Lärarförbundet
Bli medlem

Utbildningens utanförskap

Sverige har åtagit sig att, tillsammans med övriga länder i världssamfundet, arbeta för en inkluderande skola av hög kvalitet för alla. FN:s 193 medlemsländer har nämligen enats om nya hållbarhets- och utvecklingsmål ”Förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling”.

De 17 målen och de 169 delmålen för en hållbar utveckling lyfter fattigdomsbekämpning som det övergripande målet och ska samtidigt integrera de ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekterna av en hållbar utveckling. Målen syftar bland annat till att utrota fattigdomen, minska ojämlikheten, skydda vår miljö, skapa jämställdhet samt garantera en utbildning av god kvalitet för alla. Mål 4 är att säkerställa en inkluderande och jämlik utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla.

Eftersom även Sverige har åtagit sig att uppnå målen så behöver vi också jobba utifrån målen, både nationellt och lokalt. I Sverige är rätten till utbildning stark, men många barn hamnar ändå utanför eller får för lite tillgång till nödvändig utbildning.

Andelen barn åldern 1–5 år som är inskrivna i förskolan är 84 procent idag. Svensk förskola har förutsättning att vara i världsklass så det finns goda skäl att öka denna andel- barnen mår bra i förskolan, föräldrarna är nöjda och förskolan är det första steget i ett livslång lärande. Skolverkets föräldraundersökning 2012 visade att i takt med att allt fler barn går i förskola har de sociala skillnaderna i förskolan minskat och är till stora delar borta. Idag går de flesta barn i förskola, oavsett bakgrundsfaktorer som föräldrarnas civilstånd, födelseland eller utbildningsnivå. Det är en skillnad jämfört med undersökningen som gjordes 1999, som visade större skillnader i nyttjande av förskola beroende på barnens sociala bakgrund. Den utvecklingen måste värnas om.

I Sverige går 95,5 % av alla sexåringar i förskoleklass. Det är en hög andel, men den borde vara ännu högre eftersom förskoleklassen står för den viktiga övergången till grundskolan.

Trots skolplikt och rätt till utbildning går många barn och ungdomar i Sverige inte i grundskolan regelbundet. Här har elevhälsan en avgörande roll. Skolinspektionens resultat visar att nästan 1 700 elever hösten 2015 rapporterades ha ogiltig frånvaro i en månad eller mer. I Skolinspektionens enkät mättes ogiltig sammanhängande frånvaro som avser sådan ogiltig frånvaro då eleven varit helt frånvarande i minst en månad. Skolinspektionens resultat visar att nästan 1 700 elever hösten 2015 rapporterades ha ogiltig frånvaro i en månad eller mer. Med nästan en miljon skolpliktiga elever i Sverige motsvarar detta 1,7 av 1 000 elever. Den flesta av dessa (1 220 elever) hade varit frånvarande i en månad till en termin, men cirka 200 elever rapporterades ha varit borta från skolan under mer än ett läsår. Det är en liten grupp men att tillhöra den är enormt problematiskt för framtida livschanser.

”Andelen av alla barn, 6–9 år, som är inskrivna i fritidshem är 84 procent. Sedan 1990 har antalet inskrivna barn i fritidshemmen fyrdubblats men detta har inte finansierats varvid gruppstorlekarna har fördubblats. Farhågan är att detta gör att många av de elever som skulle ha mest nytta av fritids väljer bort verksamheten.

Andelen elever som påbörjar en gymnasieutbildning inom tre år efter grundskoleavgången har ökat till 98 procent enligt de senaste siffrorna. Men var tredje elev tar inte sin gymnasieexamen inom tre år. Det beror bland annat på för lite satsning på studie och yrkesvägledning. Vikten av att ha en gymnasieutbildning för framtid chanser på arbetsmarknaden visas tydligt i en rapport från IFAU.

Skolsystemet är en helhet, det är svårt att kompensera för brister tidigt med insatser senare. Därför är ett högt deltagande i förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola centralt för att slutföra en gymnasieutbildning.

Att helt eller delvis hamna utanför utbildningsystemet riskerar att leda till ett livslångt utanförskap, inte enbart från arbetsmarknaden utan även från aktivt deltagande i samhället. Därför är utbildning en demokratifråga. Men man kan också vända på resonemanget. Ett utbildningssystem som utesluter vissa individer är inte demokratiskt. Att hitta inkluderande former för utbildning är i sig en del av demokratin och kan möjliggöra för fler att delta. Sverige har genom Agenda 2030 åtagit sig att prioritera allas rätt att få en utbildning av högkvalitet. Nu gäller det att göra allvar av utfästelserna.

Kommentera artikeln!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här