Lärarförbundet
Bli medlem

Orimligt mycket tid läggs på nationella prov både för lärare och elever

En elev som går ut åk 9 till sommaren har ungefär lagt 57 timmar på att genomföra nationella prov under sin grundskoletid.

En elev som går ut åk 9 till sommaren har ungefär lagt 57 timmar på att genomföra nationella prov under sin grundskoletid.

Lärare och elever lägger ner orimligt mycket med tid på de nationella proven. Lärarförbundets nya uträkningar visar att över 50 timmar läggs på genomförande, rättning och återkoppling. Omfattningen av de nationella proven och antal delprov måste reduceras.

En elev som går ut åk 9 till sommaren har ungefär lagt 57 timmar på att genomföra nationella prov under sin grundskoletid. En lärare som undervisar i två klasser lägger 50 timmar eller mer på rättning och inrapportering, vilket ofta leder till att garanterad undervisningstid försvinner. Detta ska ställas i relation till att de flesta lärare har en reglerad arbetstid på i genomsnitt 35 timmar i veckan där denna arbetsuppgift bör inrymmas.

Lärarförbundets senaste rapport visar också att nästan 9 av 10 grundskollärare anser att deras arbetsbelastning är för hög. Främst är det administration och kringuppgifter som tar tid från att planera och utveckla undervisningen.

Räknat på tiden

Det visar Lärarförbundets uträkningar som grundar sig på Skolverket och Skolinspektionens uppskattade schablontider för de nationella proven. Ytterligare timmar tillkommer dessutom för lärare för inrapportering och återkoppling till eleverna. Det ser likadant ut i gymnasieskolan, där eleverna på till exempel naturvetenskapliga programmet lägger ytterligare 27 timmar på nationella prov.

- Eleverna förlorar nästan två veckors undervisningstid. Var tas den igen? undrar Johanna Jaara Åstrand, ordförande i Lärarförbundet.

Fler uträkningar


Undervisningstid i andra ämnen försvinner

Under vårterminerna uteblir andra ämnens lektionstid, eftersom tiden för när de nationella proven ska genomföras bestäms på nationell nivå. I till exempel många estetiska ämnen har eleverna ofta bara en lektion i veckan. Om elevens musiklektion är schemalagd på morgonen på tisdagar, går flera lektionstillfällen bort, eftersom flera av de nationella proven genomförs just den veckodagen och den tiden. Den här tiden tas inte igen i elevernas schema utan går förlorad, vilket ger läraren sämre bedömningsunderlag.

- Det här är en aspekt som förbises av såväl Skolverket som regeringen och är mycket viktigt, då eleverna ska ha möjlighet att visa sina kunskaper i alla ämnen. säger Johanna Jaara Åstrand.

Stickprov och digitalisering vägen framåt

Lärarförbundet anser att dagens provsystem inte är hållbart utan antalet nationella prov och delprov måste reduceras kraftigt för att skapa en mer hållbar situation för lärare och elever.

De nationella proven är inte ett bra verktyg för att följa den nationella kunskapsutvecklingen hos eleverna utan det bör istället införas ett system med stickprov för att över flera år kunna följa vilka förändringar som sker i elevernas kunskapsnivåer. Istället för nationella prov bör det införas frivilliga bedömningsstöd som lärare själva bestämmer om och hur de behövs. Det skulle ge lärare bra stöd för betygsättningen och kan utgöra underlaget för kollegialt lärande i bedömning.

En bred digitalisering kan också minska för- och efterarbete samtidigt som det stärker likvärdighet i bedömningen. En sådan satsning kan även omfatta att utveckla adaptiva och automaträttade prov, vilket skulle minska lärares arbetsbelastning.

Kommentera artikeln!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här