Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Digi-bloggen

Var Saga-biblioteket skolans första en-till-en-satsning?

Jacob Möllstam, grundskollärare på Jonsereds skola i Partille, funderar kring likheter mellan folkskolans satsningar på Saga-biblioteket och dagens satsningar på en dator per elev.

För ett tag sedan fick jag förmånen att gå en guidad visning av utställningen En sagolik skola som arrangeras av Lärarstiftelsen på Valdemarsudde innan den kommer turnera runt i landet. Upprinnelsen är att folkskolan i år fyller 175 år och i samband med det visas en utställning kring skolans utveckling under den tiden. Bakom folkskolan fanns nämligen ett ideal att barn bildas genom kultur. Riktigt fin kultur. Därför anlitades de främsta konstnärerna och författarna till att skapa läromedel. Ett av de exempel som kanske flest människor känner till är Selma Lagerlöfs berättelse om Nils Holgersson och gåsen Akka men det är inte på något sätt ett ensamt projekt. Mellan 1899 och 1954 publicerades barn- och ungdomslitteratur inom ramen för Barnbiblioteket Saga, ett initiativ startat av SAF (Sveriges Allmänna Folkskollärareförening) med syftet att ge barn tillgång till god litteratur av hög kvalitet. En radikal tanke om likvärdighet på den tiden. Bakom låg Fridtjuv Berg och makarna Amanda och Emil Hammarlund.

Jag tror inte att folk idag kan relatera till betydelsen som det här projektet hade för skolan och bildningen av Sverige. Det beskrivs ofta som en av de viktigaste insatserna för barnlitteratur i Sverige någonsin och jag skulle vilja tillägga att det kan vara en av de viktigaste likvärdighetsreformerna i svensk skolhistoria. Frågan är om folkskolan hade blivit den framgång den var utan en parallell satsning på tillgång på tillgäng litteratur av god kvalitet. Lärandet kräver tidsenliga verktyg. På den tiden betydde det tillgång till fler litterära verk än Bibeln, för att vara krass. Inte för att det är något självklart fel på Bibeln utan därför att det inte funkar att använda ett litterärt verk till all undervisning. Variationen är som bekant nyckeln för ett lärande som bjuder in till att utforska omvärlden. Därför var det lika viktigt som radikalt när eleverna fick egna böcker. Böcker som de fick ta med hem och göra till sina egna.

175 år senare är det mycket som är annorlunda men också mycket som är ungefär likadant. Nu pratar vi inte lika mycket om vikten av att alla barn får sin egen bok. Fast att vi fortfarande vet hur viktigt läsning är så är tillgången överlag så god att det inte längre krävs insatser som Saga-biblioteket. När vi pratar likvärdig tillgång till tidsenliga verktyg så är det framförallt digitala verktyg vi diskuterar idag. Det är samma situation men i en annan kontext. Nu är vi i den situationen att varje huvudman själv får lösa finansiering och utformning av diverse IT-satsningar. Jag tror att runt 250 av 290 kommuner i Sverige har någon form av en-till-en-satsning där varje elev får någon typ av enhet. För att göra en historisk jämförelse så har vi kommit dit att varje huvudman på egen hand har börjat köpa in en bibel per elev. Ganska snart kommer vi antagligen förstå att det inte erbjuder tillräckligt med variation för att tillvarata digitaliseringens fulla potential. Vi behöver - och om historien har något att lära oss så kommer vi förr eller senare få - en modern motsvarighet till Saga-biblioteket.

Exakt hur den kommer se ut är lika svårt att svara på som det var för någon att försöka förutspå Saga-biblioteket innan Fridtjuv Berg och makarna Hammarlund kom omkring. Jag är ingen utav dem och kommer inte kunna ge några färdiga lösningar. Dock har jag ett par spaningar:

  1. Hade Saga-biblioteket haft som villkor att dess utgivna böcker bara fick nyttjas i skolan och aldrig tas med hem så tror jag inte genomslaget ahde varit lika stort. Tvärtom. Det är först när elever fick god tillgång till litteratur överallt i sitt liv som läsning och alla fördelar som det medför på riktigt blev jämlikt. Kan det samma gälla för moderna satsningar på tillgång till digitala verktyg och de aktiviteter som de medför?
  2. Ingenstans i diverse historiska texter om Saga-biblioteket läser jag om att det är en satsning som ses som en besparingsåtgärd. Inte alls. Den enda gången ekonomi diskuteras så är det i frågor om hur priset kan bli så lågt att nästan alla har råd med det. Det landade på två kronor för en ettårig prenumeration som gav ett tiotal böcker/ tidningar. Trots det låga priset var det ändå de som inte hade råd och inte sällan var det enskilda lärare som då finansierade beställningar åt de eleverna. När vi spånar på en modern reboot av Saga-biblioteket så är nog kostnaden lika relevant. Idag har en majoritet av alla åttaåringar en egen smart mobil. Samma siffra bland tioåringar ligger kring 87% - ungefär i par med alla äldre åldersgrupper upp till de äldre pensionärerna. Så nog tusan måste mobila enheter vara en utgångspunkt för storskaliga digitala satsaningar med sikte på likvärdighet.
  3. Jag tror att idealet att engagera de bästa tänkbara konstnärerna för att skapa läromedel är lika relevant idag. Förutom förtfattare och konstnärer behövs de främsta programmerarna, grafikerna och spelutvecklarna. Och de bästa lärarna. Först då kommer vi kunna se en digitalisering av läromedel som är värd namnet.
  4. Förmodligen lär det även den här gången behövas en tydlig lärarkraft som motivator. Det var förmodligen ingen slump att det var SAF som initierade Saga-biblioteket på samma sätt som att det inte lär vara någon slump att Fridtjuv Berg var rektor (typ) och att både Amanda och Emil Hammarlund var lärare. Riktigt bra skolutveckling skapas och utvecklas nära verksamheten. Så var det i slutet på 1800-talet och så är det förmodligen också 2017.


För den som inte har möjlighet att ta del av utställningen En sagolik skola så finns den också på Internet.

Du kan läsa mer här:

TAM-registretrs samling av bilder från Saga-biblioteket

Exempel på titlar i Saga-biblioteket

En artikel om Saga-biblioteket

En till artikel om Saga-biblioteket



Foto: Eva-Lis Sirén, CC-BY-SA

Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här