Lärarförbundet
Bli medlem

Utmaningar för gymnasiesärskolan kräver lärarsatsningar

Fler elever från grundsärskolan antas till nationella program, en positiv effekt av reformen 2013. Samtidigt har de eleverna blivit en kognitivt svagare elevgrupp. Det visar Skolverkets rapport. Lärarförbundet kräver satsningar på särskollärares behörighet, för att alla elever ska få rätt stöd.

Skolverket har följt upp den reformerade gymnasiesärskolan, som infördes hösten 2013. I en rapport uppmärksammar Skolverket särskilt hur reformen har genomförts av huvudmän och skolor två år efter införandet, samt vilka utmaningar och möjligheter som finns med anledning av reformen.

Färre automatiska uppflyttningar positivt

År 2014 gick 7 000 elever i gymnasiesärskolan. det motsvarar cirka två procent av samtliga elever. Andelen har minskat mellan 2012 och 2014, det vill säga i samband med reformen. Det visar att syftet i viss mån uppfyllts eftersom det nu inte ska vara automatisk uppflyttning från grundsärskolan till gymnasiesärskolan, i stället ska ett nytt beslut alltid fattas.

Detta innebär också att andelen med lindrig utvecklingsstörning blivit färre i gymnasiesärskolan. Samtidigt har allt fler elever på gymnasiesärskolan antagits till nationella program i stället för till yrkesträning på individuella programmen.

Svagare elevgrupp på nationella program

I stort sett är ovanstående effekter i enlighet med reformens intentioner men samtidigt har det lett till en kognitivt svagare elevgrupp på alltmer krävande nationella program. Kunskap har nämligen fått en mer framskjuten plats i utbildningen, vilket inneburit diskussioner om kärnfrågor i det pedagogiska arbetet, om mål, kunskapsprogression och bedömningsfrågor. Men samtidigt finns tecken på att kunskap som är viktig för eleverna ska klara sig i vardagen och estetiska ämnen nedprioriterats.

Därmed behöver pedagogiska anpassningar göras i större utsträckning än tidigare för elever på nationella program. En annan konsekvens är att lärare upplever svårigheter med att individanpassa undervisningen när spannet i elevers förutsättningar har ökat.

Tre utmaningar för gymnasiesärskolan

Enligt Skolverket finns stora utmaningar för den reformerade gymnasiesärskolan när det gäller det kommande kravet på lärares behörighet, att anordna apl och elevernas övergång till arbetsmarknaden efter avslutad utbildning.

Lärarförbundet kan konstatera att behörighetsläget är väldigt bekymmersamt. Enligt nyligen publicerade siffror från skolverket är endast 16 procent av lärarna i grundsärskola (15,8 %) och gymnasiesärskola (16,1 %) behöriga. Även Skolverket uppmärksammar i sin uppföljning det kommande behörighetskravet som träder i kraft 2018 som en utmaning.

Lärarförbundets krav

  • Förenkla vägen till behörighet för de som redan har en hel del utbildning och/eller erfarenhet inom det specialpedagogiska området.
  • Lärarlyftet II behöver permanentas och villkoren behöver ses över.

Uppföljningen pekar på att det behövs omfattande insatser, alternativt ytterligare tidsfrist, för att säkerställa att gymnasiesärskola kan fortsätta att bedrivas i den omfattning som görs i dag när behörighetsreglerna träder i kraft 2018.

Tillgången på speciallärarutbildning med specialisering mot utvecklingsstörning är av central betydelse för att legitimerade lärare ska finnas i den omfattning som kommer att krävas.

Kommentera artikeln!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här