Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Avtalsbloggen

Lärarlönerna på väg upp - men mer måste hända

Mathias Åström, förhandlingschef på Lärarförbundet.

Mathias Åström, förhandlingschef på Lärarförbundet.

Förhandlingschef Mathias Åström bloggar om att regeringens satsning på lärarna inte betyder att kommunerna kan luta sig tillbaka. Det måste hända hända mer.

I dagarna kom den nytillträdda regeringen med besked om satsningen på skolan och lärarna. Vårt arbete med att lyfta fram läraren som elevens viktigaste resurs har gett resultat. Det är oerhört många i Lärarförbundet som känna stolthet över att ha gjort framgångarna möjliga. Som en ledarskribent i SvD uttryckte det: ”I år älskar alla en lärare.”

Nu fortsätter arbetet gentemot regering och riksdag och naturligtvis våra motparter centrala parter om hur de miljarder som regeringen nu vill satsa ska tas omhand i lönesystemet.

Men den som tänker att regeringen nu fixar det och att kommunerna kan luta sig tillbaka, tänker helt fel.

Ska vi lyckas med att lyfta lärarlönerna till den nivå där de behöver vara måste det hända mer. Regeringen är dessutom tydlig med att den inte tänker göra jobbet själv. De skjuter till sina pengar om parterna också själva ”påtagligt prioriterar höjda lärarlöner”. Det är med det villkoret regeringen är beredd att skjuta till tre extra miljarder på årsbasis till lärarlöner.

Lokal löneglidning och förstelärartjänster

Vi ser att lärarlönerna i alla Sveriges kommuner ökar mer än arbetsmarknadens genomsnitt under åren i den här avtalsperioden. Alla kommuner satsar mer än arbetsmarknadssnittet när vi adderar de lokala överenskommelserna, den lokala så kallade löneglidningen och satsningen på förstelärartjänster i kommunerna. För 2012-2014 ökar de kommunala lärarlönerna mellan 13 och 14 procent, medan arbetsmarknadssnittet är strax under 9 procent för samma period. Det är viktiga steg för att nå löner som svarar mot läraryrkets roll i samhället och för att ta Sverige ur lärarkrisen.

Men det är lång tid och lång väg kvar. Mer måste ske de kommande åren. Kommunerna och de fristående skolorna måste vara en del av den nationella samling vi har fått gehör för. Huvudmännen måste satsa på lärarna, samtidigt som staten skjuter till pengar.

Tiden för svartvita uppfattningar med antingen eller är förbi. Nu gäller både och – både lokalt och nationellt – och det gäller att göra det tillsammans för att nå långsiktig stabilitet. Det är lärarna och skolan värda.

Kommentarer:

Mathias
Mathias Åström

Hej Markus, att jag skriver som jag skriver beror på att vi fått stödet att öka och med stödet trycket på lärarlönerna och med det ökade lärarlöner. Visst vi har långt kvar till att vi är nöjda, men i kommunal sektorn ser vi att lönerna ökat över 13% för åren 2012-2014 vilket är mer än 4% mer än genomsnittsökningarna på arbetsmarknaden. De privata avtalen vi tecknat garanterar motsvarande "mer än andra" i de centrala avtalen.
Opinionsarbete för ökat stöd är en förutsättning. Finns inte det finns heller inte den politiska viljan att satsa på lärarna. Regeringen sätter av 3 miljarder i sin budget för att förstärka lärarlönerna. Det är resultatet av en framgångsrik strategi. Jag delar inte din uppfattning att den strategi som du förordar skulle haft samma positiva resultat. Man kan möjligen tvinga någon till lite och tillfälligt, men ska man få något bestående och rejält att hända, då måste man få motparten och samhället att vilja det. Vi får det nu.

  • Skapad 2014-11-13 00:41
Markus
Markus Klittvall

Hej Mattias! Du får ursäkta men jag begriper ingenting. Hur är det ens möjligt att pratat om framgång, eller en början till framgång när vi har de usla löner vi har. Du pratar mer om saker som andra gjort eller som uppkommer av tuffa enskilda förhandlingar. Du pratar lite om vad facket gör och borde göra. Problemet är grundstrategin.
Varför skriver ni på avtal efter avtal utan konflikt. Senaste avtalet 2,8% och sedan skall man lokalt fixa resten. Har detta varit en framgångsrik väg tidigare. Nej! Ska vi lyckas krävs en mycket kraftfullare väg. Samförståndsvägen har inte varit framgångsrik under de senaste 30 åren. Nu har vi allmänhetens stöd, en mycket tragisk 30-årig lönehistoria och massor av statistik som stöd för vår sak. Använd det! Strejk bland lärare som undervisar åk 9 på grundskolan och åk 3 på gymnasiet under maj och juni månad är en bra början. Sluta vara den snälla kompisen. Stå upp och våga vara obekväm!

  • Skapad 2014-11-09 12:38
Mathias
Mathias Åström

Hej Magnus, förstelärarpengarna tillförs den totala lönesumman. Den summa som tillförs motsvarar för 2014 ca 1 procent av den totala lönesumman. Eftersom det är pengar som sedan stannar i systemet - oavsett om de utgår som fast lön eller lönetilägg - så ska de räknas in. När vi ser den totala löneökningen I den partsgemensamma statistiken så ser vi vad lärarlönerna rent faktiskt ökat med. Då ingår löneöversynens värde som en del. Därtill alla andra löneökningar som sker lokalt, så kallad löneglidning. Den är alltid några tiondelar ovanpå löneöversynen. Så för 2014 är det summan av löneöversyn, förstelärartjänster och löneglidning som utgör summan av löneökningarna. På samma sätt räknar också övriga arbetsmarknaden när man ska svara på frågan om hur mycket lönerna ökar med. Då räknar man alla löneökningar.

  • Skapad 2014-10-21 13:54

Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här