Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Ann-Charlotte Gavelin Rydmans blogg

​Vi behöver en bättre skolinspektion

"Jag förstår att vi inte helt kan ta bort granskningar och kontroller. Något slags uppsikt måste det finnas. Jag förstår också att skolinspektion kan ge värdefull information om skolans verksamhet. Vad jag inte förstår är att inspektionen ska vara utformad på det sätt den är i dag.

”Jag skriver för att hålla ryggen fri”. Det är en mening som hörs i skolors personalrum och ibland på skolledarexpeditionerna. Jag blir lite sorgsen när jag hör den.

För mig betyder det att lärare och skolledare inte längre bara dokumenterar för lärandets och den goda verksamhetens skull. Det betyder att de också skriver för att ha en försäkring mot klander från andra. Dessa kan exempelvis vara föräldrar, huvudmän och inte minst Skolinspektionen.

Dokumentationen växer

Det hot som finns ”bakom ryggen” är otydligt. Det upplevs exempelvis inte riktigt klart vad Skolinspektionen är ute efter. Följden blir att det skrivs mycket. Det sker i hopp om att svaren på granskarnas frågor och krav ska finnas nedtecknade någonstans, i mängden av papper och planer. Dokumentationen växer och tar större plats i verksamheterna. Annat trängs då undan, exempelvis undervisningen. På forskarspråk kallas det målförskjutning – när det finns granskare i systemet blir det som kontrolleras viktigt framför det som verksamheten är till för.

Allt fler huvudmän börjar också hålla sig med särskilda tjänstemän som är centralt placerade och som har till uppgift att hjälpa till att upprätta och att samordna den dokumentation som inspektionen kräver. Jag förstår huvudmännen i detta fall, det kan vara fördelaktigt att organisera arbetet på det viset. Det är dock svårt att låta bli att tänka att vi fått en situation där ”min byråkrat skriver till din byråkrat”. Det känns också onödigt att värdefulla kommunala och statliga resurser används på detta sätt, när behoven i skolor och förskolor är skriande.

Det är högvis med papper som ska skickas in när inspektionen kommer.

Statskontoret utvärderar myndigheters arbete med regelbundna mellanrum. Nyligen utvärderades Skolinspektionen. Statskontoret konstaterade då att varje tillsyn och granskning innebär omfattande krav på skolors dokumentation och rapportering. Jag kan skriva under på detta. Det är högvis med papper som ska skickas in när inspektionen kommer. Det är dock inte höjden på högarna som bekymrar mig mest. Det är det budskap som inspektionen sänder när de begär in alla papper: staten vill se mycket dokumentation!

Dokumentationsbördan har ökat

Forskningen stöder inte att skolinspektion leder till bättre elevresultat. I Sveriges fall kan vi tvärtom konstatera att resultaten fallit som mest under den tid som skolinspektion utvecklats. Under samma tid har också lärares och skolledares dokumentationsbörda ökat. Det är svårt att påvisa orsakssamband mellan dessa utvecklingstrender, men det är ändå en rimlig tanke att lärares undervisning och skolledares pedagogiska ledarskap hålls tillbaka av att dokumentationsbördan växer.

Jag förstår att vi inte helt kan ta bort granskningar och kontroller i Sveriges allt brokigare skolsystem. Något slags uppsikt måste det finnas. Jag förstår också att skolinspektion kan ge värdefull information om skolans verksamhet. Vad jag inte förstår är att inspektionen ska vara utformad på det sätt den är idag. Jag vill se istället en inspektion med utveckling och lärande i centrum. Jag vill träffa skolkunniga och utvecklingsinriktade inspektörer som fokuserar på min skolas utveckling istället för på dess regelefterlevnad och dokumentation. Jag vill ha givande samtal om skolutveckling och undervisning istället för rapporter kring formella fel.

Det finns reellt hopp

Jag har hopp inför framtiden. Det finns nu regeringssignaler om en bättre styrning av skolan i allmänhet och en bättre inspektion i synnerhet. Tillitsdelegationen är en tydlig sådan signal. Denna utredning tillsattes i juni 2016. Den ska föreslå hur styrningen av den offentliga välfärden i högre utsträckning baseras på tillit och hur de professionellas kunskap och erfarenhet ska kunna ges mer utrymme i verksamheterna. I Tillitsdelegationens direktiv finns ett särskilt uppdrag att föreslå hur en mer lärande tillsyn av välfärden kan skapas.

Det finns alltså ett reellt hopp om en bättre skolinspektion och en bättre styrning. Låt oss därför hålla tummarna för att Tillitsdelegationens viktiga arbete blir lyckosamt. Jag vill ha utveckling istället för kontroll och dialog istället för papper.

Ann-Charlotte Gavelin Rydman , Rektor och ordförande för Lärarförbundet Skolledare

Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här