Lärarförbundet

Detta är ett inlägg från Digi-bloggen

När skolan fick nationella it-strategier

Jacob Möllstam, grundskollärare vid Jonsereds skola, funderar kring regeringens beslut att stärka digital kompetens i läroplaner och kursplaner.

Så kom det. Beslutet som varit väntat allt sedan Skolverket lämnade sitt förslag på nationella IT-strategier för svensk skola i slutet på juni 2016. I alla fall delvis. Med rubriken “Stärkt digital kompetens i läroplaner och kursplaner“ beslutade regeringen den 9e mars att genomföra ett antal förtydliganden och förstärkningar i läroplanerna för att skriva fram digitalisering. Generellt sett handlar det om att det allt sedan 2011 har funnits möjligheter att finna stöd för att undervisa för att stärka elevers digitala kompetens men att det också varit såpass tolkningsbart att det inte varit självklart för alla. Sådana otydligheter leder till växande kunskapsklyftor mellan huvudmän, skolor och klassrum. Därför är det bra att läroplaner och kursplaner förtydligas.

Väldigt specifikt

Mer specifikt handlar det om en sak, vilket bland annat märks i medias beskrivning av beslutet. Branschsajten breakit.se använder rubriken “Regeringens nya plan för skolan – programmering från första (!) klass“. Nivån av klick-bait är hög. Samtidigt är det ungefär på den nivån som de nationella it-strategierna lär förstås av allmänheten och därmed också de flesta föräldrarna. Det är inte fel, men inte heller en heltäckande bild.

Bättre är då att kika på Skolverkets definition av vad som menas med digital kompetens. Det är den som legat till grund för förändringarna i läroplanerna och den är baserad på bland annat EUs åtta nyckelkompetenser och Digitaliseringskommissionens tidigare arbete på området. En blandning av tydligt och välgrundat i tidigare skrivningar med andra ord:

  • Förstå hur digitalisering påverkar individer och samhälle
  • Använda och förstå digital teknik
  • Förhålla sig till medier och information på ett kritiskt och ansvarsfullt sätt
  • Lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med användning av digital teknik.

Mer generellt

Fram träder en bild av vidare förändringar än “bara” införandet av programmering i matematik och teknik? Avsikten från Skolverket har varit att alla ämnen och alla skolformer ska påverkas på ett eller annat sätt. Det sker främst genom nya och uppdaterade skrivningar i kapitel ett och två av samtliga läroplaner. Det är ju kapitel som ska genomsyra all undervisning. I enskilda kursplaner så skulle jag säga att det främst är inom matematik, teknik, svenska och samhällskunskap som de största skillnaderna märks men att det finns intressanta förändringar i fler. Man har avsiktligen avstått från att lägga till fler kunskapskrav, förmodligen eftersom det finns en bred förståelse av att de vi har idag ärmånga nog redan som det är. Istället har det gjorts förändringar i syftestexterna där det har bedömts nödvändigt. Det stora fokuset har legat på det centrala innehållet eftersom det är där det går att skriva fram ett innehåll som eleverna ska få möta i undervisningen.

Frågor att lösa för implementering

Det kommer bli upp till varje huvudman att bestämma litegrann kring när förslagen ska vara implementerade. Det sägs att det startar i juni 2017 och att huvudmän då får ett år på sig att implementera. Bakgrunden till det är så klart det massiva behovet av fortbildning av lärare och etablering av stödstrukturer genom hela organisationen, från huvudman till enskilda lärare. Det lär inte vara helt klart till sommaren 2018 ens om man börjar dag 1, men vi får i alla fall en liten tid på oss att utveckla det som behöver utvecklas innan vi ska agera i skarpt läge. För att det ska bli väl använd tid behöver varje skolhuvudman göra sin egna hemläxa och som alltid är det kanske lättast att lyckas om vi samarbetar. Det finns gott om material på nätet med fokus på programmering för barn och unga, men betydligt mindre som har det pedagogiska och didaktiska värdet som vi eftersöker här. Därför behöver vi hjälpas åt att lösa ett antal nyckelfrågor:

  • Hur ser en kunskapsprogression ut i programmering? Vad skiljer sig åt mellan en elev i år 1, 4 och 7?
  • Hur gör vi undervisning för att stärka elevers digitala kompetens teknikoberoende? Skolinspektionen har tidigare riktat kritik mot att grundskolans teknikundervisning är för mycket oreflekterat görande och för lite syftesrelaterade reflektioner. Det finns en risk att undervisning om programmering kommer bli likadant. Så hur undviker vi det i förväg?
  • Hur påverkas språket av samhällets digitalisering? Hur påverkar det vår språkundervisning?
  • Så fort vi misslyckas med att hantera samhällsförändringar kopplade till digitalisering så är det bara en fråga om minuter innan någon lyfter fram skolan som lösning. Fakenews? Skolan får fixa! Begränsande filterbubblor? Skolan får fixa! Växande problem med näthat? Skolan får fixa! Om vi struntar i omvärldens förväntningar och går till oss själva - vad finns det för förutsättningar att utveckla undervisningen i exempelvis samhällskunskap för att bättre rusta våra elever för en komplex och okänd framtid?



Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här