Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Ann-Charlotte Gavelin Rydmans blogg

​Var börjar vägen till en bättre arbetsmiljö för skolledare?

Skolledarsnurren snurrar oförtrutet vidare, skolledarbristen blir allt större och det kommer fler vittnesmål om dålig arbetsmiljö för skolans chefer. Det saknas sannerligen inte skäl för huvudmän att göra något åt skolledarnas arbetsmiljö.

Det blir mer att fundera över när vi ställer oss frågan om varför ingenting händer. Varför görs så lite åt skolledarnas arbetsmiljö, trots att problemen med densamma ökar? Varför görs så lite åt skolledarnas situation när denna även får återverkan på lärarnas? Var någonstans ska arbetet börja?

Min uppfattning är att problemet till stor del beror på att de som ytterst är arbetsgivare och ansvariga för arbetsmiljön i skolorna ofta inte förstått vilket ansvar de har. De som jag då avser är den styrelse som fått ansvaret för utbildningen och dess arbetsmiljö i en kommun, vanligen politiker i en utbildningsnämnd eller motsvarande. Hos fristående skolor är huvudmannen arbetsgivare.

Huvudmän/politiker (i fortsättningen skriver jag huvudmän) är slutligen ansvariga för att det finns en arbetsmiljöorganisation som fungerar ända ut i skolorna. De ska se till att arbetsmiljöförfattningarna efterlevs. De ska sörja för att det finns en tydlig arbetsfördelning så att alla som agerar som arbetsgivare i organisationen, exempelvis rektorer och förskolechefer, vet vilka arbetsmiljöuppgifter de är ansvariga för med en tydlig skriftlig delegationsordning. Huvudmän ansvarar också för att de som får arbetsmiljöuppgifter har tillräckliga förutsättningar, exempelvis ifråga om befogenheter, resurser och kompetens.

När huvudmän fördelat ut arbetsmiljöuppgifter betyder inte det att de tagit hela sitt arbetsmiljöansvar. I ansvaret ingår också att återkommande följa upp att arbetet fungerar. Om det inte fungerar ska åtgärder vidtas.

Just här tror jag att en stor del av problemet finns. Huvudmän brister i att följa upp att arbetsmiljöarbetet når fram till alla medarbetare och att det ger resultat. De brister också i att följa upp att det finns förutsättningar för arbetet. Jag tror att detta många gånger beror på att de inte är medvetna om hela sitt ansvar.

En huvudman ska alltså förväntas fråga sin skolchef eller motsvarande hur arbetsmiljöarbetet för rektorer och förskolechefer är organiserat och hur det fungerar. En huvudman ska förväntas fråga om vilka förutsättningar rektorer och förskolechefer har för att skapa god arbetsmiljö. En mycket relevant fråga i detta sammanhang är hur många medarbetare skolledarna själv ansvarar för. En huvudman som känner sitt ansvar är frågvis om verksamheten och ser till att skaffa sig information.

Om huvudmännen inte regelbundet frågar efter skolledarnas arbetsmiljö gör de enligt min mening inte sitt jobb fullt ut. Och när högsta ledningen inte följer upp denna fråga minskar dess betydelse i organisationen och sannolikt kommer ingenting att hända. För skolans del blir effekten dubbel. Skolledarnas arbetsmiljö förblir dålig. Deras förutsättningar att ta sitt arbetsmiljöansvar förblir otillräckliga. Vägen till en bättre arbetsmiljö för våra skolledare och lärare börjar alltså hos våra lokala politiker och huvudmän. De behöver förstå hela sitt ansvar och ta detta på allvar.

Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här

Frågor & Svar