Lärarförbundet
Bli medlem

Lust att läsa

Texten är central i många ämnen. Ibland funkar det utmärkt att “bara” läsa. Texten kan gripa tag i eleverna och leda läsarna in i nya världar. Men för alla är det inte så enkelt och verkligen inte jämt. Med ganska små medel kan dock elevernas motivation att läsa öka.

Överordnat alla trix en lärare kan använda sig av är naturligtvis ett medvetet och noggrant förarbete där läraren väljer texter som är angelägna för eleverna, ställer utmanande frågor som får eleverna att tänka, väljer läs- och skrivaktiviteter som är relevanta och bygger en struktur som ger eleverna alla tänkbara förutsättningar att lyckas med sitt läsande och skrivande.

Filmklipp ökar motivationen att läsa

Det enklaste och kanske mest effektiva digitala verktyget för att öka motivationen att läsa är filmklippet. En kortfilm, en favoritscen ur en film, en reklamsnutt eller nyhetsklippet från igår kan ge upphov till oändliga diskussioner i klassrummet. Ett bra klipp skapar ett intresse för ämnet och ger eleverna en möjlighet att aktivera förkunskaper och koppla till egna erfarenheter. Det kan skapa en känsla av att det här skulle kunna hända på riktigt. Autenticitet och här-och-nu är två starka kort att spela!

Filmklippet kan också etablera ett sammanhang (tid och rum) och hjälpa eleverna att förstå tematiken eller ämnet i den text som senare ska läsas. I lyckade fall kan klippet skapa en nyfikenhet för texten och en drivkraft att vilja läsa den. Dessutom finns klippet kvar att användas för att kunna göra senare textkopplingar. Om glöden falnar under läsningens gång eller om något behöver förtydligas kan jag slänga in fler klipp (eller texter) parallellt med läsningen. Det skapar en naturlig variation på läsningens upplägg och ökar elevernas förståelse av texten.

Filmklippen jag väljer är ofta korta, ca 1-5 minuter långa, och väcker förhoppningsvis en känsla. Beroende på klippens innehåll och i vilket syfte de används skapar jag olika sorters frågor och uppgifter som inte tar alltför mycket tid i anspråk. Det kan vara parvisa samtal, gruppsamtal eller skrivande i loggbok i 5-10 minuter.

Mina favoritklipp

Avslutningsvis, en lista med några av mina absoluta favoritklipp med en blandad anknytning till tematik eller sammanhang.

Om krig, människor på flykt, mänskliga rättigheter, exil och dagsaktuellt:


Hopp, karma och ånger


Modern teknik, sociala medier och kommunikation: I Forgot My Phone

Yttrandefrihet, mod och sena 80-talets demokratiseringsprocesser: The Tankman

Sanning och vita lögner: Bajsmackan

Vad kan en dator tillföra undervisningen?

Efter de nyligen reviderade styrdokumenten med en hel del digitala inslag har en av sommarens stora lärarsnackisar i sociala medier varit debatten om digitala verktygens vara eller icke vara i skolan. Igen. Jag anser att datorn har stor potential, så länge man använder den ändamålsenligt.

Självklart ska både elever och lärare lära sig hur modern teknik fungerar och kan användas i olika sammanhang. Likaså behöver både elever och lärare fundera på vilka för- och nackdelar som följer med användandet, vilka risker och möjligheter som finns, vilka begränsningar verktygen har, samt vilken potential verktygen kan få i framtiden. Men när användandet av verktygen diskuteras utan att koppla dem till undervisningens innehåll eller syfte blir det lätt djupa skyttegravar på båda sidor om slagfältet och debatten polariseras helt i onödan.

Jag använder digitala verktyg ofta. Till mycket. Ser enorm potential. Men samtidigt är jag kritisk till hur verktygen stundtals används både i och utanför våra klassrum. Av rektorer, lärare och elever. Och av tjänstemän och politiker!

Egentligen behöver man inte krångla till det så förbaskat. Här kommer fem tips till de lärare som fortfarande är skeptiska till att använda datorn eller andra digitala verktyg i undervisningen.

Planera mera. Fundera på VAD elever ska göra. VARFÖR ska eleverna lära sig just detta? HUR ska det gå till? GENOM VAD ska eleverna lära sig? HUR ska eleven visa vad den har lärt sig? HUR vet läraren att eleven kan? Detta är bara några av de frågor läraren kan ställa till sig själv i planeringsfasen. Kopplingen till de digitala verktygen görs genom att fortsätta ställa didaktiska frågor: När är det läge att använda datorn? Till vad? Varför? Hur?

Använd datorn rätt. Den ska användas för att göra ett arbete, oavsett vilket, snabbare, snyggare och smidigare.

Bestäm syftet. Använder eleven datorn för att planera, producera, presentera eller publicera? Eller kanske för att kommunicera? Eller färdighetsträna? Eller...

Välj ändamålsenligt. Det finns 1000-tals program och appar. Många är roliga, häftiga och snygga, men tenderar vid användande att handla mer om teknik än om innehåll. Svarar programmet upp till syftet? Om nej eller nja... välj ett annat! Är programmet för krångligt och tar för lång tid för läraren att lära sig blir det med stor sannolikhet detsamma för eleverna (och nej, eleverna kan generellt inte mer än vi tror)... välj ett annat!

Bestäm strukturen. Var tydlig med när datorn ska användas, och inte! Jag börjar och avslutar varje lektion med datorlocken nedfällda för att göra eleverna fokuserade och närvarande. Korta och avgränsade uppgifter fungerar ofta bättre än tidskrävande och diffusa. Exempel på mindre lyckade uppgifter som användes flitigt i samband med datasalarnas intåg: Forska om ett land. Ta reda på fakta om landet. Surfa fritt. Skriv egna meningar och klistra in bilder. Du har fem lektioner på dig. Vi är nog många som läst elevarbeten som bestått av några rader text, en flagga och en bild på en maträtt. Det ansvaret som läggs på eleven i den här typen av uppgifter är helt enkelt övermäktigt. Vad blir egentligen lärarens roll? Det är många elever som inte klarar av att utföra uppgiften eftersom det, bland annat, är svårt att veta vad som förväntas. Därför väljer eleverna att göra annat som att spela spel, lyssna på musik eller titta på Youtube. Ett exempel på en avgränsad uppgift med en bestämd struktur kan se ut så här:

Dump Sandström

Självklart föregås uppgiften av enskild tänkande, samtal parvis och i helklass. Vidare kan vi efter att eleverna har publicerat scenerna fortsätta med att tänka, samtala och skriva med elevernas egna bilder och ord som lektionsunderlag. Elevinflytande får man på köpet!

Till sist en topplista på de mest ändamålsenliga verktygen för mitt och mina elevers arbete:

  1. Google Drive - skapa och dela dokument, presentationer och enkäter
  2. Youtube - publicera och ta del av andras filmklipp
  3. Padlet - gemensam yta för publikationer
  4. Answergarden - samla ord tillsammans
  5. Canva - kombinera bild och text
Du behöver inte bli en datatekniker för att använda datorn i undervisningen. Med ett fåtal verktyg skapar du enorma möjligheter för dig själv och dina elever. Lycka till!