Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Ann-Charlotte Gavelin Rydmans blogg

Lönerna måste upp och staten måste stå för kostnaden

​Ni är många skolledare som just nu har era årliga samtal om prestation och lön. I dessa samtal får skolledare veta hur förra årets arbetsinsats påverkar lönen. Många har en bra dialog med sin chef, men jag vet också att många kommer gå ut från samtalet och vara missnöjda med den nya lönen.

För verkligheten är den att skolledares löner inte på något sätt speglar det ansvar och den komplexitet uppdraget innebär. Att skolledaren är en nyckelperson för skolans utveckling råder det ingen tvekan om. Att skolledares löner är låga jämfört med chefslöner på övriga arbetsmarknaden råder det heller ingen tvekan om. All forskning pekar åt samma håll – för barns och elevers samlade resultat är skolledare oumbärliga. Det är skolledare som genom det pedagogiska ledarskapet är garant för att verksamheten lever upp till styrdokumentens krav.

Men det är inte bara skollagens ansvar för den pedagogiska verksamheten som vilar tungt på skolledares axlar. Inom ramen för en heltidstjänst måste skolledaren många gånger även agera ekonomichef, personalchef, och, på många skolor marknadschef.

Även om forskningen visar att det krävs ett långsiktigt och hårt arbete att driva skolutveckling är det få skolledare som stannar länge på sin arbetsplats. Rektorn som såg uppdraget som en livsgärning och hedrades med sitt porträtt i guldram vid pensionen, hör numera till historien. Idag är omsättningen på rektorer hög; endast två av tio rektorer är kvar på samma skolenhet efter fem år. Nästan 60 procent har lämnat rektorsyrket helt. Det visar att förutsättningarna i uppdraget måste bli bättre, men också att lönerna måste upp.

För skolledare skaffar sig ledarkompetens som är både bred och djup vilket gör dem attraktiva för andra chefsuppdrag. För den som gör ett bra rektorsjobb idag är marknaden gynnsam. Det går att få bättre betalt på andra håll.

Skolledare behövs i skolan. Därför måste skolledarlönerna vara konkurrenskraftiga. Inte minst är detta viktigt med tanke på den brist på såväl lärare som skolledare som vi har i Sverige. Dessutom har steget att gå från lärare till skolledare blivit längre. Många lärare som skulle blivit bra rektorer tvekar eller låter bli att ta detta steg.

Den löneökning det skulle innebära att ta på sig det komplexa uppdrag som skolledarskapet innebär, är inte tillräcklig för att det ska vara motiverande.

Men om lönen idag inte speglar ansvaret och komplexiteten i yrket, vad ska då en skolledare tjäna?

Skolledarlönerna varierar visserligen beroende på vilken ort de arbetar i, vem som är huvudman och inom vilken skolform skolledarna är verksamma. Men jag skulle vilja påstå att inte ens den högst betalda skolledaren i landet har en lön i paritet med uppdraget.

Idag tjänar en rektor i grundskolan i genomsnitt omkring 54 000 kr per månad. Det är naturligtvis en oerhört låg lön för en chef som kan ha ansvar för flera hundra barn/elever, som dagligen har ett otal krävande föräldrakontakter, som har ett personalansvar för upptill 150 medarbetare och som ansvarar för sin skolas utveckling. Det enda rimliga är att lönen för skolledare i genomsnitt bör vara 20 000 kr högre per månad. På så sätt skulle lönen på ett bättre sätt spegla skolledaryrkets ansvar och komplexitet.

Hade du klivit in på ditt senaste lönesamtal och hävdat att ett lönepåslag om 20 000 kr vore det enda rimliga så hade du och din chef troligen haft väldigt svårt att komma överens. Hur skickliga förhandlare skolledare än blir är det inte i lönesamtalet systemförändringar sker.

Staten måste kliva in och skjuta till medel till höjningen. Staten har gjort det förut med lärarlönelyftet. Nu behövs resurser till skolledarna av samma anledning. Skolledare är Sveriges viktigaste chefer – de ska ha en skälig lön i förhållande till yrkets ansvar och komplexitet. Staten behöver ta ett ökat ansvar för skolan och regeringen kan gärna börja med skolledares löner och förutsättningar.

Frågor & Svar