Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Digi-bloggen

​IT-strategier för skolan

Jacob Möllstam, grundskollärare vid Jonsereds skola, om en workshop för att ta fram input till Skolverkets arbete med att ta fram IT-strategier för skolan.

Trippel Helix är ett projekt som drivs av intresseorganisationen Swedsoft med stöd av Vinnova. Målet är att komma med input till Skolverket som just nu arbetar med att ta fram två stycken IT-strategier för skolväsend. Den ena kommer gälla för förskoleklassen, fritidshemmet och grundskolan medan den andra kommer gälla för gymnasiet och vuxenutbildningen. Uppdraget, som kommer från regeringen, ska redovisas i juni i år. Så det är snabba puckar och mycket som ska göras innan dess. En del av

Trippel Helix är en serie workshopar där representanter från akademin, industrin och skolan kommer samman för att ge input till Skolverkets undervisningsråd. En av de konferenserna arrangerades nyligen i Göteborg och då fick jag möjlighet att delta som representant för skolan. Skolans digitalisering definierar Trippel Helix som en sammansättning av fyra delar:

  1. Infrastrukturen, alltså tillgången till teknik
  2. Innehållet i undervisningen för att möta nutida och framtida behov på arbetsmarknaden
  3. Digitalisering av skolans undervisning och pedagogik
  4. Digitalisering av skolans stödsystem

Utifrån den uppdelningen var fokus för den här konferensen punkt B och C,

För att kunna bidra på bästa sätt började dagen med att vi i mindre tvärgrupper fick bearbeta tre definitioner av begrepp som är relevanta för skolans digitalisering: digital kompetens, programmering och datalogiskt tänkande. Det är tre mer eller mindre vedertagna begrepp som ofta används men som är svårare än man kanske kan tro att definiera. Särskilt om man också ska försöka komma fram till hur de hänger ihop med varandra. Det sista, datalogiskt tänkande, har jag extra svårt för. Kanske är det för att det är det begrepp som används minst? Eller så är det för att jag inte riktigt förstår vad det går ut på? Hur som helst pendlar jag mellan att se att det kanske kan fylla en funktion i våra samtal så är jag allergisk mot nya begrepp för sakens skull. Det blir lätt den nya modeordet likt “omdefiniera” eller “big five” - mer mumbo jumbo än något som vilar på vetenskaplig grund.

Eftersom det i Skolverkets uppdrag ligger att vid behov göra förändringar av läroplanen och kursplanerna så ägnades resten av dagen åt att tillsammans försöka komma fram till vilka förändringar som behöver göras. Inför det arbetet fick vi ett par korta föreläsningar av olika personer. Bland annat talade Malin Frykman som är rektor vid Munkegärdesskolan. Hon talade om behovet av medie- och informationskompetens som kärnan i yttrandefrihet och att skolans demokratiuppdrag tillsammans med skolans läroplan som skiss för vårt framtida samhällsklimat är tunga skäl för att bredda vad som ska in. Det sista har jag sedan dess burit med mig. Att läroplanen är en skiss för vilket samhälle vi i framtiden vill ha.

Efter Malin Frykman talade Karl Alfredsson som är utvecklingschef vid Lin Education. “Det kommer inte spela någon roll om det skrivs in i någon sidodel av läroplan om inte lärarna själva utvecklar hur man lär sig i en digital tidsålder” provocerade Alfredsson. Det stämmer så klart. Vidare fortsatte Karl med att be eventuella projektledare i rummet berätta hur många projekt de leder samtidigt. Någon kvinna ropar ut att hon aldrig har mer än ett i taget. Då kontrade Karl med att jämföra med en fjortonåring som i praktiken driftar 16 parallella projekt med olika deadlines, olika personer och olika områden. Knappast en ideal arbetssituation. Det var en ingång i hans poäng om att vi måste passa på att reboota läroplanen och se kritiskt på våra praktiker. “Om vi skulle börja om idag, vilka ämnen skulle vara egna ämnen då?” Stora frågor som kanske inte går att besvara på rak arm, men som ändå är värdefulla inför ett arbete att se över läroplanen. Efter det delades vi in samma tvärgrupper för att hitta vilka områden som eventuellt behöver utvecklas.

Då är Skolverkets undervisningsråd ganska tydliga med att de hittills i sitt arbete inte sett någon orsak att ändra på några kunskapskrav. (“De är helt enkelt för konkreta.”) Istället kollar man på att försöka skriva fram det digitala i olika kursplaners syftesbeskrivningar och centrala innehållet. Även i kaptiel 1 och 2 av läroplanen verkar det vara ganska lätt att skriva fram det digitala. I grunden präglas arbetet av EUs 8 nyckelkompentenser och den som handlar om digital kompetens.

Digital kompetens innefattar säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik samt grundläggande färdigheter i informations- och kommunikationsteknik (IKT)”

Slutmålet med EUs nyckelkompetenser och de nationella IT-strategierna är likvärdighet och högre måluppfyllelse. Det kräver en förändring i klassrummet och i undervisningen som samtidigt ger utrymme för lärares professionalitet. IT-strategier för skolan och en läroplan som är tydligare med det digitala är ett bra första steg, men de verkliga resultaten kommer inte synas förrän vi tar ansvar för digitaliseringen i våra klassrum.

Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här