Lärarförbundet
Bli medlem

Att nå varje elev

En speciallärares reflektioner om att varje elev ska få nå sin fulla utvecklingspotential - Är det vision eller verklighet?

Hur svårt kan det vara att följa den lagstiftning och det regelverk som finns? Hur kan vi undanröja hinder och hjälpa varje elev att lyckas?

Skolans uppdrag är att ge elever förutsättningar att nå kunskapskrav och mål för undervisningen dvs tillräckliga kunskaper för att klara framtida studier och ett yrkesliv som de själva förhoppningsvis valt. Skolan ska vara kompensatorisk och uppväga skillnader i elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildning. Elevhälsan ska arbeta förebyggande och hälsofrämjande, tillhandahålla alla olika professioner samt ta till vara alla olika professioners kompetens. De ska tillsammans med lärarna identifiera skolans utvecklingsområden och arbeta strukturerat med kvalitetssäkring. Elevhälsoarbetet ska vara organiserat så att elevernas rätt till extra anpassningar och särskilt stöd tillgodoses och ska ges i tid. Ju tidigare desto bättre för eleverna. Det stöd som ges ska vara utifrån elevernas faktiska stödbehov och inte utifrån det stöd skolan bedömer som möjligt att ge! Extra anpassningar och stöd måste utvärderas kontinuerligt och förändras vid behov.

Några viktiga förutsättningar för att eleverna ska kunna nå sin fulla utvecklingspotential:

  • Organisation. Det ska finnas en fast struktur med årshjul för allt återkommande så att lärarnas tid kan användas till att utveckla undervisningen mot högre måluppfyllelse för eleverna. Skolans organisation ska vara så ordnad att varje lärares kompetens kommer till nytta och att det kollegiala samarbetet och lärandet blir optimalt. Klasser och grupper ska ordnas utifrån varje elevs behov gärna med screening som utgångspunkt. Behovet av anpassningar, extra anpassningar och särskilt stöd ska uppmärksammas, ges, utvärderas samt förändras regelbundet. Arbetslag och ämneslag ska kunna utvecklas i kollegialt lärande med kompetensutveckling inbakat i schemat. Tid för hur vi ska möta varje elev där den befinner sig ska finnas och arbetet med att utveckla undervisningen ska prioriteras.
  • Genomarbetad pedagogisk planering. Den ska skrivas utifrån elevernas kunskapsnivå och ge en tydlig målbild. Den ska innehålla konkreta kopplingar mellan centralt innehåll och mål att uppnå samt bedömning. Det skapar trygghet att eleven vet vad som förväntas, vad som ska läras (ej förväxla med vad som ska göras!) och hur hen kan/ska visa sin kunskap. Varje elev ska veta vad som förväntas, vara begriplig. Om de inte vet eller förstår måste lärarna förbättra/förändra sin undervisning.
  • Tydlig struktur. Väl planerad och tillrättalagd lärmiljö med lärare som tror på eleven och har förväntningar. Anpassad strukturerad undervisning som är ”svår men möjlig” dvs utmaningar som kräver ansträngning mot nästa utvecklingszon men begriplig och möjlig för eleven att nå. Social disciplin under skoldagen med tydliga kopplingar till konsekvenser som hjälper eleven att välja rätt och lyckas.
  • Medvetandegöra eleven. Gäller självinsikt både i socialt beteende och behov av stöd i sin kunskapsinhämtning. Lyssna på vad eleven säger, ställ frågor genom motiverande samtal för att få eleven att tänka nytt och ta ökat ansvar. Arbeta strukturerat med att medvetandegöra eleven om sitt uppförande/agerande. Visa goda exempel tex med film med önskat uppförande så eleven tydligt ser skillnaden och att hen medvetandegörs om att hen kan.
  • Samverkan. Gäller på alla plan med andra lärare och med föräldrar vilket är en förutsättning för att nå goda resultat hos eleven både då det gäller att ändra ett beteende och/eller attityd hos eleven samt vid högre måluppfyllelse. Viktigt att stärka föräldrarna i sin roll. Att de känner sig kompetenta och är en kraft att lita på. God samverkan måste också ske vid behov med fritidsaktiviteter, fältarbetare, socialhandläggare, polis mfl. Ofta har skolan en central roll i samarbetet eftersom eleven tillbringar mest tid där och kan bistå andra instanser med mycket information.

Varför ska det vara så svårt att få det att fungera? Var ligger problemen och vad eller vem är det som sätter käppar i hjulen?

Funderingar från Helén Burman, speciallärare mm, samt representant i lärarförbundets referensorgan för särskola och specialpedagogik