Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Digi-bloggen

Innan viljan blir ett måste

Vad är det som avgör om man är en digital pedagog eller inte? Mikaela Sveijer, förskollärare, berättar om sina erfarenheter i Digi-bloggen.

I helgen som gick diskuterade jag via sociala medier hur olika förutsättningar vi som jobbar i förskolan har. Det gäller ju inte bara arbetet med digitala verktyg utan det mesta, ser ju olika ut: lokaler, gruppstorlek, antal pedagoger, vilken typ av förskola det är och så vidare. Men jag tänkte hålla mig till det digitala (såklart).

Det finns en skev bild som säger att för att kunna arbeta digitalt så måste man ha massor av digitala verktyg och jag som pedagog måste kunna allt. Visst, i den bästa av världar så skulle det vara bra. Kanske. Men jag påstår att det går i alla fall.

För att göra en lång historia kort så har jag gått från att vara massiv motståndare till det digitala i förskolan till att verkligen förespråka det. Min digitala resa i förskolan började på en liten föräldradriven förskola, fortsatte på en kommunal förskola för att nu vara på en privat förskola i ett stort företag. Förutsättningarna har varit vitt skilda, både i ekonomi, struktur och kunskap.

Det jag har märkt dels av egen erfarenhet men även via workshops, föreläsningar, sociala medier och arbetskollegor är att det hänger inte på pengar, antal digitala verktyg eller hur mycket man kan, det handlar om vilja.

Vilja att utvecklas, vilja att lära sig något nytt, vilja att utmana sig och kliva ut ur sin bekvämlighetszon in i det okända. Om viljan inte finns spelar det inte någon roll om man har en smartboard eller inte, eller om chefen köpt in MakeyMakey och BlueBots. Men har man viljan att arbeta digitalt då går det med väldigt små medel. Man hittar sätt att arbeta och man lär sig massor på vägen. Med vilja så löser man det mesta och tillfredsställelsen när man fixar det är enorm.

Hur ska vi då få alla att vilja? Viljan måste komma innan man måste. För snart måste vi . Snart är Skolverkets nationella IT-strategi tagen och då blir det tydligt vad vi måste. Visst i Lpfö98/16 står det redan nu:

"Multimedia och informationsteknik kan i förskolan användas såväl i skapande processer som i tillämpning." (s. 7),

men ni ser att det står KAN, tänk vilken skillnad om det hade stått ska.

Det finns en revidering av läroplanen ute på remiss, där syftet är att det ska bli tydligare hur förskolan ska utveckla barnens digitala kompetens och innovativa förmåga. Det här är ytterligare ett steg mot att vi måste arbeta med barnens digitala kompetens.

Jag vill tipsa lite om hur man kan tänka kring det digitala för att det inte ska bli övermäktigt. Såhär har vi börjat arbeta på min förskola som är precis i startgroparna i det digitala arbetet.

  • Inventera; vika digitala verktyg har vi och vilka kompetenser finns på förskolan.
  • Hur kan vi arbeta digitalt med det vi har?
  • Skriv en lokal IT-plan där ni skriver tydliga mål för både pedagoger och barn. Det bör vara tydliga mål som alla känner är överkomliga. Ett av våra mål är t ex att alla pedagoger ska kunna skapa en digital lärmiljö.
  • Önskelista; vad skulle vi vilja köpa in? Varför vill vi ha just det? Ett av mina bästa tips är en AppleTV/chromecast och en projektor. Det skapar oändliga möjligheter att inkludera många i det digitala arbetet med barnen.
  • Lär av varandra och våga lär tillsammans med barnen. Borta är tiden där vi i förskolan förmedlade kunskap till barnen, nu utforskar vi och lär oss tillsammans.
  • I det digitala arbetet är det viktigt att komma ihåg att ta med diskussioner kring netikett, integritet, källkritik och lagar (t ex PUL).
  • Använd sociala medier som Twitter, Instagram och Facebook för att hitta inspiration, tips och hjälp. Alla fastnar vi ibland och behöver komma loss.

Våga utmana dig själv, det är kul att lära sig nytt!

Mikaela Sveijer arbetar som förskollärare på K2H Norlandia i Uppsala. Ni hittar henne även på Twitter: @IT_trollet

Frågor & Svar