Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Digi-bloggen

Finns en bit av framtiden i Kungsbacka Makerspace?

Jacob Möllstam, grundskollärare på Jonsereds skola i Partille, åkte till invigningen av ett nytt makerspace i Kungsbacka och funderar på makerkulturens bidrag till och utveckling av en skola som rustar elever för en komplex och okänd framtid.

För ett tag sedan fick jag en inbjudan till invigning av ett nytt makerspace. Den här gången är det Kungsbacka söder om Göteborg som satsar. Mellan tummen och pekfingret skulle jag gissa att det de senaste åren är omkring 20-30 skolhuvudmän startat liknande verksamheter. Det ska jämföras med att vi har 290 kommuner och 700 företag som bedriver skola. Min arbetsgivare är en av dem. Kanske är det därför jag uppskattar när en till huvudman tar steget in på banan. Det blir ytterligare en aktör som tar nästa steg i att aktivt medskapa vettiga svar på vad som händer i gränslandet mellan skapande och kunnande, nutid och framtid, skola och näringsliv och inte minst teknik och pedagogik. Lite därför var det lätt att prioritera att göra en lördagsutflykt till Kungsbacka för att gå på invigningen av deras makerspace och samtidigt ta reda på om det är så att en pusselbit av framtiden finns i Kungsbacka.

Redan i bilen på vägen dit inser jag en sak. Placeringen av lokalen är en första markör. En del makerspace finns inrymda i rymliga lokaler i industriområden där det redan finns mycket kunskap, verktyg och kanske rent av ett partnerföretag. Andra makerspace finns inrymda i närheten av antingen skolor eller kulturhusliknande lokaler där deman vill attrahera redan rör sig - men av andra syften än att skapa med IT som material. I Kungsbackas avslöjar min GPS att de har valt det förstnämnda alternativet. Väl på plats berättar utvecklingsledaren Pernilla Öhberg att de också har tillgång till tillfällig pop up-verksamhet i centrala lokaler av den andra karaktären. Det tror jag är ett smart upplägg redan från början. Att ha tillgång till båda lättåtkomliga ytor och verkstadsytor där en variation av utrustning kan rymmas.

Det hänger med ett återkommande dilemma i frågor om makerkulturens roll i skolan: vilket personligt fokus en går in med. Det verkar som att en hel del personer som verkar i makerspace primärt har antingen ett teknikfokus eller ett lärandefokus. Så klart är det både möjligt och vanligt att brinna för båda men var och en har ändå en hemvist och en bakgrund. Det märker jag ofta när jag pratar med personer om de här frågorna.

En del älskar att prata utrustning, verktyg och tekniska lösningar på problem som uppstår. När man kommer till frågor om lärande så har de ofta en ytlig reflektion. "Jag tänker att det här kan passa i alla ämnen egentligen men varför inte matte och teknik till att börja med?" kan vara ett exempel på resonemang som de här personerna introducerar. Det är säkert en bra reflektion men inte på nära håll en tillräckligt solid grund för att kunna övertyga en skeptisk förvaltningschef att satsa på makerkultur i skolan. (Eller för den delen för att övertyga en skeptisk lärare att investera undervisningstid.) Och den skepsisen är faktiskt välgrundad. Skola och utbildning är alldeles för viktigt för att laborera med utan att en grundad plan som går att motivera med teorier om lärande. Det blir nästan omöjligt att fullt ut sätta sig in i de här personernas förklaringar av vad som sker och än svårare att ta de första Steen mot att själv kunna göra.

Å andra sidan finns det de (jag inkluderat) som har sin hemvist i lärandet och som med lite träning kan skapa sig en hjälplig teknisk kompetens och som brinner för makerkulturen i skolan utifrån vilka potentialer det har för eleverna och deras lärande. Allt från möjligheten att kanske rusta dem lite bättre för en komplex och okänd framtid till att äntligen hitta en arena där det är naturligt och rent av nödvändigt att undervisa på ett sätt som är präglat ständiga försök varav de flesta går fel innan eleven till sist hittar rätt. De personerna riskerar ofta att på grund av teknisk okunnighet missa möjligheter att ta tillvara på teknikens fulla potential. Istället blir det lätt att man köper på sig exempelvis dyra robotar som mest fungerar som radiostyrda bilar. Det är inget fel med att ha de verktygen i ett makerspace. De kommer rent av krävas för att kunna tillmötesgå en del centralt innehåll i grundskolans tidigare åldrar. Men de är i sin natur för instängda för att kunna erbjuda något eget skapande att tala om. På den punkten är det fria utforskandet som präglar de aktiviteter som de med teknikfokus levererar. Där är eget uttryckt och egna idéer en sjävklarhet.

Så fungerar det i allra största allmänhet när man pratar makerkultur och skola - om jag ska överdriva lite med syfte att synliggöra kontraster. För det som är häftigt med Kungsbackas Makerspace är att här finns hela spektrat representerat, och alla delar behövs! I en lokal finns en tekniknörd som passionerat demonstrerar tekniken att vakuumforma plast med hjälp av modeller som är digitalt designade och sedan 3D-printade. (Ett bra användningsområde för 3D-printerns i skola och förskola!) Han visar och förklarar och jag tittar passivt på med en vag förståelse. När jag går därifrån förundras jag över hur coolt det är men saknar egen erfarenhet. I andra ändan av lokaler finns biblioteket och visar upp sin verksamhet. Där samlas barnen för där får man göra själv. Störst aktivitet är det runt en uppsättning iPads som är utrustade med diverse verktyg från företaget Osmo. De erbjuder en liten plastbit till kameran på framsidan av iPaden och kit med block dom tillsammans skapar en aktivitet där barnen skapar på bordet framför iPaden och så känner appen av det genom kameran. Aktiviteten är hög men jag kan inte låt bli att undra vilket lärande det genererar. Snällt tolkat är det en introduktion till att skapa med IT som material. Och ingen skugga ska falla över bibliotekarierna i det fallet eller Kungsbacka som helhet för den delen. Det här är ett dilemma som hela skolsverige präglas av. Görande som är coolt men som inte når ska vägen fram till reflektionen som avses i exempelvis teknikämnets kursplan är så pass vanligt att Skolinspektionen har skrivit en särskild rapport på ämnet.


Det fina med att hela spektrat av fokus, kunnande, kompetenser och drivkrafter samlas under ett tak som det gör i Kungsbacka är att förutsättningarna för möten som leder till ömsesidig utveckling är skyhög. Jag tror att i takt med att fler sådana här knutpunkter mellan olika verksamheter skapas så kommer makerkulturen få en allt naturligare roll i skolans värld. För samtidigt som vikten av att ständigt utveckla kompetens om barn och ungas lärande är tidlös så behöver skolväsendet fylla på med en god portion teknisk expertis långt bortom vad lärarkåren själv besitter. Då kan initiativ som Kungsbacka Makerspace möta båda de behoven samtidigt.

Till sist en spaning:
För aktörer som kommit lite längre i att etablera kopplingar mellan makerkultur och skola så kommer Kungsbacka Makerspace alldeles säkert med tiden utveckla flera kunskapsområden där de kommer leda utvecklingen nationellt. Jag drar till med en gissning och konstaterar redan nu att ett sånt område kommer vara användningen av BBCs Microbit i byggandet av egna tekniska lösningar. Tack vare ett samarbete med Digitalverkstan så finns det goda förutsättningar till utveckling på det här området. Jag har sedan en tid sett hur Microbits används för att bygga tekniska prylar som går att styra men har inte riktigt fattar hur eller varför det är en grej för skolan. "Kopplingen mellan datorer och el" är den stora vinsten får jag veta när jag pratar med en av killarna från Digitalverkstan som håller på och startar upp verksamheten i Kungsbacka. Det är en insikt som besvarar en del frågor jag haft ett tag. På sikt ser jag fram emot att följa utvecklingen inom det här specifika området i Kungsbacka och så klart inom makerkultur i allmänhet.


Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här