Lärarförbundet
Bli medlem

Vår expert svarade på frågor om de nya arbetsmiljöreglerna

Vad innebär Arbetsmiljöverkets nya regler? Hur kan de göra skillnad för dig i skolan? Och vilka krav ställer de på arbetsgivaren? Den 18 april svarade vår expert, Erik Hallsenius, på frågor om de nya arbetsmiljöreglerna i föreskriften OSA. Läs alla frågor och svar i efterhand.

Den 31 mars i år var en historisk dag, då började Arbetsmiljöverkets nya föreskrift att gälla, OSA, Organisatorisk och sociala arbetsmiljö (AFS 2015:4). Den säger att arbetsgivaren måste ha koll på hela arbetsmiljön, inte bara fysiska faror, utan arbeta förebyggande mot jobbstress. Föreskriften har tagits fram med anledning av att diagnoser som kan relateras till stress ökat kraftigt i Sverige, inte minst inom skolan.

- De nya arbetsmiljöreglerna ställer krav på att det ska finnas en balans mellan de krav som ställs och de resurser som finns, säger Erik Hallsenius till Lärarkanalen.

Men hur ska den nya föreskriften, OSA, efterföljas? Vad innebär den för dig som skyddsombud? Och på vilket sätt kommer du som lärare i skolan, förskolan och i fritidshem att märka skillnad? Den 18 april hade alla möjligheten att chatta med vår expert på arbetsmiljöfrågor. Du kan läsa hela chatten i efterhand.

Alla frågor och svar

Duan: Hej! Modersmålslärare reser mycket mellan skolor.. Man kan ha 17-19 undervisningstimmar och reser till 10-13 skolor. Ska den nya föreskiften, OSA, hjälper till på något sätt? Tack!

Erik Hallsenius: Hej Duan!

Ditt arbete ska rymmas inom arbetstiden - det gäller också resor som sker under arbetsdagen och är i sig inget nytt. Vad som är nytt är att man också ska väga in hur stressande olika arbetsmoment är - till exempel att komma in i nya arbetsgrupper/på nya arbetsplatser. Här kan man ställa krav på ordentlig introduktion, inte bara för dig utan också för dem du möter på olika arbetsplatser så att du inte möts som en främling när du kommer till skolorna. Det låter också tveksamt rent praktiskt att hinna runt, men det är inget som direkt regleras i AFSen.

Jan Pettersson: Prioritering: Vid uppdragsdialog eller vid behov? Många medlemmar tvekar, i den individuella lönens tid, att ta kontakt med arbetsgivare för att få sitt uppdrag prioriteringsordnat. Ska prioritering ske vid uppdragsdialog, eller när behov uppstår?

Erik Hallsenius:

Hej Jan!

Varför eller? Föreskriften säger att prioriteringen av arbetsuppgifterna ska vara känd för varje arbetstagare och att det är arbetsgivarens ansvar. Men som professionell lärare så vill man naturligtvis inte be om reglering in i minsta detalj. Lärarförbundet menar att den bäst framkomliga vägen är gemensamma prioriteringsdiskussioner - vad är det viktigaste i arbetet, vad ska man hinna med på kort/lång sikt, osv. Sedan är individuell diskussion i uppdragsdialogen. Det är grunden. Sen ska chefen alltid vara beredd att ta en diskussion om det uppstår arbetstoppar, om planeringen inte håller osv. Det är inte en fråga om din lön, det är en fråga om skolans kvalitet.

Kurt: Hej arbetar som skolledarombud i min kommun hur kan jag dra nytta av dessa förändringar för att vi som skolledare ska ha en dräglig arbetsmiljö avseende ansvar/tid Kurt

Erik Hallsenius:

Hej Kurt!

Se svaret till Jan (precis innan här). Det är precis lika giltigt för skolledare som för lärare. Det ska finnas en balans mellan krav och resurser. Det är arbetsgivarens ansvar. Nu vet vi alla att i skola/förskola kan man alltid "göra mer” så en prioriteringsdiskussion måste alltid till. Det viktiga är att du (och Jan) kan vara trygga med att ni har chefens stöd när ni gör de prioriteringar som ni måste göra.

Seniora lärare: Finns det skrivet något som säger, att rektor ska ta hänsyn till äldre lärares arbetsbelastning och stress? Påverkar detta i sin tur lägre lön?

Erik Hallsenius:

Hej seniora lärare!

Grunden i arbetsmiljölagen är att arbetet ska anpassas till vars och ens förmåga. Det ska inte påverka lönen negativt, och förhoppningsvis har du som senior redan en hög lön. Men det är vanligt att man i slutet av sitt arbetsliv inte har samma löneutveckling som mitt i arbetslivet.

Diana: På föreskolan är det en stressfaktor att inte få vikarier när orinadier personal är sjuk, enligt lagen vad ska förskolechefen göra när perosnalen som finns plats inte går i vägen?

Erik Hallsenius:

Hej Diana!

Det ska finnas en plan för att hantera ordinarie personalens sjukdom och ledighet. Den kan se olika ut på olika ställen, men det är inte acceptabelt om det blir improvisation varje gång det händer. Här kan du läsa mer.

evalena gustafsson: Varför finns det ingen arbeta beskrivning? Är det rimligt att fskl ska skriva allt själva, lika be handlingsplan, verksamhetsplan, kvalitetsredovisning, tills av vik etc utan avsatt tid? Giftfti fsk, är det fskl uppgift att rensa ut utan att få tid till det? Hur makt administrativt ska vi ha på oss. Hur mkt utbildning får arbetsgivaren lägga på oss dom vi ska göra på vår fritid??

Erik Hallsenius: Hej evalena!

För att börja bakifrån: du har inte betalt för att jobba på din fritid. Jobbet ska rymmas inom arbetstiden. Det är rimligt att en del av kvalitetssäkringsarbetet ligger på förskollärare, men tiden som det tar ska sättas av inom arbetstiden och det är chefens ansvar att se till att man på arbetsplatsen accepterar den prioritering som det innebär. Den stress som uppstår när man själv ska göra de övervägandena, med känsla av att man lämnar kollegor och barn i sticket, vet man är direkt ohälsosam. Det är därför som prioritering av arbete och balans mellan krav och resurser tas upp i AFSen OSA som nyckelfrågor för hälsa i arbetet. Vad gäller arbetsbeskrivning så finns det ingen generell sådan för förskollärare (eller för några andra lärargrupper) men AFSen § 10 säger att arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna känner till vilka arbetsuppgifter de ska utföra och vad de ska prioritera när tillgänglig tid inte räcker till. Det här menar Lärarförbundet att man måste diskutera igenom på arbetsplatsen och få acceptans för. Ett isolerat beslut från chefen, som inte känns vid av er som ska göra jobbet, kan i värsta fall göra saken värre.

Anna Andreasson: Hur skapar man likvärdighet när det gäller arbetsbelastning på skolor i hela riket?

Erik Hallsenius:

Hej Anna!

Det finns en minsta gemensamma nämnare, nämligen att arbetet inte får organiseras så att det leder till ohälsa. Och stress genom hög arbetsbelastning är de vanligaste arbetsmiljöproblemen som Lärarförbundets medlemmar har. Eftersom problemen ser olika ut på olika ställen måste också lösningarna se olika ut. Men det som är gemensamt är också systematiskt arbetsmiljöarbete där arbetsgivare är tvungna att undersöka risker för ohälsa och vidta åtgärder.

Lillan: Vilket ansvar har rektor att bemanningen på fritidsavdelningen är riktig och att utlovad personal kommer eller ersätts med annan personal? Har fritidspersonalen något ansvar för att kolla så att inte från rektor utlovad personal redan är uppbokad på annat jobb? Alltså att rektor bokar in personal på två olika ställen/arbetsuppgifter så att annan personal blir lämnad ensam på avdelning.

Erik Hallsenius:

Hej Lillan!

Det korta svaret är fullt ansvar. Självklart kan man som chef göra misstag ibland, men om det systematiskt blir fel ska Lärarförbundet ta upp saken i samverkan och kräva lösning. Prata med ditt ombud eller din avdelning om du upplever att det är så. Leder situationen till stress eller annan ohälsa så är det viktigt att anmäla tillbud. Läs mer om det här. Får arbetsgivaren signaler om risk för ohälsa så måste man agera. Säger vi ingenting så blir inget gjort.

LottaN: Har sett min föreslagna arbetsfördelning för nästa år= 6 100p kurser med i genomsnitt 28 elever i varje grupp. Mina ämnen är engelska och svenska, dvs jag har MASSOR med efterarbete i varje grupp och varje uppgift tar mellan 5 och 7 timmar att rätta och kommentera. Jag och min chef är inte överens om vad som är rimlig planeringstid och efterarbetstid. Hur får jag honom att förstå!

Erik Hallsenius:

Hej LottaN!

Jag har jättesvårt att ta ställning till siffrorna och storleksordningen men det låter ju väldigt mycket. Grunderna i föreskriften är balans mellan krav och resurser. De viktigaste resurserna är din tid och din kompetens. Kraven är lite svårare, de kommer ju från skollagstiftningen, kursplaner med mera. Ett vanligt argument från en chef brukar vara att lägga på enskild medarbetare att hitta en nivå som är ”good enough”. Det man vet är att det bara stressar mer. Du ska be din chef att få tid att sitta ner och konkret gå igenom ditt arbete och tillsammans peka ut de områden som du skulle kunna minska ner på.

Jag vet att det här rådet är tufft, det är inte lätt när man är som mest stressad att be om detta. Sök stöd i dina kollegor, allra helst ditt ombud. Om du börjar få uppenbara stressreaktioner (svårt att sova, koncentrationssvårigheter, dåligt humör etc) så bör du göra en tillbudsanmälan. Läs mer om det här.

Såg att du också skickade in en fråga om nationella prov. Här hittar du svaret på den frågan.

Anna Andreasson: Kan arbetsgivaren överskrida budget för att vidta åtgärder som motverkar ohälsa?(får det kosta?)

Erik Hallsenius:

Hej Anna!

Jätteglad för den här frågan. Det korta svaret är ja. Det finns ingenting i arbetsmiljölagen som säger att en arbetsgivare ska vidta skyddsåtgärder bara om pengarna räcker. Men det är naturligtvis inte så lätt. Som chef kan man inte överskrida budgeten hur som helst, men man får inte heller inte organisera arbetet så att det uppstår ohälsa. En chef som ser att det inte går att få ihop de resurser hen har med de problem som finns i organisationen ska vända sig till sin chef för att få stöd och hjälp i den frågan. Om det inte löser frågan så ska din chef lämna tillbaka uppgiften att värna er arbetsmiljö till sin chef som i yttersta fall får gå till nämnden eller styrelsen. En lösning är inte alltid mera pengar utan kan vara en ny organisation, bortplockade arbetsuppgifter eller liknande.

Mirjam: Psykosociala situationen för den enskilde medarbetaren på vår förskola: hur bör miljöronden utföras med hänsyn till dessa faktorer? Individuellt och anonymt? Eller icke anonymt? Jag är skyddsombud!

Erik Hallsenius:

Hej Mirjam!

Mitt svar är både och… Man bör regelbundet ha anonyma medarbetarundersökningar. Men frågan bör självklart vara uppe på alla medarbetarsamtal och chefen bör lämpligen göra en summering som hen kan diskutera med er ombud. APT är också ett bra tillfälle att diskutera arbetsbelastning och stressen i gruppen. Ta gärna inspiration från Virginska gymnasiet i Örebro. Du hittar länk här.

Magnus Karlsson: Arbetar i förskoleklass har i dagsläget 16 barn i klassen Hjälp av fritidspedagog halva tiden. Till hösten verkar det bli minst 21 i klassen. Har inte tillgång till att dela klassen även om vi är 2 pedagoger i bland p.ga lokalbrist. Är redan stressad idag och förstår inte hur jag ska jobba mot de mål med en sån stor klass med eget ansvar. Har påpekat detta för rektor och att liknade gruppstorlekar i kommunen har ytterligare pedagoger. Får bara till svar att budgeten inte räcker till. Vad göra?

Erik Hallsenius:

Hej Magnus!

Jag vill börja med en aspekt på din fråga som har med arbetsmiljön att göra, nämligen att du redan känner stor stress och att ansvaret/kraven som ställs på dig inte möts av tillräckliga resurser. Det kan vara så att den bästa lösningen, som du skriver, är ytterligare personal. Det kan också vara så att professionell handledning (som naturligtvis ska rymmas inom arbetstiden), lösningar med bättre lokaler, avlastning av arbetsuppgifter eller liknande ska till. Vad som absolut är sant är att din chef ska ta dina signaler på stress på stort allvar. I tidigare svar har vi skrivit om tillbudsanmälningar. Om det finns risk för din hälsa, läs mer där eller i den här länken. En sak till, sätt dig inte ensam i ditt problem. Ta stöd i dina kollegor och prata allra helst med ditt ombud. För många är det första steget mot utbrändhet att man tystnar och inte vill prata om sin situation.

Heléne: Vad är rimligt i antal elever att undervisa? Jag har 503 elever, fördelat på tre skolor, i dagsläget och håller på att gå under.Jag är musiklärare och har på två av skolorna stora grupper med 26 elever per grupp. Det är ju en hemsk arbetsmiljö för både eleverna och mig.

Erik Hallsenius:

Hej Heléne!

Jag har väldigt svårt att ta ställning till siffrorna, till hur många skolor och elever, men som du beskriver situationen så håller den inte. Arbetsgivaren är skyldig att regelbundet undersöka arbetsmiljön för alla medarbetare och plocka upp signaler på hälsorisker och vidta åtgärder naturligtvis. Lösningarna kan ligga i att minska antalet elever, men kan också vara andra organisatoriska åtgärder. Det finns exempel på musiklärare som träffar hälften av eleverna en termin och andra hälften den andra terminen men då i dubbelt så långa pass. Kräver lite organisation, men det kan funka, om det passar för ditt arbetssätt. Organisationen är chefens ansvar men du kan självklart komma med förslag. Jag vill naturligtvis komma med samma råd till dig som till många andra: sätt dig inte ensam, prata med dina kollegor och gärna ditt ombud. Och om du börjar må dåligt, anmäl tillbud.

Inger : Arbetar på förskola där det bara finns möbler i barn storlek dvs väldigt låga ,är lite över 60 år o har nyligen genomgått höftledsoperation ,fasar att återgå till arbete då det är svårt med att hela dagen komma på så låg nivå ,vad säger lagen om att till95%ha så låga möbler att arbeta i ?

Erik Hallsenius:

Hej Inger!

Nej, det ska finnas möbler för vuxna i lokalerna. Arbetsmiljöverket har tagit fram en checklista för att kolla förskolans fysiska arbetsmiljö. Under punkt två kan du läsa om arbetshöjd på bord och stolar. Arbetsmiljöverket har ställt krav på sådan möblering när de gjort inspektioner. Visa checklistan för chefen eller be ditt skyddsombud ta med den. Om inget händer så kontakta din avdelning som kan ta det vidare.

Moderator: Många frågor har kommit in till vår chatt idag - arbetsmiljö är ett område som berör och väcker frågor. I en halvtimme till har du möjlighet att chatta med vår expert Erik.

Cecilia : Vad har arbetsgivaren för makt att åtgärda brister i arbetsmiljön? Om jag anser att vi har för många barn eller för få pedagoger,för att arbetsmiljön ska kännas bra utifrån arbete med lpfö och verksamhetsplanen, men arbetsgivaren hävdar att det inte finns pengar att anställa någon mer och det inte finns någon annan förskola för barnen, vad gör man då? Det handlar ju ändå om hur jag upplever arbetsmiljön i förhållande till de krav som ställs på mig (dvs jobba utifrån lpfö, verksamhetsplan, skollag och lokala föreskrifter). Det handlar om att hinna med varje enskilt barn, men också om ljudmiljö, påklädning i hall, matsituation (är det rimligt att äta tillsammans med 7 ettåringar och en vuxen?) och mycket mer.

Erik Hallsenius:

Hej Cecilia!

Jag skulle inte vilja prata om arbetsgivarens makt utan om arbetsgivarens skyldighet. En del i arbetsgivarens skyldighet är att se till att det finns balans mellan krav och resurser. Eftersom du ska ha ansvar för kraven som kommer från lpfö och från arbetsgivarens verksamhetsplan så ska du också ha möjlighet att omsätta dem i praktiken. Det kan betyda planeringstid både enskilt och tillsammans.

Jag tar fasta på en annan sak som du skriver, nämligen om ljudmiljön. Det finns ett starkt samband mellan upplevd stress och den ljudmiljö man jobbar i. Man påverkas både direkt genom att man inte kan reflektera och tänka klart när det är stökigt runt omkring en och indirekt genom att barnen går upp i varv och får svårt att vara uppmärksamma mot både vuxna och andra barn. Att sitta ensam med sju ettåringar är tyvärr inget ovanligt men det behöver inte betyda att det är rätt. Sannolikt är det svårare att uppmärksamma alla barnen om ljudmiljön inte är gynnsam.

Din chef har ett ansvar för att undersöka de risker som finns i ditt arbete, inte bara var för sig, utan den sammantagna risken. När man bedömer hur allvarliga riskerna är ska ditt skyddsombud vara inblandat och ni alla bör få vara med i diskussionen för att se var problem uppstår och komma fram till vilka lösningar som kan vara de bästa.

Moderator: Nu börjar chatten lida mot sitt slut, men vi besvarar dina frågor i en kvart till så passa på och chatta med Erik!

LottaN: Tack för det tidigare svaret! Min chef har redan spelat "good enough"-kortet, och jag har också talat om hur mycket tid jag behöver... Det som jag saknar är egentligen något stöd i hur mycket tid planering och efterarbete får ta. Finns det inte längre några riktlinjer för detta? I de kommuner där lärares arbetsbelastning bedömts ha varit för stor: I vilken storleksordning har den varit? Måste VARJE fall prövas?

Erik Hallsenius:

Hej igen LottaN!

Det finns inga centrala riktlinjer att gå på. Det enda som finns är två gränser: en är din arbetstid och den regleras i kollektivavtal. Den andra är din hälsa. Om du till exempel måste stressa, börjar bli splittrad, inte har någon tid till återhämtning under arbetsdagen och inte kan vila på din rast så har man korsat den gränsen. Det finns inget hinder för att göra gemensamma rimlighetsbedömningar av hur mycket för- och efterarbete som går åt för att göra ett bra jobb. Lärarförbundet har tagit fram ett verktyg för det som heter Arbetstidskollen.

Är du på gränsen till ohälsa så får din chef inte ducka, ta med ditt ombud i eller inför ditt möte med chefen.

Annasdotter Adielsson: På min arbetsplats inom gymnasieskolan förekommer att elever kränker och/ eller hotar lärare utan mera åtgärder än att eleven stängs av i några dagar för att sedan komma tillbaka till klassen och undervisningen igen. Ledningen menar att elever inte kan skrivas ut från skolan av detta skäl. För den kollega som drabbas av detta blir den sociala arbetsmiljön en plåga som inte sällan kan leda till sjukskrivning. Hur är det när lärare blir kränkta- står Skollagen över Arbetsmiljölagen?

Erik Hallsenius:

Hej Annasdotter Adielsson!

De här situationerna är otroligt komplicerade och måste lösas på både kort och lång sikt. Sett ur arbetsmiljölagens synvinkel så ska er arbetsgivare skydda er mot hot och kränkningar. Det kan handla om att punktmarkera elever, stänga av för längre tid eller annat. Det finns exempel på att Arbetsmiljöverket har bedömt arbetet med vissa elever som så riskfyllt att man förbjudit det - men då har det handlat om mer konkret våld än hot och kränkningar.

I den utsträckning det inte går att skydda er har arbetsgivaren en skyldighet att vidta åtgärder att motverka att arbetssituationer som är starkt psykiskt påfrestande leder till ohälsa hos arbetstagarna. Det kan till exempel handla om handledning, en arbetsorganisation där ingen jobbar ensam eller andra organisatoriska åtgärder.

Det man vet är att detta problem är mycket mer vanligt förekommande i tre typer av miljöer. Dels de som är alldeles för strikta, dels de som har väldigt lösa regler. Men det vanligaste är att de vuxna i en skola skickar motstridiga signaler om vad som gäller och vad som tolereras och låter snacket gå jättelänge utan att sätta ner foten. Jag tror att ni måste få till en långsiktig kulturförändringar, enstaka åtgärder åt enskilda elever lär aldrig lösa problemet.

Moderator: Tack för alla era frågor, vi stänger chatten nu. Men vi kommer att svarar på ett par frågor till som har kommit in.

Cecilia : Även om min chef har skyldighet att undersöka de risker som finns, tex ljudmiljö, vad kan han göra åt saken? Det kommer visa sig direkt på min arbetsplats att ljudmiljön är väldigt hög stundtals och vi pedagoger arbetar så gott vi kan för att hålla ljudnivån nere. Men med barn som leker kommer även ljud, både från leksaker och ljud i lekarna. Med 17 barn 1-3 år så blir det mycket ljud. Även om vi ibland kan dela gruppen kortare stunder för allas ro, så är det inte möjligt under de tillfällen som är värst, t.ex morgon innan alla pedagoger har kommit, matsalen, mellis. Min arbetsgivare sa idag att planen är att sänka barnen talet med 6 barn men då skulle även antalet vuxna minska. Det är inte rätt nånstans! De är för dyrt var motiveringen... Klart som korvspad att folk blir sjukskrivna!

Erik Hallsenius:

Hej Cecilia!

Det kan vara en riktig åtgärd att sänka barngruppstorlekarna och behålla proportionerna mellan barn och personal. Som du skriver är barnen den största ljudkällan och de överröstar dessutom varandra. Så färre minskar ganska snabbt ljudnivån. Å andra sidan så kan lite personal göra det svårt med planering och att möta upp kraven från lpfö. För att få inspiration till arbetet med att komma tillrätta med ljudmiljön har Lärarförbundet varit med och tagit fram ”Ljudguide för förskolan” som innehåller både idéer om hur man fixar till miljön och hur man kan organisera arbetet.

Eva Karlsson : Vad gör jag om jag känner mig kränkt av min chef?

Erik Hallsenius:

Hej Eva!

Det här är alltid en vansklig fråga. Enligt AFSen OSA § 14 ska arbetsgivaren se till att det finns rutiner för hur kränkande särbehandling ska behandlas. Av rutinerna ska det framgå:

Vem som tar emot information om att kränkande särbehandling förekommer.

Vad som händer med informationen, vad mottagaren ska göra.

Hur och var den som är utsatt snabbt kan få hjälp.

Det vanliga är att man vänder sig till sin chef, men det funkar ju inte i ditt fall. När det inte är möjligt ska man kunna vända sig till chefens chef, om det inte finns några andra rutiner på plats. Det låter som ni inte har rutiner, eller i alla fall som de inte är kända. Så prata med ditt skyddsombud, eller om det är känsligt, med någon på din avdelning. Dokumentera också, skriv ner konkret vad det är som du upplevt som kränkande.

Testa också tanken om du kan ta det med chefen direkt. Och i sådan fall ta upp ett konkret tillfälle och inte hela problematiken. "När du sa ... kände jag ... " så kanske det leder in i en diskussion som löser problemet.

Erik Hallsenius: Tack för alla kloka frågor! Jag önskar att jag hunnit svara på några till, men nu har vi satt sluttiden och vi vet ju att gränssättning är viktigt :) En sak vill jag uppmärksamma: Tidigare pratade man om psykosocial arbetsmiljö, men numera vet man att det ofta är i organisationen som stressproblem uppstår och att det är där man ska leta efter både risker och lösningar.



Kommentarer:

Tomas
Tomas Goldbach

Många bra frågeställningar och som vittnar om den vardag som råder. Erik Har svarat bra på samtliga frågeställningar. Vad jag däremot saknar och som vi alla måste arbeta vidare med är hr vi får till sanktioner mot arbetsgivare och organisationer som uppenbart inte förstått det logiska i att skapa bra arbetsmiljöer och som dessutom inte ser vinsten i en bra arbetsmiljö. Vi som Skyddsombud och medarbetare får alltid bara höra att det aldrig finns pengar till lösningarna. Men när ska det börja pratas om vilka enorma kostnader det blir av att inte göra något? Ett högt pris som inte bara kan ersättas av andra som ev. står i kö.

  • Skapad 2016-05-03 11:13
Tomas

Om Tomas Goldbach

Min fackliga grundideologi handlar i mångt och mycket om att finnas här för alla medlemmar i deras vardag. Ev. avsteg från detta och eller indikationer på att jag börjat "flyga ovanför den fackliga grundtanken" hoppas jag får mig själv, eller att någon annan, ser till så att mina roller tas över av någon annan. Att ålder skulle sätta hinder för att vara aktiv och engagerad stämmer dåligt in på mig som person. Privat är jag mycket intresserad av möten med andra människor och kulturer. Detta gör att jag ständigt försöker utveckla mitt resande och mitt fotointresse "runt knuten eller långt borta".

Kommentera artikeln!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här