Lärarförbundet
Har du fått dubbla fakturor för maj månads avgift? Bortse från en av fakturorna och betala endast en avgift. →
Bli medlem

Debatt: Slopa kötid till friskolor

Kötid som urvalskriterium är segregerande och bör avskaffas. Fördelningen av skolplatser måste ske utifrån andra premisser – som lottning, skriver förbundsordförande Johanna Jaara Åstrand i Dagens Arena.

Förra veckan startade det nya läsåret för de flesta av Sveriges elever. Vissa av dem gick till skolan för allra första gången. Andra gick till en annan skola än den de lämnade i våras.

På vissa skolor samlas elever med välutbildade föräldrar. På andra skolor samlas elever med föräldrar med kortare utbildning. Skolsegregationen är ett faktum.

Att eleverna får träffa kamrater i skolan med annan bakgrund och från andra socioekonomiska grupper är viktigt för såväl samhällsgemenskapen och integrationen som för kunskapsresultaten. Blandade klasser ger bättre skolresultat. Förutom att föräldrarnas utbildningsbakgrund har en betydande effekt på elevresultaten påverkar också kamrateffekter och tillgången till resurser. När många elever med tuffa förutsättningar samlas på vissa skolor blir behoven där betydligt större än vad resursfördelningen lyckas kompensera.

Fria skolvalet spär på segregationen

Bostadssegregationen är den främsta orsaken till skolsegregationen, men det fria skolvalet spär på effekten. Ett aktivt obligatoriskt skolval lyfts ofta fram som ett sätt att åstadkomma mer blandade klasser, men enbart det kommer inte att räcka.

Skälet är att det på många populära friskolor är 5 till 6 års kö och en plats på en sådan skola förutsätter att barnet har aktiva föräldrar som i god tid har sökt till skolan. Den framförhållningen finns främst hos välutbildade föräldrar. Det visar sig genom att friskolor har en större andel elever med föräldrar med längre utbildningsbakgrund än kommunala skolor. Barn till föräldrar med kortare utbildning har därmed i praktiken inte samma möjlighet att komma in på populära friskolor.

Kötid som urvalskriterium är segregerande och bör därför fasas ut och avskaffas. Om det finns fler sökande än det finns platser måste fördelningen av platser ske utifrån andra premisser, exempelvis lottning eller upptagningsområden.

Avskaffa kötid som urvalskriterium

Att begränsa kötiden till exempelvis det år barnen börjar i den aktuella skolformen är knappast en god idé, eftersom skolplatserna då skulle fördelas utifrån vilken minut eller sekund barnet ställdes i kö. Så kan man möjligen fördela konsertbiljetter, men inte skolplatser. Det enda rimliga är att helt avskaffa kötid som urvalskriterium.

Men skolsegregationen finns inte bara i fristående skolor, utan i allra högsta grad även i kommunala skolor. Där kan en förändrad närhetsprincip genom ändrade upptagningsområden vara en lösning för att åstadkomma mer blandade klasser.

Alla skolor ska vara bra skolor och en ökad likvärdighet kräver nödvändiga systemförändringar, till exempel en resursfördelning efter behov och incitament som lockar skickliga och erfarna lärare till de svåraste pedagogiska utmaningarna.

Samtidigt går det inte att blunda för skolsegregationens effekter. Skolvalssystemet ska inte missgynna barn till föräldrar som är mindre informerade eller har sämre framförhållning. Skolvalet måste utvecklas för att bli den katalysator för ökad likvärdighet och förbättrade kunskapsresultat som Sverige behöver.

Johanna Jaara Åstrand

Ordförande Lärarförbundet

Kommentarer:

Anonym
Anonym

Jag som under snart 30 år arbetat som montessorilärare och haft mitt eget barn i montessoriförskola och skola, önskar behålla möjligheten för föräldrar att välja den pedagogiska inriktning man tror på. För att minska risken för segregation borde exempelvis 25% av platserna erbjudas de som av någon anledning inte placerat sitt barn o kö - personligen välkomnar jag mångfald och ser segregering som ett problem vi ska arbeta emot - men jag älskar mitt montessori och den familj som inte önskar denna metod kanske skulle ogilla att tvingas hamna tex där.

  • Skapad 2016-08-25 11:16

Kommentera artikeln!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här