Lärarförbundet
Bli medlem

​Stoppa byråkratiseringen av skolan – låt lärare vara lärare

- När vi frågar lärarna själva, säger de att de upplever en dramatisk ökning av sin arbetsbelastning, skriver Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand på DN Debatt.

- När vi frågar lärarna själva, säger de att de upplever en dramatisk ökning av sin arbetsbelastning, skriver Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand på DN Debatt.

Utvecklingen går åt fel håll. Trots vallöften om det motsatta ökar lärares arbetsbelastning dramatiskt. Lärarförbundet ställer därför fem krav för att frigöra värdefull lärartid från administration, till förmån för ökad kvalitet i undervisningen. Det skriver Johanna Jaara Åstrand i DN Debatt.

Mindre administration och mer tid för eleverna. Det var vallöftet från Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Men sedan regeringen tillträdde har utvecklingen gått åt rakt motsatt håll, enligt en förkrossande majoritet av lärarna.

Svensk skola tycks nu så fokuserad på att mäta varje delresultat och detaljdokumentera precis allt, att såväl tiden för undervisning som lusten till att bedriva undervisning sakta men säkert mals sönder. Lärare riskerar att förvandlas till byråkrater istället för undervisande inspiratörer. Skolledare riskerar att förvandlas till kontrollanter istället för pedagogiska ledare.

Snarare än utlovad minskad administrationen har det under mandatperioden tillkommit en rad tidskrävande åtaganden för oss lärare. Det handlar bland annat om obligatoriska bedömningsstöd i årskurs 1, läsa-skriva-räkna-garantin och en utökad timplan i flera ämnen.

Dramatiskt ökad arbetsbelastning

I lärarbristens spår har de extra miljarder som tillförts för att öka lärartätheten förvisso inneburit att det blivit fler anställda i skolan, men inte fler lärare. Lärare får ofta ta dubbla klasser, leta vikarier som inte finns samt ansvara för betygssättning och bedömning åt elever som de inte undervisar. Och hantera en flod av ökande administration.

När vi frågar lärarna själva, säger de att de upplever en dramatisk ökning av sin arbetsbelastning. I en färsk enkätundersökning med drygt 1600 respondenter som Novus genomfört åt Lärarförbundet, framkommer att drygt åtta av tio lärare upplever att mängden administrativa uppgifter som lärare behöver hantera har ökat de senaste fem åren. 59 procent upplever att de administrativa uppgifterna ökat kraftigt och ytterligare 27 procent uppger att de ökat något. Detta handlar om sådant som vikarieanskaffning, frånvarorapportering, föräldramejl, ledighetsansökningar med mera.

Inte mindre än 55 procent svarar att mängden arbetsuppgifter från skolledning, huvudman eller staten har ökat kraftigt under motsvarande period. Ytterligare 32 procent uppger att mängden sådana uppgifter ökat något. Detta är till exempel omfattningen av kunskapskraven i gällande läroplan, omfattningen av de nationella proven, utökad undervisningstid per lärare, individuella utvecklingsplaner, åtgärdsprogram och obligatoriska bedömningsstöd.

Svaren står i bjärt kontrast till de förväntningar som 2014 väcktes av de nuvarande regeringspartierna. Den relevanta frågan är: Har Sverige verkligen råd att slösa bort den värdefulla tiden för de lärare vi har när vi lider av en historiskt stor lärarbrist?

Fridolins ord räcker inte

Utbildningsminister Gustav Fridolin må uttala att professionen ska äga tillit och ansvar för det pedagogiska arbetet, men ord räcker inte. För att effektivt minska lärares och skolledares administration behöver man förstå hur de politiskt beslutade kraven ofta leder till ökad dokumentation. Detta kan åskådliggöras med det som alltför ofta uttrycks i lärarrummen; ”jag skriver för att hålla ryggen fri”.

Det innebär att lärare dokumenterar mer än de behöver om elevernas lärande för att inte bli ifrågasatta av kommunförvaltning, föräldrar eller skolinspektion. Dessa ifrågasättanden inträffar inte ofta, men signalsystemet vinner över förnuftet och innebär att lärare ändå känner sig nödgade att skriftligt ha dokumenterat långt mer än vad som behövs för elevernas kunskapsutveckling. Lärare blir producenter av kontrolluppgifter till politiken istället för professionella yrkesutövare i en skola där varje elev får den utbildning och stöd den har rätt till.

Lärarförbundets fem krav

Samtidigt som regeringen har ökat de administrativa åtagandena, har en utredning tillsatts som ska lämna förslag på hur den administrativa arbetsbördan kan minska för lärare, rektorer och förskolechefer. Ett erkännande av problemet förvisso, men det räcker inte. Vi måste på allvar stoppa skolans byråkratisering. För att hjälpa regeringen att sent omsider leva upp till sina löften lägger Lärarförbundet fram fem förslag som verkligen skulle medföra att värdefull lärartid frigjordes från administration till förmån för ökad kvalitet i undervisningen:

1. Bort med onödig detaljreglering och freda lärartiden

Ge större inflytande till professionen över läroplanerna samt se över samtliga läroplaner och styrdokument i syfte att styra mot ett överordnat mål om att lärares arbetstid och engagemang ska fokuseras till undervisning och det arbete som ökar kvaliteten i undervisningen.

2. Inga onödiga extraregler – säkra elevhälsan istället

Begränsa skolhuvudmännens möjligheter att ställa egna krav som innebär mer administration och dokumentation än vad lagen kräver. Detta gäller inte minst kraven på individuella utvecklingsplaner. Kräv istället att huvudmännen ska ha en tillräcklig elevhälsa. När elevhälsan inte fungerar hamnar alltid nya arbetsuppgifter i enskilda lärares knä.

3 Utvecklingskraft istället för myndighetskontroll

Ersätt Skolinspektionens regelbundna tillsyn med en mer stödjande funktion och med ett tydligt uppdrag att särskilt undvika att öka lärares och skolledares dokumentationsbörda.

4. Minska provhysterin

Gör det obligatoriska bedömningsstödet i årskurs 1 frivilliga och de nationella proven färre och mindre omfattande. Ta fram frivilliga nationellt konstruerade prov i en provbank i syfte att användas som bedömningsstöd.

5. Lita på lärarna

Gör om åtgärdsgarantin, den så kallade Läsa-skriva-räkna-garantin, till en försöksverksamhet där nyttan utvärderas innan beslut om obligatorium genomförs. Huvudproblemet är inte att lärarna inte vet vilka elever som har svårigheter eller som behöver extra stöd. Problemet är att tid och resurser för att utveckla undervisningen inte räcker till.

Med ett år kvar till valet och har partierna en historisk lärarbrist att ta ansvar för. Bästa sättet att ta det ansvaret på är att säkerställa en hållbar och utvecklande arbetssituation för lärarna. Ska varje barn och elev få mötas av behöriga och legitimerade lärare är den första åtgärden att rensa bort allt som lärarkåren inte har efterfrågat för att göra ett bra jobb. Den självklara drivkraften för varje lärare är mötet med barnen och eleverna. Den självklara drivkraften för våra skolpolitiker måste bli att säkerställa att lärarna har rätt förutsättningar i det mötet.

Vi behöver ett nytt samhällskontrakt som garanterar skolledare och lärare rådighet över yrkesutövningen. Färre politiska pekpinnar och blanketter, större yrkesansvar och professionell självständighet.

Johanna Jaara Åstrand
Förbundsordförande Lärarförbundet

  • Skapad 2017-10-13
Frågor & Svar