Lärarförbundet
Bli medlem

Så arbetar Lärarförbundet med Agenda 2030

Lärarförbundet kämpar för att fjärde globala utvecklingsmålet, samt delar av mål åtta, i FN:s Agenda 2030 ska bli verklighet. Målen handlar om allas rätt till god utbildning, och fackliga rättigheter. Ansvaret för att målen uppnås ligger på regeringarna som skrivit under agendan, däribland Sverige.

Mål 4.1. Senast 2030 säkerställa att alla flickor och pojkar fullbordar avgiftsfri och likvärdig grundskole- och gymnasieutbildning av god kvalitet som leder till relevanta och ändamålsenliga kunskaper.


Lärarförbundet vill att alla barn och elever ska ha tillgång till en offentligt finansierad utbildning. Utbildningen ska vara likvärdig och av hög kvalitet. Den ska ha en vetenskaplig och konstnärlig grund, bygga på beprövad erfarenhet och vara icke-konfessionell.

För att bidra till att uppnå likvärdighet i svensk skola har Lärarförbundet under 2017 drivit en likvärdighetsagenda tillsammans med LO och Lärarnas Riksförbund.

Det Lärarförbundet tycker har störst negativ påverkan på likvärdigheten i skolan är det fria skolvalet och en ojämlik fördelning av resurser till skolorna.

Alla elever ska ha samma möjligheter att nå kunskapsmålen och då måste skolor som har sämre förutsättningar få mer resurser.

Förskola


Mål 4.2. Senast 2030 säkerställa att alla flickor och pojkar har tillgång till förskola av god kvalitet som ger omvårdnad och förbereder dem för att börja grundskolan.


Barns tid i förskolan är viktig för hela livet. Enligt forskning får barn som går i förskolan bättre resultat i skolan. Förskolan har ett viktigt kompensatoriskt uppdrag. Den ska dock inte bara vara viktig för att öka resultaten i skolan den ska också (bara) få vara en rolig plats för lek och lärande under barnens första år. Lärarförbundet tycker det är ett viktigt värde i sig.

Lärarförbundet arbetar för att förskollärare ska få bättre förutsättningar så att de i sin tur kan fokusera på sitt uppdrag - skapa en förskola där alla barn utvecklas och får en livslång lust att lära.

Den stora utmaningen när det gäller en likvärdig förskola är bristen på utbildade förskollärare. För att fler ska välja att stanna i yrket måste regeringen ta bristen på allvar, och arbetsgivarna måste skapa en bättre arbetsmiljö där förskollärarnas kompetens används på bästa sätt.

Lärarförbundet bedriver påverkansarbete på olika nivåer för att förskollärare ska ha bättre förutsättningar, såsom fler vägar in i yrket, barngrupper som följer statens riktmärke och mer resurser till förskolan. Det här är Lärarförbundets politik för förskolan


Mål 4.3. Senast 2030 säkerställa att alla kvinnor och män har lika tillgång till yrkesutbildning och eftergymnasial utbildning, inklusive högskoleutbildning, av god kvalitet till en överkomlig kostnad.


Idag går flest vuxenstuderande i den kommunala vuxenutbildningen (komvux). Trots det får komvux inte ta del av det statliga satsningarna.

Det är vanligt att kommuner lägger ut hela eller delar av komvux på entreprenad via upphandling. Systemet med entreprenad skapar oftast en osäkerhet och kan exempelvis innebära otrygga anställningar för lärare, samt uteblivna satsningar på löner och kompetensutveckling.

Lärarförbundet vill att det nuvarande upphandlingssystemet ska ersättas med ett mer hållbart system. Det här vill Lärarförbundet uppnå i komvux

En likvärdig skola är den viktigaste faktorn för att alla, oavsett bakgrund, ska ha tillgång till högre utbildning. Lärarförbundet arbetar för ett mer generöst studiemedelssystem och en högskoleutbildning som är väl utbyggd och är bättre geografiskt spridd i landet. Och för att kvalitén ska vara hög är det så klart viktigt att lärarna har bra och trygga anställningsvillkor. Så ser Lärarförbundet på lärarutbildningen


Laboration


Mål 4.4. Till 2030 väsentligen öka antalet ungdomar och vuxna som har relevanta färdigheter, däribland tekniska färdigheter och yrkeskunnande, för sysselsättning, anständiga arbetsvillkor, och entreprenörskap.


Idag väljer allt färre elever att studera ett yrkesprogram på gymnasiet, samtidigt som det saknas yrkesutbildade personer i många sektorer.

Lärarförbundet vill därför höja statusen på dessa yrken genom att utbildningarna också ska ge högskolebehörighet. Vi vill också höja yrkeslärarnas status genom att införa en legitimation för att utöva yrket.

Mål 4.5. Senast 2030 avskaffa skillnaderna mellan könen inom utbildningsområdet och säkerställa lika tillgång till utbildning och yrkesutbildning på alla nivåer för utsatta personer, inklusive personer med funktionsnedsättning, ursprungsfolk och barn som lever under utsatta förhållanden.


Lärarförbundet arbetar aktivt för att bidra till ökad jämställdhet i skolan. Flickor och pojkar ska ha samma möjligheter till lärande och kunna utveckla sin fulla potential.

Under #metoo-uppropen som tog fart hösten 2017 bröt många barn och ungdomar tystnaden och vittnade om utbredda sexuella trakasserier, våld och kränkningar i skolmiljö. Lärarförbundet Skolledare i samarbete med Sveriges Skolledarförbund, Sveriges Elevkårer, Sveriges Elevråd och Sveriges Elevråd - SVEA, arbetade inom ramen för ett helt nytt initiativ " Backa - för en skola fri från sexuella kränkningar och trakasserier".

Projektet byggde på att skolledare och elever tillsammans arbetade för att förebygga sexuella kränkningar och trakasserier på högstadie- och gymnasieskolor.

Lärarbristen skulle också minska om vi lyckas locka både män och kvinnor till läraryrket. I förskolan är exempelvis endast fyra procent av förskollärarna män, vilket är en stor minskning sedan 70-talet. På förskollärarutbildningen är nio procent av de sökande män, vilket är bättre än i yrket.

Lärarförbundet Student arbetar med att få fler män att välja och slutföra förskollärarutbildningen.

När det gäller att möjliggöra för alla barn att få den utbildning de har rätt till, oavsett funktionsvariation, etnisk bakgrund eller utsatt situation, är det oerhört viktigt med en likvärdig förskola, grundskola och gymnasieskola. Nyanlända barn gynnas särskilt av att gå i förskolan, inte minst för sin språkutveckling.

Lärarförbundet vill därför att flerspråkiga barn i förskolan ska ha rätt till modersmålsundervisning, men också att socioekonomiskt svaga områden ska ha mer riktade resurser.

Lärarförbundet får ofta signaler om brister när det gäller specialpedagogisk kompetens och resurser för att arbeta med barn i behov av särskilt stöd. Både förskollärare och specialpedagoger i förskolan oroas av att outbildad personal ofta anställs för att arbeta med barn i behov av särskilt stöd.

Lärarförbundet anser därför att fler specialpedagoger och speciallärare behövs i förskolan, och att skollagen och läroplanen behöver skärpas när det gäller barns rätt till särskilt stöd i förskolan.

Enligt skollagen ska alla elever i grundskolan och gymnasieskolan få stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. De som lätt når de lägsta kunskapskraven ska också stimuleras för att nå längre. Om en elev däremot riskerar att inte nå kunskapskraven, ska hen snabbt få stöd i form av extra anpassningar eller särskilt stöd.

Lärarförbundet vill därför att tillräckliga resurser ska tillföras när lärare uppmärksammar elever i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd.

Rektorn har en avgörande roll för att organisera ett effektivt och stabilt barn- och elevhälsoarbete på sin skola.

Vi har därför drivit på för en skärpning av lagstiftningen så att det mycket tydligare än idag framgår att det är huvudmannens ansvar att varje enskild skola har tillgång till de resurser som eleverna behöver. Det ska alltid vara elevens behov som bestämmer insatserna i ett åtgärdsprogram, inte vilka resurser som för tillfället finns på skolan.


Mål 4.6. Senast 2030 säkerställa att alla ungdomar och en väsentlig andel av alla vuxna – både män och kvinnor – lär sig läsa, skriva och räkna.


Lärarförbundet menar att tidiga insatser är viktiga för att alla elever ska lära sig att läsa, skriva och räkna och har därför länge efterfrågat förbättrade möjligheter att kunna ge alla elever det stöd som de behöver. Vi arbetar även för rätten till undervisning i modersmål, som är viktig för elevers utveckling i flerspråkighet.

flicka med jordglob


Mål 4.7. Senast 2030 säkerställa att alla studerande får de kunskaper och färdigheter som behövs för att främja en hållbar utveckling, bland annat genom utbildning för hållbar utveckling och hållbara livsstilar, mänskliga rättigheter, jämställdhet, främjande av en kultur av fred, icke-våld och globalt medborgarskap, samt värdesättande av kulturell mångfald och kulturens bidrag till hållbar utveckling.

Lärarförbundets arbete styrs av tydliga värderingar, där mänskliga rättigheter, demokrati och solidaritet är centrala begrepp. Vi ansluter oss till FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna och till FN:s barnkonvention. Vi anser att ett mångkulturellt samhälle gagnar Sverige och att alla har förmåga att utvecklas och bidra till samhällets utveckling genom sina kunskaper och erfarenheter.

Lärarförbundet tar därför avstånd från alla former av kränkningar, diskriminering och segregation, samt verkar för ett jämställt och inkluderande samhälle.

Vi är en viktig samhällsaktör och är genom vår roll som aktiv arbetsmarknadspart i den svenska partsmodellen viktig för det demokratiska samhällsbygget. All verksamhet som Lärarförbundet bedriver organiseras på ett sätt som gynnar en demokratisk process.

Lärarförbundets arbete bygger på solidaritet inom professionen på arbetsplatsen såväl i Sverige som i världen. Vi visar solidaritet med varandra genom att sluta kollektivavtal som förbättrar våra villkor och ökar det professionella inflytandet.

För att lärare ska få mer kunskap och möjlighet till reflektion har Lärarförbundet tagit fram en studiecirkel som heter Vär(l)degrunden. Utbildningen berör olika temaområden i Sverige och globalt, till exempel hur det är att arbeta som lärare i en global värld, mänskliga rättigheter, världen i klassrummet, hållbar utveckling, rasism och främlingsfientlighet, Agenda 2030, och diskriminering och likabehandling.

Lärarförbundet tycker det är viktigt med utbildning om hållbar utveckling och ser att det finns stöd för att bedriva en sådan undervisning i förskolans och skolans läroplaner. Vi tycker också att det finns utrymme för att lärare och rektorer att organisera en ämnesöverskridande undervisning om hållbar utveckling, och försöker därmed inte påverka regeringen att göra förändringar inom detta område.

Lärarförbundet Student arbetar för att det ska finnas ett fokus på mångfald- och andraspråksperspektiv inom alla lärarutbildningar.


Mål 4.a. Bygga och förbättra utbildningsmiljöer som är anpassade för barn och personer med funktionsnedsättning, samt tar hänsyn till jämställdhetsaspekter och därmed erbjuder en trygg, fredlig, inkluderande och ändamålsenlig lärandemiljö för alla.


Lärarförbundet arbetar för en likvärdig skola där elevernas olika behov kan mötas. Den enskilda läraren kan inte få allt ansvar för detta, utan ansvaret måste vara arbetsgivarens och huvudmannens. Här har elevhälsan en central samordnande uppgift.

När det gäller särskilt utsatta elever är det viktigt att veta att skolan inte kan klara uppdraget på egen hand, utan att det krävs bra samverkan med andra aktörer, som till exempel socialtjänsten.

Elever med särskilda behov har rätt att delta i reguljär undervisning och få allt stöd de behöver. Men för en del elever behövs andra lösningar än reguljär undervisning. Oavsett undervisningsform behövs det bättre villkor för att ge er lärare rätt förutsättningar.

Lärarförbundet vill stödja lärare så att de kan möta varje elevs behov, mer kompetensutveckling inom specialpedagogik, fler speciallärare och specialpedagoger, tät samverkan med elevhälsan, och tillgång till hjälpmedel och flexibla undervisningsmiljöer.


Lärare i Kinshasa



Mål 4.c. Till 2030 väsentligen öka tillgången på utbildade lärare, bland annat genom internationellt samarbete kring lärarutbildning i utvecklingsländerna, särskilt de minst utvecklade länderna och små önationer under utveckling.


De kommer att saknas 45 000 behöriga lärare och förskollärare 2033. Därför måste lärarutbildningen byggas ut och göras mer attraktiv.

Ett sätt att göra lärarutbildningen mer attraktiv är att ha nya former av behörighetsgivande och behörighetskompletterande utbildningar.

För att fler ska ha möjlighet att läsa vidare till lärare måste stat och huvudmän ge bättre finansiella förutsättningar för studier, exempelvis att blivande lärare får studera medan de arbetar. Här kan du se antalet behöriga lärare per kommun


Mål 8

Det åttonde målet i Agenda 2030 handlar om anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt. Här har vi valt ut de två delmål som är mest aktuella för Lärarförbundet, nämligen mål 8.5 och 8.8.

Mål 8.5. Senast 2030 uppnå full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla kvinnor och män, inklusive ungdomar och personer med funktionsnedsättning, samt lika lön för likvärdigt arbete.


Under det kommunala löneavtalet (HÖK12) har lärare fått högre löneökningar än andra jämförbara yrken. I det nya avtalet (HÖK 18) har vi förtydligat att det ska vara ordning och reda i lönesättningen. Omotiverade löneskillnader ska bort, och en bra löneutveckling ska inte kräva att lärare måste byta arbetsgivare.

Att staten ska ta ett större ansvar för lärarlönerna har länge varit ett krav från Lärarförbundet. Lärarlönerna blev en valfråga i riksdagsvalet 2014. Regeringen har valt att satsa 3 miljarder kronor årligen till höjda lärarlöner. Satsningen kallas för lärarlönelyftet och pengarna ska fördelas så att en tredjedel av lärarna får högre lön. Nu är det viktigt att arbeta för att lärares löner fortsätter att öka, till exempel i den vanliga löneöversynen.

Lärarförbundet har länge krävt höjda löner för Sveriges viktigaste chefer, skolledarna. Regeringen har beslutat om att satsa 34 miljoner kronor extra per år från 2016 för att höja lönerna för skolledare som jobbar i de mest utsatta områdena.

Demonstrationståg med plakat


Mål 8.8. Skydda arbetstagarnas rättigheter och främja en trygg och säker arbetsmiljö för alla arbetstagare, inklusive arbetskraftsinvandrare, i synnerhet kvinnliga migranter, och människor i otrygga anställningar.


Lärarfacken har ihärdigt hävdat att arbetsmiljön, arbetsbelastningen och sjuktalen för lärare måste tas på största allvar. Vi är överens med SKR, Lärarnas riksförbund, och Sobona om att ett arbete behöver göras i varje kommun.

Insatser ska göras på varje enskild förskola och skola, med mål, analys och åtgärder, som sedan följs upp på arbetsplatsen, i kommunen och av centrala parter. Vikten av att åskådliggöra arbetsinnehåll och skapa balans i den enskilde medarbetarens uppdrag betonas särskilt.

I HÖK 18 kan du läsa mer om vilka överenskommelser som har slutits i kollektivavtalet.

SKR, Sobona, Lärarförbundet, och Lärarnas Riksförbund har i sin Huvudöverenskommelse (HÖK 18) åtagit sig att stödja och inspirera lokala parter till att arbeta aktivt med strategisk kompetensförsörjning. I frågor som rör kompetensförsörjningen är det av stor vikt att arbeta med lärares arbetsmiljö.

I arbetsmiljön ingår fysiska, psykologiska och sociala arbetsförhållanden. Skolans arbetsmiljö, arbetsorganisation, arbetstider och arbetsbelastning är viktiga nycklar för att förbättra skolans resultatutveckling, läraryrkets attraktivitet och underlätta kompetensförsörjningen. Dessa områden hör starkt ihop. Här finns material som kan vara stöd i arbetet med den psykosociala arbetsmiljön.

Lärarförbundet har tagit fram ett skolanpassat stödmaterial till Arbetsmiljöverkets föreskrifter om Organisatorisk och Social Arbetsmiljö (AFS 2015:4).

Lärarförbundet kartlägger ofta lärarnas arbetsmiljö genom undersökningar. Läs mer om undersökningarna vi använder för att påverka huvudmän och regeringen.


Kommentera artikeln!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här