Lärarförbundet
Bli medlem

Många lärare kan inte tänka sig att jobba kvar till pensionen

I en ny undersökning som Lärarförbundet låtit göra, svarar en tredjedel av de tillfrågade lärarna att de troligtvis inte, eller absolut inte, kommer att arbeta kvar i yrket till pensionen. Bland de lärare som är under 40 år säger nästan varannan lärare att de tror att de kommer sluta som lärare innan pensionen. Detta är ett faktum som ytterligare förvärrar den lärarbrist vi redan står inför.

För i kombination med att en stor andel av lärarkåren kommer att gå i pension inom tio år, blir läget extra allvarligt. Vem ska ta över om de unga lärarna också lämnar skolan? På frågan vad som skulle kunna få lärarna att stanna kvar i yrket, ligger högre lön och mer tid för att planera och förbereda undervisningen i topp.

Artikel i DN

Lärarkrisen i fokus på Lärarförbundets kongress

Just nu pågår Lärarförbundets kongress. I fyra dagar ska de 255 kongressombuden diskutera vilka frågor och politik förbundet ska driva den kommande kongressperioden. Jag konstaterar att lärarkrisen står i fokus i flera av de inbjudna gästernas tal.

Eva Nordmark, ordförande i TCO pekar på att läraryrket är ett framtidsbransch eftersom så många lärare kommer att saknas framöver, men att det då behöver blir mer attraktivt både vad gäller villkor och löner.

"Allt börjar med en bra lärare som ni brukar säga. För utbildning är nyckeln till ett gott liv, både för var och en av oss, för våra barn och barnbarn. Utbildning är även nyckeln till Sveriges konkurrenskraft och välfärd. Därför är det så viktigt att ni har lyckats sätta skolan och lärarna på den politiska dagordningen. Inte bara för er, utan för Sveriges framtid."

Hon bemöter också dem som menar att regeringens lärarlönesatsning hotar den svenska modellen:

"Jag skulle vilja säga till dem som anför det här - tagga ner. Det är inte så att Löfven och Fridolin ska ta över förhandlingarna. Det kommer fortsättningsvis att skötas av parterna, av er och arbetsgivarna. Det regeringen gjort är att de tillfört tre extra miljarder. Det är inget hot mot den svenska modellen. Men, det som är ett hot mot den svenska välfärdsmodellen är om vi inte lyckas göra läraryrket tillräckligt attraktivt för fler."

Du kan se Eva Nordmarks tal i sin helhet på Lärarkanalen

Skolverkets generaldirektör, Anna Ekström, framhöll i sitt tal att vi har ett allvarligt problem med den långsiktiga försörjningen av lärare i Sverige. Hon visade bilder från den internationella undersökningen TALIS, som fokuserar på lärarnas yrkesvardag. Där sticker de svenska lärarna ut genom att endast hälften av dem fortfarande skulle vilja bli lärare om de fick välja yrke igen. Jämför vi detta med Finland, skulle 90 procent av de finländska lärarna fortfarande välja läraryrket.

"Vi måste tillsammans verka för att läraryrket blir attraktivt. Men det går inte att genomföra utan att jobba med grundfrågan: nämligen att läraryrket uppfattas som och är så attraktivt som detta yrke bör vara. /.../ Ska vi se till att ha en riktigt bra skola för våra barn, måste vi se till att skolan har lärare som tycker om, som trivs och som uppskattar sitt arbete och sitt yrkesval."

Se Anna Ekströms fullständiga tal på Lärarkanalen

Regeringens lärarlönesatsning i fokus

En stor andel av regeringens höstbudget går till skolan. En fjärdedel av alla reformer nästa år går till skolan, och året därpå går en tredjedel av alla satsningar till skolan. Detta är en stor framgång för Lärarförbundet och en seger för skolan och lärarna. Den allra största framgången i regeringens budget är den statliga satsningen på lärarlöner på 3 miljarder kronor från 2016, som regeringen kallar för Nationell samling för läraryrket. 

Men från olika håll höjs frågetecken över regeringens lärarlönesatsning. LO menar till exempel att regeringen genom detta lägger sig i lönebildningen. 

I en intervju i tidningen Arbetet ger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson sin syn på kritiken från LO: 

Jag tycker LO har fel. En regering som inte tar ansvar för bra lärare i skolan tar inte ansvar för Sveriges framtid. Det handlar om att göra läraryrket mer attraktivt och det är parterna som avgör hur pengarna ska användas. Och jag utgår från att det utformas på ett sätt som kan få bred acceptans. 

Och naturligtvis är det så, att vi som fackförbund även fortsatt ska sköta lönebildningen tillsammans med våra motparter - SKL och övriga arbetsgivarorganisationer. Där ska staten inte in. Men det är positivt att staten vill rätta till en del av lärarnas felavlöning, genom att som en av skolans två finansiärer stärka sin andel av skolans finansiering. Och om vi ska komma tillrätta med lärarbristen måste även kommunerna och de fristående skolorna ta sin del av ansvaret. 

Det handlar om att kunna rekrytera lärare till skolan. Vi står inför en akut lärarbrist, där lärarnas löner måste öka för att vi ska klara av att rekrytera och behålla lärare. Alla barn i alla Sveriges skolor är värda en utbildad lärare. Att satsa på skolan och lärarlönerna är därmed inte ett uttryck för ett särintresse utan har betydelse för hela samhället. Skolan och lärarna har en avgörande uppgift för Sveriges välstånd och konkurrenskraft. Att allt börjar med en bra lärare - det står vi för.

Lärarlönerna på väg upp - men mer måste hända

Mathias Åström, förhandlingschef på Lärarförbundet.

Mathias Åström, förhandlingschef på Lärarförbundet.

Förhandlingschef Mathias Åström bloggar om att regeringens satsning på lärarna inte betyder att kommunerna kan luta sig tillbaka. Det måste hända hända mer.

I dagarna kom den nytillträdda regeringen med besked om satsningen på skolan och lärarna. Vårt arbete med att lyfta fram läraren som elevens viktigaste resurs har gett resultat. Det är oerhört många i Lärarförbundet som känna stolthet över att ha gjort framgångarna möjliga. Som en ledarskribent i SvD uttryckte det: ”I år älskar alla en lärare.”

Nu fortsätter arbetet gentemot regering och riksdag och naturligtvis våra motparter centrala parter om hur de miljarder som regeringen nu vill satsa ska tas omhand i lönesystemet.

Men den som tänker att regeringen nu fixar det och att kommunerna kan luta sig tillbaka, tänker helt fel.

Ska vi lyckas med att lyfta lärarlönerna till den nivå där de behöver vara måste det hända mer. Regeringen är dessutom tydlig med att den inte tänker göra jobbet själv. De skjuter till sina pengar om parterna också själva ”påtagligt prioriterar höjda lärarlöner”. Det är med det villkoret regeringen är beredd att skjuta till tre extra miljarder på årsbasis till lärarlöner.

Lokal löneglidning och förstelärartjänster

Vi ser att lärarlönerna i alla Sveriges kommuner ökar mer än arbetsmarknadens genomsnitt under åren i den här avtalsperioden. Alla kommuner satsar mer än arbetsmarknadssnittet när vi adderar de lokala överenskommelserna, den lokala så kallade löneglidningen och satsningen på förstelärartjänster i kommunerna. För 2012-2014 ökar de kommunala lärarlönerna mellan 13 och 14 procent, medan arbetsmarknadssnittet är strax under 9 procent för samma period. Det är viktiga steg för att nå löner som svarar mot läraryrkets roll i samhället och för att ta Sverige ur lärarkrisen.

Men det är lång tid och lång väg kvar. Mer måste ske de kommande åren. Kommunerna och de fristående skolorna måste vara en del av den nationella samling vi har fått gehör för. Huvudmännen måste satsa på lärarna, samtidigt som staten skjuter till pengar.

Tiden för svartvita uppfattningar med antingen eller är förbi. Nu gäller både och – både lokalt och nationellt – och det gäller att göra det tillsammans för att nå långsiktig stabilitet. Det är lärarna och skolan värda.

Kommentarer:

Mathias
Mathias Åström

Hej Markus, att jag skriver som jag skriver beror på att vi fått stödet att öka och med stödet trycket på lärarlönerna och med det ökade lärarlöner. Visst vi har långt kvar till att vi är nöjda, men i kommunal sektorn ser vi att lönerna ökat över 13% för åren 2012-2014 vilket är mer än 4% mer än genomsnittsökningarna på arbetsmarknaden. De privata avtalen vi tecknat garanterar motsvarande "mer än andra" i de centrala avtalen.
Opinionsarbete för ökat stöd är en förutsättning. Finns inte det finns heller inte den politiska viljan att satsa på lärarna. Regeringen sätter av 3 miljarder i sin budget för att förstärka lärarlönerna. Det är resultatet av en framgångsrik strategi. Jag delar inte din uppfattning att den strategi som du förordar skulle haft samma positiva resultat. Man kan möjligen tvinga någon till lite och tillfälligt, men ska man få något bestående och rejält att hända, då måste man få motparten och samhället att vilja det. Vi får det nu.

  • Skapad 2014-11-13 00:41
Markus
Markus Klittvall

Hej Mattias! Du får ursäkta men jag begriper ingenting. Hur är det ens möjligt att pratat om framgång, eller en början till framgång när vi har de usla löner vi har. Du pratar mer om saker som andra gjort eller som uppkommer av tuffa enskilda förhandlingar. Du pratar lite om vad facket gör och borde göra. Problemet är grundstrategin.
Varför skriver ni på avtal efter avtal utan konflikt. Senaste avtalet 2,8% och sedan skall man lokalt fixa resten. Har detta varit en framgångsrik väg tidigare. Nej! Ska vi lyckas krävs en mycket kraftfullare väg. Samförståndsvägen har inte varit framgångsrik under de senaste 30 åren. Nu har vi allmänhetens stöd, en mycket tragisk 30-årig lönehistoria och massor av statistik som stöd för vår sak. Använd det! Strejk bland lärare som undervisar åk 9 på grundskolan och åk 3 på gymnasiet under maj och juni månad är en bra början. Sluta vara den snälla kompisen. Stå upp och våga vara obekväm!

  • Skapad 2014-11-09 12:38
Mathias
Mathias Åström

Hej Magnus, förstelärarpengarna tillförs den totala lönesumman. Den summa som tillförs motsvarar för 2014 ca 1 procent av den totala lönesumman. Eftersom det är pengar som sedan stannar i systemet - oavsett om de utgår som fast lön eller lönetilägg - så ska de räknas in. När vi ser den totala löneökningen I den partsgemensamma statistiken så ser vi vad lärarlönerna rent faktiskt ökat med. Då ingår löneöversynens värde som en del. Därtill alla andra löneökningar som sker lokalt, så kallad löneglidning. Den är alltid några tiondelar ovanpå löneöversynen. Så för 2014 är det summan av löneöversyn, förstelärartjänster och löneglidning som utgör summan av löneökningarna. På samma sätt räknar också övriga arbetsmarknaden när man ska svara på frågan om hur mycket lönerna ökar med. Då räknar man alla löneökningar.

  • Skapad 2014-10-21 13:54

Det lönar sig

Vårt arbete i valrörelsen kommer av allt att döma ge utdelning i lönekuverten. Så mycket kan man säga efter att ha sett överenskommelsen om skolan mellan S och MP.

Vårt arbete i valrörelsen kommer av allt att döma ge utdelning i lönekuverten. Så mycket kan man säga efter att ha sett överenskommelsen om skolan mellan S och MP. Så här lyder nyckelmeningen: ”Inom ramen för den nationella samlingen kommer regeringen att tillföra resurser och föra en dialog med parterna för att möjliggöra att lärarnas löner höjs.” 

Ännu återstår dock att se hur man får parlamentariskt stöd men det är nog få bedömare som tror att en riksdagsmajoritet skulle gå emot lärarna. Det återstår också att se hur mycket pengar den tillträdande regeringen är beredda att stoppa in i systemet. Men vi vet att beloppen är i miljardstorlek: Socialdemokraterna lovade inför valet 2,5 miljarder och Miljöpartiet 3,75 miljarder. Det förpliktigar.

Efter valet har Skolverket presenterat förskräckande statistik vad det gäller behörighetsläget. Även om det är flera obehöriga som bara avvaktar med sin ansökan eller ännu inte fått den är det siffror att ta på allvar. Statistiken finns också nedbruten på kommun- och ämnesnivå och är ett utmärkt underlag att presentera och diskutera med nytillträdande kommunledningar. Om arbetsgivarna ska kunna locka till sig behöriga lärare så vet vi att lönen är ett oslagbart lockbete. 

Det framstår också allt mer som en tvingande nödvändighet att sätta in kraftfulla insatser för att lyfta de lärare som redan är anställda. Endast med högre löner och en massiv satsning på att ge alla lärare rätt behörighet kan huvudmännen undvika en närmast kaotisk situation. 

Nu efter valet laddar vi om för en ny lönekanonad. Det kan bli nya mottagare av våra argument men lärarbristen är inte mindre efter valet än före. Det måste vi påminna om eftersom sakfrågan kan riskera att försvinna i det parlamentariska spelet. I morgon vet vi vem som blir ny utbildningsminister och i många kommuner klarnar också läget snart. Denna första tid under en ny mandatperiod är viktig. Då kan politiker vara mera lyhörda och formbara. Låt oss fullt ut utnyttja det för att trycka på i lönefrågan. Lärarkrisen låter sig inte avhjälpas med vaga löften så nu är det upp till bevis för landets folkvalda.

Kommentarer:

Viktor
Viktor Mortensen

Hej..läste precis om Rune Engströms motion till kongressen om de fyra lönestegen...vilket bra förlag!
Han har sneglat lite på läkarnas lönetrappa...är övertygat om att detta skulle innebära ett riktigt lyft för läraryrkets status..läs den!
mvh
Viktor

  • Skapad 2014-10-05 10:11
Viktor

Om Viktor Mortensen

Anställd på råslättskolan och arbetar med barn på fritids. Fritidslärare med bild som inriktning. Ombudsman.

Pernilla
Pernilla Fritz

Jag håller med dina tankar. Dock är det av extra stor vikt att se över vår arbetssitutation kring arbetsbelastning och med det all dokumentation. Vilken dokumentation gynnar våra elever och vårt uppdrag? Vilka uppdrag kan vi ta bort så våra elever gynnas och därmed vårt huvuduppdrag? Lönen är viktig men det är minst lika viktigt att vi får utföra det vi är utbildade att göra.

  • Skapad 2014-10-03 11:30
Pernilla

Om Pernilla Fritz

Mitt namn är Pernilla Fritz och jag arbetar som grundskollärare i Sv/So/Ma 1-7 på Rocknebyskolan utanför Kalmar.
Inom Lärarförbundet Kalmar arbetar jag med frågor som rör rollen som HSKO och är även ansvarig för studenterna.
Studenterna är våra blivande kollegor och det är viktigt att vi är med från början för att stötta och tydliggöra vikten av de fackliga frågorna.
För mig är det också viktigt att ha möjligheten att vara med och påverka. Påverka skolutveckling och påverka i de frågor som våra medlemmar vill att vi driver.

Alla pratar om högre lärarlöner

Senaste helgen är ett bevis på att frågan om lärarnas löner är mitt i den samhällspolitiska debatten. Stora vallöften om höjda lärarlöner – S med 2,5 miljarder per år, MP med 3,75 miljarder per år och Alliansen med fortsatt utbyggnad av antalet karriärtjänster har fått andra att reagera.

På frågan från Ekot, Sveriges radio svarar LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson att han inte vill att staten lägger sig i hur lönerna sätts: ”Parterna ska sätta löner”… ”Där är vi benhårda”. Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro säger: ”Våra lärare behöver bra löner, men det finns andra akademiska yrkesgrupper som också behövs för att eleverna ska må bra.” Och nationalekonomen Lars Calmfors pekar i samma nyhetsinslag på att kompensationskrav från andra vore skadligt för ekonomin.

Lyssna på sändningen från Ekot

När en yrkesgrupp ska lyftas lönemässigt på arbetsmarknaden är det viktigt att det finns argument. Enbart att gruppen vill ha mer räcker inte för att få andra gruppers acceptans. Det är en rimlig ordning att det krävs något särskilt för att göra något särskilt – såsom att höja lärarlönerna mer än andra grupper.

Stödet fanns där 2012 när lärarna tecknade arbetsmarknadens bästa avtal, som givit högre löneökningar för lärare än för andra grupper. Och behovet och stödet finns också idag. Argumenten är på plats. Det handlar om en nationell lärarkris där lärarlönerna är största skälet till bristen.

Det är en situation som allt fler förstår allvaret i. Det är därför ansvarsfulla politiker agerar. Det är därför som skolan och lärarlönerna är i topp för allmänhetens prioriteringar. Allt fler agerar därför utifrån insikten om att allt börjar med en bra lärare. Så jodå, stödet hos allmänheten finns där.

I slutet av 2012 skrev LO:s chefsekonom samt Saco:s och TCO:s samhällspolitiska chefer tillsammans om ett rejält lönelyft för Sveriges lärare, att staten måste rätta till sina misstag och ta ansvar för en engångshöjning för lärarlönerna med 10-15 procent. 

Att staten griper in för att vara med och finansiera skolan – där lärarna är en del – är både bra, naturligt och nödvändigt. Men det är inte att bedriva en statlig lönepolitik. Det är att skapa finansiella förutsättningar för en likvärdig skola, som ju staten redan idag delfinansierar, även om kommunerna står för lejonparten av finansieringen.

Både S och MP:s förslag om bidrag till lärarnas löner går ut på att det är parterna som ska sköta lönerna. Det är även vi benhårda på… Självklart ska det ske inom ramen för löneprocesserna, med individuell och differentierad lön.

Det är både bra och viktigt att lärarnas löner debatteras och är föremål för stora vallöften. Allt börjar med en bra lärare som vi säger i vår kampanj. Och om vi ska ha lärare i skolor, förskolor och fritidshem redan om några år måste lönerna höjas för att hejda lärarbristen och höja attraktiviteten i yrket.

​Vilket parti kommer att satsa mest på lärarnas löner?

Miljöpartiet har presenterat sitt stora vallöfte till Sveriges lärare och det handlar om 3,75 miljarder per år i högre lärarlöner, som de vill satsa utöver de ordinarie löneökningarna. I och med det satsar de mer än Socialdemokraterna, vars motsvarande satsning är på 2,5 miljarder per år. 

På frågan om hur Alliansen ser på förslaget från S har Jan Björklund (FP) sagt att det inte räcker och behövs mer "Vi kommer att återkomma till det, vi har inte lagt Alliansens valmanifest än."

Tomas Tobé, skolpolitisk talesperson för Moderaterna, kritiserar Miljöpartiets förslag för bristande finansiering  och säger till TT på frågan vad Alliansen lovar "Vi kommer att återkomma med vårt valmanifest som är gemensamt och finansierat. Det kommer innehålla riktiga besked till lärarna."

Plötsligt är frågan om högre lärarlöner i valdebattens mitt. Alla har förstått att satsningar på lärarna är satsningar på framtiden. Att höjda löner är helt nödvändigt för att hejda lärarbristen, och något som kan locka fler unga till utbildningen och erfarna lärare att stanna kvar i yrket. 

Nu har helgens förhandlingar på Harpsund ägt rum och Alliansens valmanifest kommer säkert att presenteras pö om pö den närmaste veckan. Det ska bli oerhört spännande att se hur allianspartierna matchar Miljöpartiets och Socialdemokraternas förslag för lärarna. 

Inför helgen skickade Eva-Lis Sirén ett brev till Jan Björklund med tips och hejarop. 

Hjälp oss att lyfta lärarnas viktigaste frågor i valdebatten - högre lärarlöner, minskad arbetsbelastning/administration och resurser till stöd för varje elev.

​Högre lärarlöner allt viktigare valfråga

Att fler partier skulle tvingas ge besked om högre lärarlöner var det vi hoppades på i förra veckan när vi i Dagens Nyheter skrev tillsammans med Miljöpartiet och Lärarnas riksförbund om att det är lönsamt att satsa på lärarna och att staten måste ta ansvar utöver karriärtjänsterna för att höja lärarnas löner. 

Vi behövde inte vänta länge. Idag presenterar Socialdemokraterna en satsning på 14 miljarder under nästa mandatperiod för att höja läraryrkets attraktivitet och lärarutbildningens kvalitet, 2,5 miljarder om året vikta för nationell samling för högre löner. 

Många års påverkansarbete har gett resultat och att lärarnas löner behöver höjas är det många som håller med oss om. Bland annat skrev Dagens nyheters ledarsida om vårt utspel i förra veckan: 

”I det läge som svensk skola befinner sig är det dock svårt att se en vändning till det bättre utan resurstillskott. Det handlar om plånboken. I decennier har lärarnas löner sjunkit i förhållande till jämförbara yrken. Men det är osäkert om ens 10 000 kronor extra i månaden skulle räcka för att förändra bilden av yrket.”

Fler partier behöver ge besked om hur läraryrket ska bli mer attraktivt och hur staten kan bidra utöver karriärtjänsterna. Folkpartiet lovar högre löner med ytterligare 10 000 förstelärartjänster i sitt valmanifest. Det är bra, men det räcker inte. Alliansen har chansen att berätta vilka statliga satsningar de vill göra för att höja läraryrkets attraktivitet när de presenterar sitt valmanifest inom kort.

Flera larm om lärarbristen senaste tiden

Lärarförbundet har släppt färska uppgifter om hur få lärare som examineras i No/teknik denna vår. Endast fem lärare i biologi, fysik och kemi för årskurs 7-9 tog examen nu i vår.

Tidigare i veckan satte vi även ljuset på pensionsavgångarna i lärarkåren det kommande decenniet och de utmaningar det skapar. Hälften av alla speciallärare och en tredjedel av alla gymnasielärare går i pension inom tio år. 

Det är bara två exempel i en rad larm om lärarbristen. 

Tidigare i maj rapporterade TT att intresset för att bli ämneslärare på högstadiet är så lågt och avhoppen så många att utbildningen lagts på is vid flera högskolor, bland annat vid Linnéuniversitetet

SCB visade i mars att elevkullarna beräknas öka med 23 procent i årskurs 4-9 fram till 2021. Något som ytterligare ökar behovet av lärare, och kan förvärra lärarbristen. 

Vid årsskiftet varnade Kungliga vetenskapsakademin för katastrofal brist på lärare i No-ämnen och matematik i en debattartikel i Dagens nyheter

Det är många som pekar på problemen. Frågan om hur Sverige ska få fler lärare måste stå i fokus under politikerveckan i Almedalen. För hur ska kunskaperna i vårt land bli större om lärarna blir färre?

Vilka ska ersätta de lärare som går i pension?

Lärarbristen är akut och en av politikens stora utmaningar. De senaste dagarna har många medier rapporterat om antalet lärare som går i pension de kommande tio åren. Bland till exempel speciallärare och specialpedagoger försvinner mer än hälften.

Vilka ska ersätta alla de lärare som går i pension? Redan om fem-sex år spår SCB att lärarbristen är 43 000 lärare. Om de inte finns blir antingen klasserna större (tvärtemot vad alla politiker vill och pratar om) eller antalet obehöriga lärare fler. Detta är knappast något som gynnar kunskapsresultaten.

Vårt tuffa besked är att det inte finns några genvägar: För att behålla kompetens i skolan och locka unga till läraryrket måste lärarnas löner upp och arbetsbelastningen ned. Frågan om att öka läraryrkets attraktivitet hör hemma i valdebattens centrum. Du kan hjälpa till genom att sprida våra sju fakta om lärarbristen: Lärarbristen: 7 fakta som gör ont

Flera medier har under de senaste dagarna rapporterat på ämnet:
UNT.se: Akut lärarbrist - snart verklighet