Lärarförbundet
Bli medlem

Sambedömning i kommunen - ett sätt att hinna rätta nationella prov

- Att få en möjlighet att sitta tillsammans med kollegor från andra skolor i kommunen och diskutera bedömning känns värdefullt, säger försteläraren Katja Kostet Eriksson.

- Att få en möjlighet att sitta tillsammans med kollegor från andra skolor i kommunen och diskutera bedömning känns värdefullt, säger försteläraren Katja Kostet Eriksson.

Rättningen av de nationella proven tar mycket tid för lärare. På många skolor får lärare använda helger och lov för att hinna med. Värmdö kommun har sedan flera år tillbaka organiserat kommungemensam samrättning där alla nationella prov rättas under tre dagar av lärare från de kommunala skolorna.

Vi ställde några frågor till Katja Kostet Eriksson, förstelärare på Brunns skola i Värmdö, och en av dem som lett arbetet med sambedömningen av de nationella proven.

Ni har sambedömt de nationella proven i flera år, har organisationen och upplägget förändrats under åren?

– Det första försöken till någon slags sambedömning handlade om att byta prov med en annan skola. Efter det hade vi ett par år då vi skickade en eller två lärare/ämne till kommunhuset i en vecka. De fick då ta sig an hela kommunens prov i det ämnet. De tre senaste åren har vi haft detta upplägg. Vi finslipar och förbättrar allt eftersom.

Vad ser ni som lärare för fördelar och nackdelar med detta upplägg?

– Att få fokusera på detta under tre hela dagar tycker de flesta är bra, liksom att få möjligheten att delta i arbetet kring de nationella proven kontinuerligt, inte bara de år man råkar undervisa treor, sexor eller nior. Att få en möjlighet att sitta tillsammans med kollegor från andra skolor i kommunen och diskutera bedömning känns värdefullt.

Det som är riktigt svårt är att undvika att det i vissa ämnen blir stressigt mot slutet. Det är svårt att anpassa gruppstorleken innan man vet vilket ämne som blir svårbedömt innevarande år. Det kan skilja sig en del från år till år även om vi ser att exempelvis svenska år 6 nästan alltid tar en hel del tid eftersom det är två skriva-delar.

Säger ni samrättning eller sambedömning?

– Vi kallar det för samrättning även om det är sambedömningen vi vill åt.

Hur många lärare rättade? Vilka lärare rättade – de som undervisade i årskurserna med prov, eller alla?

– Vi var 233 lärare som rättade totalt. Kommunens samtliga lärare med behörighet i nationella prov-ämnen deltog oavsett årskurs man undervisar i i dagsläget. Alla kommer någon gång att möta den situation där man genomför nationella prov med sina elever. Alla elever strävar mot samma mål så det är bra för alla lärare att veta vart man ska.

Vilka årskurser rättade ni?

– Samtliga årskurser, alla ämnen.

Hur många elevers prov blev rättade?

– 1 362 elevers prov.

Hur har ni organiserat sambedömningen? Hur många dagar är avsatta?

– Vi samlas på en och samma skola under tre dagar. Rektorsgruppen har gjort gruppindelningar utifrån behörigheter. Varje grupp rättar ett ämne och en årskurs. I varje grupp finns två gruppledare som leder det ämnesspecifika arbetet. Förutom rektorsgruppen (och en rektor som haft det övergripande ansvaret) har jag tillsammans med en förstelärare till från en annan skola organiserat dagarna och träffat gruppledarna innan för att informera och hur det ska gå till samt tittat på forskning om sambedömning och hur man kan tänka kring rättning av nationella prov.

Varje grupp rättar ett ämne och en årskurs

Viktigt att betona att det är bedömningsanvisningarna som avgör. Gruppledarna har sedan träffat sina grupper en gång innan rättningsdagarna för att kolla att det finns tillräckligt med bedömningsanvisningar samt organisera gruppens arbete. Hemmestaskolan har stått för konferensarrangemangen under de tre dagar vi har varit där. Utanför varje klassrum har det funnits godis, frukt, snacks samt mineralvatten att tillgå. Lunch samt för- och eftermiddagsfika har serverats.

Är det studiedagar eller sätts vikarier in?

– Vi har använt två studiedagar. Den tredje dagen har varit en temadag/friluftsdag arrangerad av den personal som varit kvar på skolan.

Något annat som du vill berätta om?

– Det känns viktigt att mot slutet få tid till reflektion kring resultaten. Därför skriver alla grupper mot slutet en analys av vilka styrkor och vilka förbättringsområden man upptäckt. Dessa har sedan vi två i samordningsgruppen sammanställt så att alla skolor kan ta del och förhoppningsvis använda detta som en grund för kommande års planering av undervisningen.

Kommentera artikeln!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här