva tar klivet?

Mitt tips denna vecka blir således att genast påbörja en fullständig digitalisering. De här sakerna kan du tänka på och arbeta för på din skola:

  1. Släpp din lärarkalender. Kanske det tuffaste steget för de flesta att ta. Men med tanke på hur bra dagens mobiltelefoner är så fungerar kalendern och påminnelsefunktionerna i den samme, långt mycket bättre än kråkorna i den analoga kalendern.
  2. Svara på mail. Nu kanske ni tycker att detta är en självklarhet, men min erfarenhet säger något annat. man säger att man svarar på mail, men i själva verket används mailen för lite. Får du ett mail, svara på det! Detta ger ringar på vattnet - svarar du alltid så kommer andra att följa ditt exempel. Vips blir kommunikationen på skolan mycket bättre!
  3. Frånvarorapportering av kollegor via digitalt system. Namn på en anslagstavla eller whiteboard (som man dessutom måste komma ihåg att passera för att få informationen) anno 2016? Varför inte använda en sms-funktion eller annat digitalt system att snabbt få ut information om vilka kollegor som är frånvarande?
  4. Åtgärdsprogram mm i digitala system. Vad detta skulle underlätta arbetet samt göra dokumentationen mer likvärdig! Dessutom finns det system som påminner om att man har ett ärende igång vilket gör att de blir gjorda. En annan vinst är att viktig information om elever ej försvinner när en lärare exempelvis slutar på en skola. Det blir med andra ord lättare för efterträdare att ta över.


Fånga upp det som händer just nu - utvärdera mera!

Vi som arbetar i skolan gillar att utvärdera vår verksamhet. - Gör det oftare, men på ett smidigare sätt, skriver Elin Dahlin, lärare på Ösbyskolan.

Att utvärdera nuläget: undervisningen, måendet, trivseln och kunnandet hos eleverna är något vi lärare gör dagligen i vår vardag. Jag tänker ändå att vi skulle behöva göra det mer regelbundet och synligt för att på så vis kunna forma vår undervisning och våra strategier efter vad vi känner till att eleverna egentligen behöver - inte vad vi antar och tror att de behöver.

Vi kan nog alla vara överens om att det inte får ta för mycket tid att utvärdera och därför tänker jag härmed tipsa om enkla sätt att göra detta på.

1.Todays meet - en gratis utvärderingstjänst på nätet där man skapar ett rum där man kan ställa en eller flera frågor som gruppen sedan kan svara på/reflektera kring. Kan med fördel också användas som exit ticket. Fördelarna är att eleverna kan vara anonyma genom att använda ett nickname samt att alla ser vad alla skriver. Fiffigt att projicera upp rummet så att alla ser vad alla skrivit. Nackdelen är att det krävs lite träning att skriva på en gemensam plattform då det lätt bli lek och trams.

2. Google forms - ett enkelt sätt att mäta något i en elev- föräldra -eller lärargrupp är att skapa en enkät. I Google finns en mycket användarvänlig applikation där man kan skapa enkäter med både skalor och/eller svarsrutor att fylla i. Fördelen är att man kan få ut statistik i staplar och cirkeldiagram samt att man lätt kan spara och återanvända enkäten. Nackdelen är att det tar något längre tid att skapa och genomföra en enkät som utvärderingsverktyg.

3. AnswerGarden - en gratis tjänst på nätet där man både kan göra en brainstorm och utvärdera. Tjänsten blir mycket grafisk då de ord/fraser/meningar som eleverna skriver blir större och större utifrån hur många av dem som tycker (skriver) samma sak. Även AnswerGarden kan med fördel användas som exit ticket. Fördelen är att den är användarvänlig och snabb att göra. Nackdelen är att de kan vara svårt att ställa rätt fråga som eleverna kan besvara med endast ett eller två ord. Det kan bli plottrigt och då missar man effekten med att några ord växer sig stora.

Avslutningsvis vill jag säga att ovanstående exempel endast är en droppe i havet av olika verktyg som finns för utvärdering. Det viktigaste är att våga prova och därmed finna ett verktyg som fungerar just för dig.


När undervisningen blir på riktigt.

Genom att knyta an till elevernas livsvärld och koppla undervisningen till företeelser i vår värld som är på riktigt kan undervisningen lyfta något enormt menar Elin Dahlin, lärare på Ösbyskolan.

“Vi har ringt Lundin Oil och de blir jättearga när vi ställer frågor och de lägger på luren i örat på oss!” Framför mig hade jag tre elever, rödrosiga av entusiasm och engagemang. De hade precis ringt Lundin Oil för att ställa (obekväma) frågor om företagets verksamhet i Etiopien De här tre tjejerna gick i åk 9 när detta utspelade sig. Vi läste u-landskunskap inom ramen för geografiämnet och samarbetade med no-ämnena kring miljöfrågor.

Eleverna hade fått i uppgift att studera ett valfritt u-land närmre och samtidigt undersöka om något i-land hade intressen i landet samt vilka konsekvenser detta kunde leda till. Just de här eleverna hade alltså valt att undersöka hur oljeföretagets verksamhet påverkade miljön och befolkningen i landet. Uppgiften skulle eleverna redovisa i någon medieform; tv- eller radioprogram

Förutom att ringa upp Lundin Oli flera gånger för att få svar (och lika många gånger få luren slängd i örat) lyckade de boka en intervju med Martin Schibbye... Ja, vad kan man säga? En lärares dröm när elever hittar ut i världen - utanför klassrummets fyra väggar - för att lösa en uppgift. Slam dunk!

Här kan ni se tjejernas alster.

Ibland har jag även gjort tvärt om - att vi lyft en viss pågående händelse i världen och därefter byggt tema kring den. Ett sådan exempel som jag nyligen genomfört berörde flyktingsituationen i Europa. Det gäller att ha is i magen och inte lägga fast en terminsplanering, allt för att kunna fånga eleverna i vad som upptar deras livsvärld just nu.

För dryga året sedan pumpades nyheter med rapporter om omkomna vuxna och barn i Medelhavet, ut på Twitter, Facebook, i nyhetskanaler och i andra nätbaserade medier. Samtidigt ställdes vi i Sverige inför ett omfattade flyktingmottagande. Allt detta hamnade eleverna mitt i. Vi vuxna hade svårt och förhålla oss till all information vi fick, eleverna behövde uppenbarligen hjälp och stöd lotsas genom det samma.

Inom ramen för ämnet samhällskunskap skapade jag ett tema om flyktingar, migration, mänskliga rättigheter och barnkonventionen. Vi utgick från det eleverna tagit fasta på och samtalade om detta samtidigt som vi fyllde på med “läroboksfakta”. Vi läste och samtalade om novellen “Alltid flykting?” av Monica Zak som samt om boken “Om det var krig i Norden” av Janne Teller. Efter att ha läst lokaltidningen samtalade vi även om hur Värmdö kommun hanterade flyktingsituation. Allt för att försöka förstå och göra begripligt. Elevernas engagemang var enormt. Plötsligt blev det som hände i världen, det som det stod om i läroboken på riktigt.

Här hittar ni två kortare exempel på texter som elever skrivit om flyktingsituationen efter läsning och samtal av ovan nämna texter.

Vad vill jag då ha sagt? Jo, genom att knyta an till det som händer i elevernas livsvärld och koppla undervisningen till företeelser i vår värld som är på riktigt, kan undervisningen lyfta något enormt! Att våga uppmana elever att utifrån den kunskap vi ger dem i skolan sedan söka sig vidare ut i världen för att undersöka något fenomen. Eller tvärt om - utgå från nuet och därefter fylla på med kunskap och logik om något fenomen som först kan verka för stort att ens kunna förstå.


Du älskade tankekarta.

Det blir ordning och reda med tankekartor i undervisningen. Ännu mer ordning blir det när de är i digitalt format. Elin Dahlin, lärare på Ösbyskolan, tipsar om digitala tankekartor.

Jag älskar tankekartor! Alla elever som jag haft genom åren har fått lära sig att göra tankekartor. Tankekartorna skapar ordning i huvudet och ger gött stöd när eleverna ska komma igång med författandet av en text, eller bättre förstå ett nytt arbetsområde. Problemet är emellertid att tankekartorna i pappersform lätt blir kladdiga, knöckliga eller rent av försvinner.

För snart två år sedan fann jag och en nära kollega ett digitalt alternativ, nämligen MindMup. Succé direkt bland eleverna! Det tog mig och min kollega en stund att förstå programmet, däremot tog det ungefär fem minuter för eleverna att förstå hur programmet fungerade (lärdom: använd eleverna när du ska förstå ett nytt program).

Fördelen med digitala tankekartor är, förutom att de inte försvinner osv, att:

- Att eleverna kan färgkoda bubblorna vilket gör dem än tydligare.

- Att eleverna lätt ändra om i ordningen av bubblorna.

- Att eleverna kan skriva nytt och skriva om på ett enkelt sätt.

- Att eleverna motiveras att göra sin tankekarta då programmet gör arbetet snabbare att genomföra.

För den som är intresserad av att testa finns flera olika alternativ på digitala tankekartor. Välj ett som passar dig, dina elever och som är kompatibelt med det digitala verktyg du använder.

Att nätprata eller ej, det är frågan.

Nätprat med Kristin, Daniela och Nisse från Wenderfalck PR-byrå

Nätprat med Kristin, Daniela och Nisse från Wenderfalck PR-byrå

Har vi egentligen koll på vad våra elever gör på nätet? Har vi ens ställt (rätt?!) frågor till dem om deras liv på nätet? Vi vuxna befinner oss uppenbarligen i mörkret när det gäller dessa frågor.

Vi som jobbar i skolan har med största sannolikhet mött elever som på något vis blivit utsatta för elaka kommentarer på nätet, i appar, kanske tom för ren nätmobbing eller olovlig publicering av bilder. Många gånger får vi vetskap om detta via föräldrar eller när någon elev faktiskt vågar berätta. Men varje gång det hänt har i alla fall jag känt mig som ett fån då jag inte ens vet om vilken app de talar om. Vi vuxna befinner oss uppenbarligen i mörkret.

Studier bland unga har visat att om vi vuxna inte intresserar oss för vad de gör på nätet, vilka appar de använder, vilka de följer på intagram, vilken youtuber de helst tittar på så är sannolikheten att de inte berättar om något olagligt händer händer dem. Detta kan bero på att det blir en för stor sak att både behöva förklara hur exempelvis en app fungerar samt beskriva vad som hänt.

Igår och idag fick jag och en av mina klasser i åk 7 besök av tre personer - Kristin, Daniela och Nisse från Wenderfalck PR-byrå. Wenderfalck skapar på uppdrag av den ideella organisationen Surfa Lugnt och Telenor, med deras gemensamma initiativ Nätprat, lektionsupplägg för skolan. Syftet med lektionerna är att lära elever att utbilda sina föräldrar (!) i vad de faktiskt gör på nätet.

I torsdags fick mina elever en kort genomgång om varför vuxna kanske inte förstår att unga idag umgås via nätet och att deras vakna tid i stort sett fylls av det samma. De fick frågan om hur mycket de tycker att vi vuxna/deras föräldrar ska ha koll på. Svaren var slående - de vill att vi ska veta och ha koll, men respektera deras privatliv. Att vi vuxna gärna får ha konton i de appar de använder, men under inga omständigheter får märkas (exempelvis kommentera).

Därefter fick de skapa ett quiz till sina föräldrar - Vuxenläxan - som det idag, fredag, har redovisat resultaten av - föräldrar har dålig koll! 3/7 rätt verkade vara ett genomsnitt på elevernas quiz till sina föräldrar. Endast några få föräldrar hade tagit tillfället i akt att samtala med sitt barn om vad de gör på nätet.

Kristin, Daniela och Nisse lät även eleverna få diskutera kring olika påståenden om vad man får och inte får göra på nätet. Eleverna fick delta genom att höja en rosa (röd) eller en grön lapp för att markera om påståendet var sant eller falskt. Vilken aktivitet! Alla elever deltog aktivt och de flesta ville även vara med och kommentera påståendet. Uppenbarligen fanns det ett behov hos eleverna att få ventilera dessa frågor.

Inom kort kommer det digitala materialet om Nätprat som Kristin, Daniela och Nisse använt sig av att finnas tillgängligt för oss lärare. Jag skulle föreslå att man använder det som uppstart på en termin, eller med en ny grupp elever. Det kan användas på samlingar för elever i olika åldrar eller vävas in som en del i undervisningen i samhällskunskapen.

Det finns också ett ett analogt verktyg om man vill nätprata med sina elever - det går att beställa nätpratskortlekar från Tryggpånätet (länk nedan). I kortekarna finns olika påståenden som man kan låta eleverna diskutera och resonera runt. Kortleken kan även vara ett bra stöd för föräldrar när de samtalar med sina barn kring nätet.

Summa summarum - fråga eleverna vad de gjort på nätet, be dem visa vilka appar de använder, vilka bloggare/youtubers de följer så är stor del av det förebyggande arbetet mot kränkningar och hot redan gjort.

Och till sist… För att vara ett material som kommer från ett kommersiellt företag så ligger de lågt på bomba-med-logotyper-fronten.

Lycka till med era nätprat!

Elin Dahlin

SO-lärare på Ösbyskolan



Länkar:

http://tryggpanatet.telenor.se/projekt/

http://tryggpanatet.telenor.se/projekt/natprat/