Lärarförbundet
Bli medlem

SETT Syd: Vi måste hitta fler former för språkutveckling

En av höjdpunkterna på mässan SETT Syd: Digitala skolutvecklaren och läraren Olle Strömbeck talade om att elever har olika förutsättningar att föra fram sitt budskap.

En av höjdpunkterna på mässan SETT Syd: Digitala skolutvecklaren och läraren Olle Strömbeck talade om att elever har olika förutsättningar att föra fram sitt budskap.

Susanna Sjöstrand, som normalt sett skriver i Förstelärarebloggen, samlar sina tankar från mässan och konferensen SETT Syd i ett gästinlägg i Digi-bloggen. Hon besökte tre spännande föreläsningar om digital skolutveckling och språk.

Att förbjuda mobiler eller inte det är frågan? Under de senaste veckorna har diskussion gått varm om huruvida man ska tillåta mobiler eller inte i skolan. Jag måste motvilligt erkänna att jag själv har en tendens tillhöra generationen som glorifierar sin egen uppväxt, där alla klättrade i träd och lekte kurragömma hela dagarna.

SETT Syd i Malmö fick jag möjligheten att utmana mig själv genom att träffa och lyssna på olika engagerade och oerhört kompetenta pedagoger som föreläste om hur man kan arbeta med digitala verktyg i skolan på olika sätt.

Elever har olika förutsättningar

Först ut var Olle Strömbeck som arbetar som lärare och digital skolutvecklare i Burlövs kommun.

Strömbeck menar att alla elever inte har samma förutsättningar att anamma texten på papper och vi som lärare måste ta hänsyn till alla elevers behov. Det är viktigt för eleverna att kunna presentera sin kunskap på olika sätt såsom bilder, filmer och genom digitala verktyg kan elever göra detta. Det handlar inte om att ta bort det skrivna ordet på papper utan snarare att vi som pedagoger börjar fundera över varför det skrivna ordet på papper tar så stor plats? Men detta ställer också nya krav på oss lärare och detta måste vi lära oss att hantera.

Strömbeck visar därpå en film som hans dotter gjort på iMovie. Själv tycker jag att iMovie är ett fantastiskt redskap och jag kan bara hålla med Strömbeck och ävenföreläsarna därefter som alla i princip säger samma sak: - Det handlar inte om hur mycket tid man spenderar framför en skärm utan vad du gör framför skärm.

Strömbeck visar hur hans dotter och en vän gör filmer iMoviedär de tränar språkets alla funktioner och dramapedagogen i mig blir varm i hjärtat för här i detta forum blir språket oerhört levande. Att göra egna filmer påiMovie är ett oerhört kreativt sätt att träna retoriska knep. Själv använder jag ideligen iMovie för att dokumentera min undervisning eller för att eleverna ska kunna analysera ett rollspel som de vill utveckla. De blir ett enkelt sätt för eleverna att kunna analysera det de själva skapat för att sedan utveckla de bitar de vill bli bättre på.

Förutfattade meningar om digitala verktyg

Jag lyssnade även på Frida Monsén som är digital utvecklingsledare på Fjällskolan.

Monsén spann vidare på samma tema som Strömbeck men utvecklade frågan genom att lyfta hur vi får eleverna att fokusera och hålla målet i sikte när vi använder oss av digitala verktyg? Oftast är det rädslan som gör att vi förbjuder, rädslan över att tappa kontrollen över undervisningen. Det finns starka förutfattade meningar i vårt samhälle vad digitala verktyg är.

Denna yttre kontroll tror vi oss kunna behärska genom att förbjuda, men det tror inte Frida Monsén. Monsén menar att vi måste gå från yttre kontroll till inre kontroll och det gör vi genom att:

  • Synliggöra processer kring lärandet.
  • Skapa strukturer kring användning av de digitala verktygen
  • Mäta och ge feedback på de förmågor som krävs för att lyckas

Utöver detta införde Monsén ”Blixtjakten” som är en behovsstyrd modell som utgår ifrån att skoldagen är ett spel. Tanken med spelet är att eleverna ska lära sig att identifiera vilka situationer som monster dyker upp, det vill säga situationer där eleven tappar fokus och förlorar energi. Men även var blixtarna uppstår som symboliserar den energin de har i början av spelet.

Avsikten med skoldagen i form av spel är att eleverna ska arbeta fokuserat med ansvar, samarbete, mod och kreativitet. Idén att skoldagen är ett spännande spel med förmågorna i centrum och är något som jag kommer ta med mig till mina kollegor. Att eleverna själva börjar reflektera över när hen tappar fokus och varför, är en djup insikt. Men även i vilka situationer som eleven får energi är viktiga för att förstå hur man lär och varför.

Skapande arbetssätt utvecklar språket

Avslutningsvis lyssnade jag på Helena von Malortie som berättade om hur språket växer fram genom skapande arbetssätt.

Helena von Malortie undervisar som bild/slöjdlärare på mottagningsskolan Mosaik i Malmö. Jag hade ganska höga förväntningar när jag klev in i salen eftersom jag två veckor tidigare hört henne på Symposium och var djupt imponerad av modet och engagemanget i hennes undervisning. Jag blev inte besviken denna gången heller.

Malortie understryker vikten av att skapa en trygg atmosfär i klassrummet så alla vågar komma till tals, en miljö där eleverna vågar testa sig fram. Detta medför att pedagoger måste hitta nya sätt att undervisa språkutvecklande i kombination med ämnesinnehållet. Pedagoger behöver lära sig av varandra och dela med sig av framgångar och inte minst misslyckande.

Bilden är central i Helena von Malorties undervisning, en bild kan säga mer än ord. Om bilden är positiv eller negativ är en vanlig diskussion i hennes klassrum och varför eleven upplever den på det sättet. Finns det eleveri klassrummet som upplever bilden på olika sätt? Språket är inte en begränsning i Malorties klassrum utan en resurs. Om en elev inte kan säga något på svenska tar man hjälp av varandras språkkunskaper för att kunna uttrycka sig. Det är viktigt att försöka nå eleverna med hjälp av deras bakgrund och deras språk.

För ett år sedan arbetade eleverna med temat demokrati. Malortie visste att på Globalen hade fotografen Anders Hansson en fotoutställning som kallas ”Flykt. Bilderna föreställer barn och vuxna som befinner sig på flykt från sina hemländer av olika orsaker. Malorties ville arbeta med bilderna tillsammans med sina elever men gick först dit själv för att skapa sig en uppfattning. För att förbereda eleverna såg de en informationsfilm där fotografen själv berättade om utställningen. Malortiesvalde att arbeta med bilderna utifrån en tydlig frågeställning:

  1. Välj ut en bild som berör dig speciellt och fotografera den.
  2. Skriv om bilden vad du tänker och vad du känner.

Eleverna blev oerhört berörda av vad de fick ta del av. När eleverna återvände till klassrummet räckte inte orden till och de fick skriva på sina modersmål. Eleverna dokumentera sina bilder och texter med film. När Helena von Malortie visat filmen för oss åhörare blir det helt tyst i salen. Detta är en film och ett sätt att undervisa som berör, som berör på djupet. Helena von Malortie är oerhört modig när hon väljer ämnen som ligger så nära eleverna, det får eleverna att känna. Just att känna och våga låta eleverna använda sig av sina känslor gör att elevernas arbete blir oerhört dynamiskt.

Vi måste våga beröra

Jag kommer att ta med mig många tankar från SETT Syd. Att förbjuda digitala verktyg är nog inte ett sätt som utvecklar eleverna, utan snarare ska vi pedagoger lära eleverna hur de hittar sina monster i form av energitjuvar. Vi behöver hitta ännu fler former för att laborera med språket och iMovie är ett fantastiskt sätt att göra detta. Sist men inte minst vill jag beröra, vi måste våga beröra för det är först då som kunskapen sjunker in i eleverna för att stanna.

Gå gärna in på Helena von Malorties bloggMalorties blogg där du kan läsa och se hela filmen och temaarbetet.

Läs mer om Susanna och missa inte att du kan följa henne på Twitter: @SjstrandSusanna

Frågor & Svar