Lärarförbundet
Bli medlem

Bokstavsmaterial för de yngsta

Mikaela Sveijer ger tips om hur man med hjälp av det digitala enkelt kan skapa bokstavsmaterial tillsammans med barnen.

Jag arbetar på en avdelning med barn i åldrarna 1-3 år. Vi upptäckte under hösten att gruppen visade ett stort intresse för bokstäver och sina namn. Vi pedagoger hade skapat ett samlingsmaterial med barnens foto och deras namn och snabbt kände de igen sitt namn och började benämna begynnelsebokstaven som "sin". Det här ville vi spinna vidare på och i appen PicCollage Kids skapade barnen med stöttning av oss sin bokstav. De fick välja bakgrund och färg på sin bokstav innan den skrevs ut, klipptes och laminerades och används i det oändliga.

PicCollage är en app som används flitigt i förskolan, framför att för dokumentation då den är lätt att jobba i, men vi använde den på ett annorlunda sätt.


Barnen letar efter lika, bygger på bokstäverna, bygger lika bredvid och använder dem som biljetter i rolleken. Vi kan se att deras bokstav är viktig för dem och även om flera av dem har samma begynnelsebokstav så vet de ändå vilken som är deras. De finns tillgängliga för barnen i leken inomhus och på gården sitter de uppe på staketet. Vi använder deras utebokstäver som samlingsplats när det är dags att gå in, och ofta står barnen där och pratar och jämför allas bokstäver.

För någon vecka sedan var det ett par barn som ville göra sin bokstav med papper och penna men när de provade blev de frustrerade över att det inte såg ut som de ville. Då plockade vi fram PicCollage Kids igen och gjorde nya bokstäver, den här gången valde vi en vit bakgrund med svart siluett av bokstaven och vi lade till barnens namn nedanför. Vi valde att laminera dem för att kunna göra om många gånger utan att behöva använda flera papper. Det här materialet används flitigt med whiteboardpennor: de fyller i, ritar längs linjerna, lekskriver sitt namn, suddar och börjar om. Men idag använde vi dem utan whiteboardpennor, vi lade till pärlor istället. Plötsligt skapades nya utmaningar med finmotorik och vi samtalade om färger, antal och mönster.


Att på det här sättet tillsammans med barnen kunna skapa ett material som möter barnens intresse och nyfikenhet är otroligt enkelt och barnen tycker att processen är rolig.

Mikaela Sveijer arbetar som förskollärare i en grupp med yngre barn på Norlandia K2H i Uppsala. Ni hittar henne även på Twitter: @IT_trollet


Att välkomna det digitala

Mikaela Sveijer reflekterar över hur det digitala blir en naturlig del i befintlig verksamhet snarare än något ytterligare och nytt.

I takt med att digitaliseringen av förskola och skola höjs röster både för och emot. Förändring är läskigt och tas ofta emot med armbågen till att börja med. Rädslan när det kommer till att implementera digitala verktyg i förskolan handlar mycket om en rädsla att det ska ersätta något annat, att något tas bort.

Det tycker jag är synd, att arbeta digitalt lyfter och driver verksamheten framåt, leken förändras och ges nya dimensioner. Dokumentationsarbetet för oss pedagoger förenklas och vi kan involvera barnen på ett helt annat sätt. Visst, det ställs lite krav på att vi skaffar oss kunskap både i hur tekniken fungerar, men även vilka lagar & regler vi måste ha koll på. Barnen behöver få möte både tekniken och verktygen men även utmanas i källkritik & netikett.

För ett par veckor sedan var vi på BSY-dagarna som anordnades i Märsta. En kväll där förskolorna Brage, Saga & Ymer dels berättade hur de jobbade projekterande men framförallt bjöd in till studiebesök på förskolorna. Det här är förskolor som verkligen implementerat digitala verktyg utan att ha gjort avkall på något annat. Det fanns gott om verktyg som fanns tillgängligt för barnen och man kunde se att det var ett tillåtande förhållningssätt till allt material.



(Bilder från Saga förskola)

Så om möjligheten ges, åk dit och titta och låt er inspireras.


Mikaela Sveijer arbetar som förskollärare i en grupp med yngre barn på Norlandia K2H i Uppsala. Ni hittar henne även på Twitter: @IT_trollet

Vad händer nu?

Förskolan får nya styrdokument, vad kommer det innebära i verksamheterna? Mikaela Sveijer ger lästips för er som vill veta mer.

Läroplanen för förskolan, Lpfö98/16 står inför ytterligare en revidering, den här gången är det fokus på det digitala. Men vad kommer det innebära för oss i verksamheten? Ulla-Karin Lundgren har skrivit väldigt bra och tydligt om förändringarna i läroplanen och hennes syn på det digitalitet i förskolan, det kan du läsa här.

Snart förväntas regeringen även besluta angående den Nationella IT-strategin som kommer att gälla förskola, förskoleklass, fritidshem och den obligatoriska skolan. Forskaren Susanne Kjällander har skrivit om IT-strategin och varför många är så tveksamma till digitala verktyg i förskolan, hennes artikel går att läsa här.

Bägge dokumenten kommer att påverka vårat uppdrag och det är viktigt att vi läser och sätter oss in i vad det innebär.

Mikaela Sveijer arbetar som förskollärare på K2H Norlandia i Uppsala. Ni hittar henne även på Twitter: @IT_trollet


Innan viljan blir ett måste

Vad är det som avgör om man är en digital pedagog eller inte? Mikaela Sveijer, förskollärare, berättar om sina erfarenheter i Digi-bloggen.

I helgen som gick diskuterade jag via sociala medier hur olika förutsättningar vi som jobbar i förskolan har. Det gäller ju inte bara arbetet med digitala verktyg utan det mesta, ser ju olika ut: lokaler, gruppstorlek, antal pedagoger, vilken typ av förskola det är och så vidare. Men jag tänkte hålla mig till det digitala (såklart).

Det finns en skev bild som säger att för att kunna arbeta digitalt så måste man ha massor av digitala verktyg och jag som pedagog måste kunna allt. Visst, i den bästa av världar så skulle det vara bra. Kanske. Men jag påstår att det går i alla fall.

För att göra en lång historia kort så har jag gått från att vara massiv motståndare till det digitala i förskolan till att verkligen förespråka det. Min digitala resa i förskolan började på en liten föräldradriven förskola, fortsatte på en kommunal förskola för att nu vara på en privat förskola i ett stort företag. Förutsättningarna har varit vitt skilda, både i ekonomi, struktur och kunskap.

Det jag har märkt dels av egen erfarenhet men även via workshops, föreläsningar, sociala medier och arbetskollegor är att det hänger inte på pengar, antal digitala verktyg eller hur mycket man kan, det handlar om vilja.

Vilja att utvecklas, vilja att lära sig något nytt, vilja att utmana sig och kliva ut ur sin bekvämlighetszon in i det okända. Om viljan inte finns spelar det inte någon roll om man har en smartboard eller inte, eller om chefen köpt in MakeyMakey och BlueBots. Men har man viljan att arbeta digitalt då går det med väldigt små medel. Man hittar sätt att arbeta och man lär sig massor på vägen. Med vilja så löser man det mesta och tillfredsställelsen när man fixar det är enorm.

Hur ska vi då få alla att vilja? Viljan måste komma innan man måste. För snart måste vi . Snart är Skolverkets nationella IT-strategi tagen och då blir det tydligt vad vi måste. Visst i Lpfö98/16 står det redan nu:

"Multimedia och informationsteknik kan i förskolan användas såväl i skapande processer som i tillämpning." (s. 7),

men ni ser att det står KAN, tänk vilken skillnad om det hade stått ska.

Det finns en revidering av läroplanen ute på remiss, där syftet är att det ska bli tydligare hur förskolan ska utveckla barnens digitala kompetens och innovativa förmåga. Det här är ytterligare ett steg mot att vi måste arbeta med barnens digitala kompetens.

Jag vill tipsa lite om hur man kan tänka kring det digitala för att det inte ska bli övermäktigt. Såhär har vi börjat arbeta på min förskola som är precis i startgroparna i det digitala arbetet.

  • Inventera; vika digitala verktyg har vi och vilka kompetenser finns på förskolan.
  • Hur kan vi arbeta digitalt med det vi har?
  • Skriv en lokal IT-plan där ni skriver tydliga mål för både pedagoger och barn. Det bör vara tydliga mål som alla känner är överkomliga. Ett av våra mål är t ex att alla pedagoger ska kunna skapa en digital lärmiljö.
  • Önskelista; vad skulle vi vilja köpa in? Varför vill vi ha just det? Ett av mina bästa tips är en AppleTV/chromecast och en projektor. Det skapar oändliga möjligheter att inkludera många i det digitala arbetet med barnen.
  • Lär av varandra och våga lär tillsammans med barnen. Borta är tiden där vi i förskolan förmedlade kunskap till barnen, nu utforskar vi och lär oss tillsammans.
  • I det digitala arbetet är det viktigt att komma ihåg att ta med diskussioner kring netikett, integritet, källkritik och lagar (t ex PUL).
  • Använd sociala medier som Twitter, Instagram och Facebook för att hitta inspiration, tips och hjälp. Alla fastnar vi ibland och behöver komma loss.

Våga utmana dig själv, det är kul att lära sig nytt!

Mikaela Sveijer arbetar som förskollärare på K2H Norlandia i Uppsala. Ni hittar henne även på Twitter: @IT_trollet

Mera QR-koder

Att arbeta med QR-koder är enkelt och roligt. Mikaela Sveijer ger lästips till er som vill utveckla arbetet med de smårutiga kvadraterna.

Här kommer tips för er som vill ha mer inspiration i hur ni kan utveckla arbetet m QR-koder.

QR-koder säger hej på olika sätt

QRkoder utvecklar lärandet i förskolan

En annorlunda samlingsring

När ni jobbar med QR-koder måste ni vara noga med vad ni länkar till och varifrån. Eftersom en QR-kod är en länk så måste fotot/filmen eller ljudupptagningen lagras någonstans och är det barn med så behövs samtycke. Läs mer på Skolverket angående molntjänster i skolan och vad Datainspektionen säger om publicering på internet.

Men våga prova mer. QR-koder tycker jag ökar barnens delaktighet i förskolan och ger nya möjligheter till dokumentation tillsammans med barnen.

Mikaela Sveijer arbetar som förskollärare på K2H Norlandia i Uppsala. Ni hittar henne även på Twitter: @IT_trollet


Mysa med en platta?

Mikaela Sveijer ger perspektiv på hur digitala verktyg kompletterar verksamheten.

Barnen på vår avdelning är 16 st i åldrarna 1-3 år och verksamheten ser ut som på en ”vanlig” förskola. Vi erbjuder måltider ett par gånger, vila, utmaningar, utevistelse, samlingar och mycket mer. Vi är nog inte ett dugg ovanliga på något sått, tror och hoppas att fler precis som vi har "en verksamhet som stimulerar barns utveckling och lärande samt erbjuda en trygg omsorg" (Lpfö98/16).

Att arbeta med digitala verktyg betyder inte att något av det ovanstående ersätts med en platta eller en projektor. Trygg omsorg fungerar även om man väljer att läsa böcker digitalt istället för i en bok gjord av papper. Mitt knä är lika mjukt och varmt som när jag håller i en vanlig bok.

Att vi väljer att skapa en digital lärmiljö betyder att vi bjuder in till en rollek där man nästintill på riktigt förflyttar sig till en ny plats långt borta. Det blir konkret och tydligt för barnen att förflytta sig in i en värld av fiskar eller att sitta i sin banankartong som just då blir ett tåg på väg till Stockholm eller en båt som letar efter Pippis pappa. Barnen kan själva välja vilken miljö de vill resa till genom att scanna QR-koder som länkar till POV-filmer på Youtube. Med lite assistans i strömningen till projektorn så är fantasileken igång!


Vi reflekterar på storbild med barnen utifrån bildspel (hur man gör det kan du läsa om i mitt tidigare inlägg här) eller filmer gjorda i IMovie, men lika ofta ligger vi på mage på golvet och reflekterar tillsammans med barnen över de dokumentationer som sitter där.

Vi har sångsamling där barnen scannar QR-koder och får upp en bild, men vi har också traditionella sångsamlingar med sångkort, sångpåsar eller sångfiskar.

Våra barn är ute varje dag och ofta är plattan med för att kunna dokumentera barnens intresse och nyfikenhet. Vi går på utflykter och ibland letar vi fakta på nätet. Våra digitala bilder lamineras och sätts upp på gården, det inbjuder både till samtal och fantasilek.

Musik är busenkelt att skapa i olika appar på plattan, och vad händer när barn hör musik? Jo de dansar! Att dessutom får vara delaktig i att skapa musik gör det ännu roligare. Just musik är enkelt att arbeta både digitalt och analogt samtidigt, en trumma samtidigt som man trummar i Loopsequekids ger nya upplevelser.

Barnen är inte främmande för det digitala och det får inte heller vi vara. Var inte rädd för det som är nytt, i vårt uppdrag ligger att utvecklas och utforska som pedagoger – precis som arbetet med barnen ska vara utvecklande och utforskande. Jag hoppas att alla ni som känner er tveksamma till att ta in digitala verktyg i arbetet med barnen ser att det faktiskt inte är så konstigt eller dåligt, snarare som något självklart och bra.

Fler blogginlägg som berör att våga tänka nytt finns här:

Digitala småbarn en gång till:

Digitala småbarn

Hjälp - vi sitter fast i appträsket!

Mikaela Sveijer arbetar som förskollärare på K2H Norlandia i Uppsala. Ni hittar henne även på Twitter: @IT_trollet

Projektion på olika sätt

Mikaela Sveijer tipsar om att tänka utanför boxen när det kommer till att använda projektorn.

Allt fler förskolor har projektorer i sin verksamhet och mitt tips är att tänka utanför boxen.

Välj att projicera på nya sätt, på andra material och ytor. Vänd projektorn mot taket, in i hörnet eller projicera mot ett hängande tyg. Använd en spegel och få projektionen på golvet utan att lägga en mindre förmögenhet på att köpa en golvprojektor. Projicera mot en kub klädd i vitt tyg och låt barnen kliva in i en annan värld...

Mikaela Sveijer arbetar som förskollärare på Kids2Home i Uppsala. Ni hittar henne även på Twitter: @IT_trollet

Digitala sångkort

Mikaela Sveijer berättar om hur de digitala uppstarten av terminen sett ut på hennes 1-3 årsavdelning.

Ny termin och på många sätt en nystart. På förskolorna runt om i Sverige är det mesta nytt. Inte sällan en ny personalgrupp, ibland en ny chef men alltid en ny barngrupp. För oavsett om man skolar in ett nytt barn eller tjugo så är gruppen ny, gruppdynamiken förändras så fort man ändrar i konstellationen.

Nytt kan ju också innebära nytt arbetssätt. På min förskola har vi ett ”ramprojekt” som heter Mitt möte med den digitala världen. Tanken är att vi i arbetslagen efter en insamlingsperiod där vi observerar och tittar på vad barnen är intresserade av startar ett projekt utifrån de barnen visat intresse för. Men till skillnad från tidigare år så ska arbetet ha digitala arbetssätt och en digital dimension i sig.

Då skulle man kanske tro att jag arbetar på en förskola som har mängder av digitala verktyg, men så är inte fallet. Vi har en dator, en platta, en smartphone, en digitalkamera, en AppleTV och en bildskärm/TV på avdelningen. Vi har en projektor som vi delar på i huset (fem avdelningar). Men istället för att drömma om nya digitala verktyg (tro mig, drömmarna finns) så får vi utgå från det vi har.

Hur har vi då börjat på min avdelning? På min avdelning är vi tre pedagoger som arbetar i en barngrupp som består av 16 barn i åldern 1-3 år. Redan förra terminen introducerade vi digitala lärmiljöer med hjälp av Youtube och appar projicerat på vägg eller på bildskärm.

Jag har tidigare berättat att vi skapar i appen Trope, dansar till musik från Loopseque Kids och läser böcker i Boksnok. Nu har barnen fått bekanta sig med QR-koder, vi har gjort sångkort!

En QR-kod är en ”rutkod” som länkar till olika saker. På våra sångkort länkas barnen direkt till en bild som illustrerar en sång.

Jag har skapat koderna i datorn här, en sida som är väldigt enkel att använda. Bilderna kommer från Bing och jag har varit noga med att välja bara bilder som har en licens där det är fritt att dela och använda (Creative Commons).

När barnen skannar koderna använder vi Cloud QR Scanner. Den skannar koden i appen vilket göra att man inte kan klicka sig vidare, den är också fri från reklam.


Att se barnens reaktion när de skannar koden och koden förvandlas till en bild är helt obetalbar, ”Trolleri”. De kom snabbt på hur man skulle göra och är väldigt fokuserade på hur alla kompisarna gör och vad som händer i plattan.

Användningsområdena för QR-koder i förskola och skola är många. Jag har redan börjat jobba på en julkalender….

(Pssst, är du intresserad av våra sångkort? De ligger i QRkoden…)

Mikaela Sveijer arbetar som förskollärare på Kids2Home i Uppsala. Ni hittar henne även på Twitter: @IT_trollet

Digitalt på förskolan vs digitalt hemma

I läroplanen för förskolan står det att vi ska vara ett komplement till hemmet, hur kan man tänka kring det digitala utifrån det? Mikaela Sveijer funderar.

I Läroplanen för förskolan, Lpfö 98/10 står det att:

"Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt".

Det här har vi i förskolan lyft och diskuterat mycket när det kommer till våra lärmiljöer, att vi ska erbjuda något annat än det som finns hemma. Lärmiljöerna blir mer och mer utforskande och spännande för barnen, med mer okonventionellt material såsom t ex återbruksmaterial och en mångfald av konstruktionsmaterial.

Vi behöver göra den tankevändan när det kommer till vårt digitala arbete också. Ta ett samtal med barnen kring vad de gör på plattorna hemma? Min erfarenhet är att det är Youtube, diverse play-appar och spelappar som barnen använder i sin hemmiljö. Använder de några andra digitala verktyg? Vilka i så fall? Lyft diskussionen i arbetslaget, vilket förhållningssätt har vi till det digitala, vad kan förbättra och förenkla verksamheten? Och på vilket sätt kan vi digitalt komplettera hemmen?

På SETT-mässan var jag på en föreläsning med Linda Linder och en av hennes bilder har fastnat hos mig. Den går att applicera i allt på förskolan, definitivt på vårt förhållningssätt kring det digitala.

För är det något en platta i hemmet gör så är det att underhålla och aktivera. Så hur kan vi i förskolan använda det digitala till att ge barnen möjligheter till att skaffa erfarenheter om sig själv och sin omvärld?

För barn är ett digitalt verktyg i förskolan väldigt spännande och underhållande i sig, men jag tycker att det är viktigt att vi använder det digitala på ett nytt sätt. Jag har tidigare sagt att jag vill se att barn producerar digitalt istället för att bara konsumera. Vad menar jag då? Jo, att vi försöker visa på nya sätt att arbeta med plattan.

Här kommer några få exempel som är lätta att börja:

  • Musik/rit-appar som Trope, Bloom och Draw with stars projicerat på vägg/kub inspirerar både till dans och prat om färger. Små barn blir väldigt fascinerade av att deras finger kan skapa färger på väggen.
  • PuppetPals och MyStory låter barnen skapa egna berättelser.
  • Bildspel från verksamheten för reflektion och samtal.

Givetvis så är även jag konsument i vissa fall, till exempel så använder vi Spotify och bokappen Boksnok och vi har även i projektarbetet någon gång använt filmklipp från UR. Men det är viktigt att vi funderar över syftet - varför väljer jag att göra det här? Går det att göra på ett annat sätt?

Det finns såklart så mycket mer att utforska när det gäller att producera digitalt. När du blivit varm i kläderna så fortsätt med programmering eller skapa interaktiva miljöer med MakeyMakey. Men låt inte det digitala skrämma er, se det som en spännande utmaning att utveckla er själva som pedagoger och verksamheten för barnen. Börja enkelt, men börja!

Mikaela Sveijer arbetar som förskollärare på Kids2Home i Uppsala. Ni hittar henne även på Twitter: @IT_trollet

Det handlar inte bara om det hårda...

Mikaela Sveijer fundera på vad digitala verktyg faktiskt är.

När man pratar om digitala verktyg så tänker nog de flesta på plattor, projektorer, datorer, smartboards och annan konkreta teknisk utrustning. Men att arbeta digitalt handlar även om mjukvaror som underlättar och förenklar det digitala arbetet. Jag pratar om mailhantering, info till föräldrar, lagring av foton och dokument med mera.

Tidigare har jag arbetat i Office365 och Unikum och vande mig vid hur smidigt allt var. Plattor och datorer var synkade, alla dokument och bilder lagrades i molnet och jag kunde jobba i princip på vilken dator som helst.

På min arbetsplats idag ser det inte alls ut så nu och jag märker att det faktiskt är mycket krångligare att arbeta digitalt. Min förskola är i ett stor utvecklingsarbete och jag vet att det här diskuteras, men som alla stora beslut i stora organisationer så tar det tid. Tills dess provar jag lite olika lösningar för att komma närmre det smidiga. Det finns mycket att använda där ute, allt från molnlagring till diverse appar och hemsidor.

Så kom ihåg det mjuka när ni börjar jobba med det hårda.

Mikaela Sveijer arbetar som förskollärare på Kids2Home i Uppsala. Ni hittar henne även på Twitter: @IT_trollet.