Lärarförbundet

Rektorer lämnar yrket på grund av den ökad arbetsbelastningen

Ann-Charlotte Gavelin Rydman, ordförande i Lärarförbundet Skolledare och Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Ann-Charlotte Gavelin Rydman, ordförande i Lärarförbundet Skolledare och Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Skolledares arbetssituation och förutsättningar måste förbättras, det kräver Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand och Ann-Charlotte Gavelin Rydman, ordförande i Lärarförbundet Skolledare i en debattartikel. Idag anser 8 av 10 rektorer att arbetsbelastningen ökat allt mer.

I en debattartikel på Nyheter24.se, kräver Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand och Ann-Charlotte Gavelin Rydman, ordförande i Lärarförbundet Skolledare, att rektorers arbetssituation måste ses över. Allt fler rektorer vittnar om en ökad arbetsbelastning och väljer att byta jobb i allt större utsträckning. 

Omsättningen på rektorer är hög

Enligt siffror från Lärarförbundet byter den genomsnittlige rektorn arbetsplats ungefär dubbelt så ofta som en grundskollärare eller en gymnasielärare. Statistik från Skolverkets rektorsutbildning visar att ungefär 30 procent av rektorerna byter befattning under de tre år de går på denna utbildning. Det är dubbelt så vanligt att rektorer byter yrke än att lärare gör det.

Det tar tid att bli en bra rektor. Skolverket pekar i en nyligen utgiven rapport på att det finns problem med ledarstabilitet i Sverige. Myndigheten konstaterar att svenska rektorer har kort erfarenhet i yrket jämfört med nordiska kollegor och att de erfarna svenska rektorerna byter arbetsplats oftare.

Mycket behöver förändras

8 av 10 rektorer anser att arbetsbelastningen ökat och 2 av 3 skolledare upplever att de fått mindre tid till att leda det pedagogiska arbetet. Den vanligaste anledningen till ökad arbetsbelastning är att skolorna fått fler arbetsuppgifter från sin huvudman. Rektorer ska inte bli belastade med uppgifter som kan göras någon annanstans och som minskar utrymmet att leda det pedagogiska arbetet.

Det tillhör en rektors vardag att försöka få små resurser att räcka, särskilt till dem som behöver mest. 

Enligt Skolverkets allmänna råd ska huvudmannen regelbundet förvissa sig om att rektorerna har tillräckliga resurser för att ge särskilt stöd. Lärarförbundets undersökning visar dock att 8 av 10 rektorer anser att huvudmannen brister i detta.

I dag träffar rektorerna ofta statens representanter i den så kallade regelbundna tillsynen då Skolinspektörer gör besök i verksamheten för att söka regelavvikelser. Vanligen ingår inte att göra en bedömning om skolan haft tillräckliga medel för att avhjälpa det som brister. Under den tid som Sverige haft en felsökande skolinspektion har elevernas resultat fallit. Denna form av styrning från statens sida tycks alltså inte leda till någon förbättring av studieresultat.

Lärarförbundet Skolledare kräver:

● Att kommuner och fristående huvudmän i betydligt högre utsträckning stödjer rektorernas pedagogiska ledarskap.

● Att alla huvudmän omedelbart börjar säkerställa att rektorer får de resurser som krävs för att eleverna ska klara sina kunskapsmål.

● Att staten tar på sig en mer stödjande roll i förhållande till skolorna och rektorerna. Kontroll behöver kompletteras med stöd och utveckling.

I de svenska skolorna finns fortfarande gott om kompetenta rektorer som vill driva skolutveckling mot bättre resultat. Ge dem tillit, organisatoriskt utrymme och tillräckliga resurser och de kommer att genomföra det förbättringsarbete som krävs.

Kommentera artikeln!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här