Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Digi-bloggen

Hur kommer bearbetningen av läroplanen påverka mig som svensklärare?

Karin Berg har tagit sig en titt på hur bearbetningen av läroplanen för att förstärka digitaliseringen kommer att påverka hennes arbete som svensklärare på gymnasiet. Hon förvånas över hur stora förändringar det faktiskt kommer innebära och konstaterar att fortbildningsbehovet kommer bli stort.

Mitt i påsklovets välbehövliga vila dyker utkastet av den reviderade läroplanen upp i mitt twitterflöde. Jag har följt arbetet med att göra vår läroplan mer anpassad till vårt digitala samhälle med intresse, men på avstånd. När jag hört kommentarer om arbetet verkar många besvikna, många verkar tycka att förändringarna är för små eller att bearbetningen är ett hastverk.

Uppdraget som Skolverket fått är att förtydliga den nuvarande läroplanen och lyfta fram det om digitalisering som redan finns i den och förtydliga det, inte att göra en ny läroplan så som tillexempel Finland, eller England gjort. Alltså ska inga nya kunskapskrav införas inte heller några nya ämnen. Det kan vi naturligtvis diskutera men jag tänkte istället lyfta fram den förändring som bearbetningens förslag kommer att innebära för mig, som gymnasielärare i svenska. För redan i bearbetningens förslag till formulering i ämnets syfte blir det nya intressant. (Det som är i fetat är nytt)

Samhällets utveckling och digitaliseringen påverkar språk, språkbruk och former för kommunikation. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att orientera sig i, läsa, sovra och kommunicera i en vidgad digital textvärld med interaktiva och föränderliga texter

Undervisningen ska stimulera elevernas lust att tala, skriva, läsa och lyssna och därmed stödja deras personliga utveckling. Eleverna ska ges möjlighet att bygga upp en tillit till sin egen språkförmåga och tillägna sig de språkliga redskap som krävs för vardags- och samhällsliv. De ska också ges möjlighet att utveckla sådana kunskaper om muntlig och skriftlig kommunikation som behövs i arbetslivet och för vidare studier. I detta ingår även att använda digitala verktyg och medier för presentation, kommunikation, interaktion och samarbete kring texter.

Att eleverna ska lära sig och utveckla hur de kommunicerar, interagerar och samarbetar kring texter digitalt är en enorm nyhet. Denna kompetens är viktig och central för att förstå hur den digitala världen och de digitala texterna fungerar och för att kunna delta som producent av texter på nätet. Men hur många svensklärare besitter denna kompetens idag? Lär sig våra lärarstudenter hur digitala textmassor processas fram? Förstår rektorer och huvudmän att om detta går igenom kommer det krävas en konkret fortbildningssatsning för just svensklärare om hur man skriver, presenterar, samarbetar och processar texter digitalt. Min erfarenhet av tidigare läroplansförändringar säger mig tyvärr att varje skola och lärare kommer lämnas till sitt öde, vilket vore förödande för denna kompetens är faktiskt inget vi kan förvänta oss att varje svensklärare har.

Wiki i skolan är ett utmärkt exempel på hur man kan utveckla kompetenserna som nu lyfts fram i bearbetningen av läroplanen. Sidan har ett välutarbetat system, där eleverna lär sig hur man skriver, vad man skriver och vilka källor man måste ange för att stödja sin text. Det måste vara denna typ av samarbete med digitala texter som läroplansskrivarna avser. Men hur många lärare i svenska på gymnasiet gör detta idag? Min gissning är att de inte är så värst många. Och kan Wiki i skolan verkligen ta emot alla svenska elever och stödja dem och deras lärare i deras lärprocesser. På vilket sätt stöttar i så fall svensk skola wiki i skolan?

Vid genomläsningen av nya berarbetningens förslag blir det tydligt att varje lärare i svenska på gymnasiet kommer behöva lära sig hur man arbetar med texter på siter som Wikipedia. Det är en stor förändring. En stor och viktig satsning, som jag undrar finns med vare sig i Finnland eller Englands läroplan. För naturligtvis borde skolan ta ett stort ansvar i att ge alla elever möjlighet att bidra och delta i det stora kluster av kunskap och information som Internet utgör. Jag välkomnar den nya skrivningen men oroar mig för hur huvudmännen kommer att förstå och ta sig an det nya.

I och med den nya skrivningen tänker jag vidare att molntjänster som Google drive där elever kan samarbeta fram texter kommer att bli än viktigare. Här kommer det bli centralt att varje kommun får fram avtal som stödjer att användandet av dessa tjänster följer personuppgifts-lagens snåriga bestämmelser När min kommun fick vårt avtal på plats upplevde vi en enorm ökning av digital kompetens bland lärarna. Det skedde dock inte automatiskt utan följde efter en tydlig fortbildningssatsning från huvudmannens sida. Hur hjälper vi varje kommun att göra samma resa?

I det centrala innehållet ser vi hur man försöker precisera förändringarna ytterligare.

Svenska 1: Skriftlig framställning av texter för kommunikation, lärande och reflektion. Språkriktighet, dvs. vilka språkliga egenskaper och textegenskaper i övrigt som en text bör ha för att fungera väl i sitt sammanhang. Användning av digitala verktyg för textbearbetning och för respons på texter.

Bearbetning, sammanfattning och kritisk granskning av text. Citat- och referatteknik. Grundläggande källkritik. Frågor om upphovsrätt och integritet vid digital publicering av texter.

Språklig variation i talat och skrivet språk som hänger samman med till exempel ålder och , kön samt geografisk och social bakgrund. Digitaliseringens inverkan på texter, språk och språkbruk. Skillnader mellan formellt och informellt språkbruk samt attityder till olika former av språklig variation.

Svenska 1 är den kurs alla som går på gymnasiet måste klara oavsett om de går yrkesprogram eller studieförberedande program. Här finns inte aspekten av att bli digitala textproducenter med. Det man kan fundera över här är varför inte alla elever anses behöva bli digitala textproducenter. Hur kan det inte vara en viktig kompetens för samtliga elever? Svenska 1 kursen är tung med mycket stoff. Men om vi nu bestämmer oss för att göra en satsning för att göra eleverna kompetenta digitala textproducenter, borde det då inte innefatta samtliga elever i gymnasieskolan? Att tro att bara för att man studerar till ett yrke på gymnasiet kommer man inte i framtiden behöva kunna producera och uttrycka sin yrkeskompetens digitalt på nätet är ju lite konstigt.

Däremot utvidgas språksociologin att innefatta även digitaliseringens betydelse för språkutvecklingen vilket är både intressant och viktigt. Men även här kommer specifik och medveten fortbildning på området att krävas. Detta är faktiskt inte en kompetens som svensklärare liksom bara har.

Svenska 2 Användning av digitala verktyg för textbearbetning och samarbete kring texter.

Svenska 3 Skriftlig framställning som anknyter till den vetenskapliga texttypen och som behandlar någon aspekt av svenskämnet. Användning av digitala verktyg för textbearbetning samt för samarbete kring texter.

I svenska 2 och 3 återfinner vi alltså in detta med samarbete kring texter. Det ska bli väldigt intressant att följa hur den specifika fortbildningssatsningen för svensklärare kommer att se ut när den bearbetningen läroplanen tas i bruk. Om det är något jag skulle vilja skicka med till skolverket är det just detta med att ta ett helhets och ämnesspecifikt grepp om forbildningen.

Att våra elever lär sig kommunicera, producera och interagera på nätet är centrala och viktiga kompetenser för framtiden och något jag verkligen välkomnar. Men bara för att de förändrade meningarna är få och för att det nya vid en första anblick kan tyckas själklart, bör vi för en gångs skull verkligen ta ett helhetsgrepp om hur vi fortbildar de lärare som faktiskt förväntas undervisa förändringarna. Det är nödvändigt för att skolan ska bli likvärdig och för att förhindra det digitala utanförskapet. Och när vi ändå är igång kan vi faktiskt låta eleverna som läser yrkesprogram också lära sig digitalttextsamarbete.


Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här