Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Digi-bloggen

Digital samhällskunskap

Karin Berg, gymnasielärare på Schillerska gymnasiet i Göteborg funderar över begrepp som filterbubblor, och digital samhällskunskap och att vår digitaliserade världsbild borde påverka vår undervisning. Frågan är bara hur...

Ofta när jag möter lärarstudenter så frågar de lite förvirrat. "Detta med att arbeta digitalt, när gör du det och hur gör du?" De ställer frågan eftersom de fått i uppgift av utbildningen att ta reda på hur deras handledare arbetar med digitala hjälpmedel. Naturligt kan tyckas, men för mig känns frågan märklig. För självklart är allt jag arbetar med digitalt mer eller mindre. Jag använder min telefon att registrera närvaron när eleverna kommer. Jag använder webb-tools för att dela in eleverna i grupper. Eleverna skriver sina texter på sina chromebooks. Alla uppgifter publiceras och diskuteras digitalt i Google Classroom och jag bedömer deras arbeten i datorn. Listan på vad jag gör med hjälp av digitala verktyg tar liksom aldrig slut.

Ändå har ofta lärarstudenter nån gång under sina VFU-perioder i uppgift att använda något digitalt verktyg i undervisningen. Som om att göra en digital presentation 2016 vore en stor grej. För det är det inte, vi gör det hela tiden om det är lämpligt. Ja utvecklingen har gått fort, väldigt fort. Min skolas digitala kompetens tog ett enormt kliv i och med att vi började arbeta med Google Suite. För ett år sedan minns jag vanmakten jag och mina kollegor kände då vi besökte Kina och inte längre kunde samarbetsskriva våra anteckningar i eftersom Kinas brandvägg inte tillåter Google. Vi hade vant oss och att återvända till det gamla var inte längre ett alternativ.

Samtidigt finns det massor med saker med digitaliseringen som faktiskt är en grej 2016. Digital samhällskunskap till exempel. Hur förstår vi lärare detta med filterbubblor. Hur anpassar vi undervisningen till elever som inte alls självklart delar samma informationsflöden och omvärldsorientering? Hur förklarar vi de filterbubblor som skapas och hur motverkar vi det negativa med dessa filterbubblor samtidigt som vi förstärker det positiva med dem? En elev som idag vill ta reda på allt om den samiska urbefolkningen i Sverige har alla förutsättningar att göra det. Ju mer eleven söker desto fler källor kommer internets algoritmer hjälpa eleven att hitta. Samtidigt kan den elev som inte vill ta del av objektiva fakta utan istället förlita sig på internets siter som sprider fördomar och hat göra det. Och ju mer hat eleven söker efter, ju mer hat kommer eleven att finna.

Här finns en enorm utmaning för vår yrkeskår. För vi sitter själva i samma bubblor och är långt ifrån alltid medvetna om dem. Och vi har vare sig skolats eller har erfarenhet av hur dessa egentligen fungerar. Än mindre diskuterat hur detta kommer påverka vår undervisning.

Digitalisering och skola handlar inte längre om att använda ett digitalt verktyg då och då för att liksom vara duktig. Digitaliseringen är en del av vår världsförändring och till den måste vår undervisning förhålla sig. Och den resan har vi faktiskt bara börjat nosa på än.

Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här