
2019 tilldelades Andreas Ruschkowski, lärare på fritidsledarutbildningen på Hagabergs folkhögskola dåvarande Förbundet folkhögskollärarnas forskningsstipendium. Nu är rapporten klar.
Förbundet folkhögskollärarnas förbundsstyrelse, och den nya avdelningsstyrelsen för Lärarförbundet folkhögskola har möjlighet att varje år dela ut upp till 100 000kr i ett forskarstipendium i syfte att främja praktiknära forskning inom folkhögskolan. 2019 tilldelades Andreas Ruschkowski ett stipendie på 100 000kr för att beforska "Utformningen av vetenskaplig kunskapsbas i folkhögskolans praktik: Med fritidsledarutbildningen i fokus".
Detta har nu ett år senare resulterat i rapporten Folkhögskolans utformning av vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet som sammanfattas nedan. Hela rapporten finns att ladda ner här bredvid. Styrelsen tackar Andreas för en väl utförd forskningsinsats för folkhögskolan.
Trevlig läsning!
Sammanfattning
De senaste 50 åren har nästan hela det svenska välfärdssamhället vetenskapliggjorts. Staten
värdesätter att betydande sektorers verksamhet baseras på forskning och praktisk kunskap.
Inte minst gäller det landets lärosäten och skolväsende genom bestämmelsen att utbildning
ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (högskolelag, SFS 1992:1934; skollag,
SFS 2010:800). I verksamheterna är det ytterst den enskilda yrkesutövaren som ansvarar för
lagens utformning. Dock är en utbildningsform undantagen båda lagarna: folkhögskolan. Den
är tillsammans med studieförbunden istället del i den “fria och frivilliga” folkbildningen. Ändå
baseras vissa folkhögskolekurser på bestämmelsen, såsom yrkesutbildningen till fritidsledare.
Här väcks frågor. Eftersom vuxenpedagogisk forskning om utbildning på en vetenskaplig
kunskapsbas är mycket begränsad blir det svårt för praktiker att fatta underbyggda
verksamhetsutvecklande beslut.
Mot denna bakgrund är studiens syfte att identifiera folkhögskolans utformning av
utbildning på en sådan kunskapsbas. Hur beskriver lärare och rektorer hur utbildning på
vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet utformas? Genom mixade metoder ställs frågan
brett i en enkät till dessa yrkeskategorier (n=780) och nyanseras i intervjuer med specifikt
fritidsledarutbildningens lärare (n=14). I den deskriptiva analysen av enkätsvaren illustreras
att innehållet i begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i olika grad tycks vara
levande inom folkhögskolan. Den tematiska analysen av intervjuerna visar att utbildning
som vilar på det förra begreppet utformas med forskningsanknutet kursmaterial såsom
ämneslitteratur i nivå med högre studier och forskares föreläsningar. Dessutom även med
studentuppsats. Det senare begreppet utformas via kollegial pedagogisk reflektion inom och
bortom arbetslaget liksom via arbetslivserfarenhet som fritidsledare. Utifrån dessa resultat
belyses mitt originella kunskapsbidrag till diskussionen om folkhögskolans utformning av
utbildning på vetenskaplig kunskapsbas i fyra aspekter.
Den första aspekten lyfter att utformningen av utbildning på vetenskaplig grund tycks ha
en svag samverkan mellan folkhögskola och forskning. Den andra aspekten pekar mot att
utformningen av utbildning på vetenskaplig grund mer verkar fokusera undervisningsinnehåll
än metoderna som innehållet iscensätts genom. I den tredje aspekten beskrivs hur
utformningen av utbildning som vilar på beprövad erfarenhet förefaller brista i systematisk
dokumentation tillsammans med andra. Vilket får konsekvenser för vad som kan kallas
beprövad erfarenhet. Den fjärde aspekten betonar en problematik med förståelsen av
arbetslivserfarenhet som fritidsledare som ett sätt att utforma fritidsledarutbildningen på
beprövad erfarenhet.
Sammantaget indikerar resultaten en utvecklingspotential. Därför föreslås ett par långsiktigt
hållbara strategier i utvecklingsarbetet för folkhögskola på vetenskaplig kunskapsbas: att stärka
dels lärares och rektorers forskningslitteracitet, dels praktiknära folkhögskolforskning.