Lärarförbundet
Bli medlem

Nu ska betygssystemet förbättras

Skolverket har nu sett över den nya betygsskalan A-F som infördes 2011. Deras undersökning visar att en majoritet av lärarna tycker att kunskapskraven är otydliga och eleverna upplever att deras betyg avgörs av enstaka prestationer. Skolverket presenterar nu flera förbättringsförslag.

Har du frågor om hur du ska sätta betyg utifrån de ändringar Skolverket har gjort redan nu? Då kan du läsa mer hos Skolverket.

Betygssystemet med A-F och kunskapskrav för betygsstegen A, C och E infördes för fem år sedan. Skolverket har nu utvärderat betygsskalan och kommit fram till att de flesta lärarna är positiva till fler betygssteg men att majoriteten tycker att kunskapskraven är otydliga. Svårigheten ligger i att tolka de värdeord som skiljer de olika betygsstegen åt. Mer än hälften av lärarna anser att det finns problem med att uppnå en likvärdig betygssättning i den egna skolan.

- Eftersom betygen har en så stor påverkan på elevers möjligheter att söka vidare till gymnasiet och till högskolan är det viktigt att betygsskalan inte uppfattas som för trubbig. Det är därför bra att Skolverket till exempel har åtgärder för att minska trösklarna mellan betygsstegen, så att inte en enskild svag prestation får en oproportionerligt stor betydelse för elevens betyg, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Så ska betygsättningen förbättras

Skolverket presenterar nu flera förbättringsförslag för att göra det tydligare och enklare att sätta betyg.

- Det är bra att Skolverket nu har lyssnat till professionen och har konkreta åtgärdsförslag för att få till ett mer rättvist och likvärdigt betygssystem, säger Johanna Jaara Åstrand.


Skolverkets åtgärder:

  • Utvidga innebörden av ” till övervägande del” för betygsstegen B och D. Betygsstegen B och D har inga egna kunskapskrav. För att få B eller D ska eleven ha uppnått alla delar i kunskapskravet för det underliggande betygssteget och ”till övervägande del” för det närmast överliggande betygssteget. Det har sedan tidigare inneburit att en elev som uppfyller hela kunskapskravet för C och merparten av kunskapskravet för A, får B i betyg. Skolverket utvidgar nu betydelsen av ”till övervägande del”. Det innebär exempelvis att även en elev som inte uppfyller merparten av kunskapskravet för A, men istället har vissa särskilt välutvecklade kunskaper, också ska kunna få B i betyg. Detta ger lärarna ett större utrymme att sätta D istället för E och B istället för C, och tröskeleffekterna minskar. Den utvidgade innebörden av "till övervägande del" kan tillämpas omedelbart och den kommer också att förtydligas i Skolverkets allmänna råd och stödmaterial.
  • Motverka konsekvenser av mycket ojämna kunskapsprofiler. Elever som uppnår A-nivå i alla delar av ett kunskapskrav utom ett där eleven inte når mer än E-nivå kan idag inte få högre betyg än D. Skolverket föreslår att reglerna ändras så att lärare i dessa fall ges möjlighet att även sätta C eller B. Även detta är ett sätt att motverka tröskeleffekter. Hur en sådan regeländring skulle se ut behöver först utredas för att avgöra vilka konsekvenser det får, bland annat för urval till högre utbildning. Förslaget kräver beslut från regeringen.
  • Ändra i kunskapskraven. I en del ämnen finns mycket snäva och detaljerade formuleringar i kunskapskraven. Detaljer i kraven försämrar lärarnas möjligheter att vid flera tillfällen pröva elevernas kunskaper mot alla delar av ett ämnes kunskapskrav. Istället ökar riskerna att enstaka sämre prestationer får oproportionerligt stor betydelse för elevernas betyg. Mer övergripande beskrivningar motverkar tröskeleffekter och ger ett bättre stöd för en allsidig bedömning och betygssättning. Åtgärden skulle samtidigt leda till att kunskapskraven blir mindre omfattande och får ett rakare och enklare språk. I samband med denna justering ser Skolverket också över vilka kunskapsuttryck och värdeord som används. Dessa förändringar kan Skolverket besluta om för grundskolan men det kräver regeringsbeslut för de ämnen som alla elever i gymnasieskolan ska läsa.
  • Utred fler steg för underkänt och riktmärken istället för kunskapskrav. I arbetet med att ta fram förslag har Skolverket tittat på betygssystem internationellt. I Sverige är gränsen mellan godkänt och icke godkänt skarp. I några länder finns flera betygssteg för underkänt. Det syftar främst till att motivera elever att komma närmare den godkända gränsen. I några andra länder används riktmärken istället för kunskapskrav för olika betygssteg. Ett kunskapskrav anger en lägsta gräns för att få ett betyg. Ett riktmärke anger de typiska kunskaperna hos en elev med ett visst betyg. Det skulle öppna upp för en mer kompensatorisk bedömning av elevers kunskaper. Dessa två förändringar - fler steg för underkänt och riktmärken - är stora och genomgripande förändringar vars konsekvenser behöver utredas ordentligt innan man eventuellt går vidare med förändringar.

Kommentarer:

Robert
Robert Christensen

Bra och samtidigt obra!
Innehållsmässigt känns det bra, tidpunkt för genomförandet är FUBAR - dom kunde ha väntat några månader till!!!!

  • Skapad 2016-05-18 09:07
Robert

Om Robert Christensen

Hej!
Jag är en gymnasielärare i samhällskunskap och historia, och har även undervisat i kommunikation och en massa media kurser. Jag har jobbat på IM,med SFI, högstadium, friskola och framförallt kommunalt gymnasium.

Jag har varit fackligt aktiv i Lärarförbundet alltsedan studietiden vid Högskolan Dalarna. I Strängnäs avdelning är jag vice orförande; aktiv i media; RSO m.m. Nu senast fick jag förtroendet att delta på kongressen, och var uppe flertalet gånger i paneldebatter. Jag argumenterade emot många av dom förändringar som klubbades igenom och deltog aktivt i bikupssamtalen... Skulle jag vara långsint och sur skulle jag säga att "vad var det jag sa" när båten börjar ta in vatten - Istället vill jag vara med och påverka, och nu är jag nominerad till förbundsrådet! Jag vill bidra med det jag som är min styrka - att tänka utanför lådan. Se det som att minimera skadan eller som att jag inte tänker vara en nickdocka - utan snarast någon som vågar ställa krångliga frågor. Detta för att vara den slipsten som vässar eggen på vår organisation, snarare än att trubba av den!

Har alltid tyckt att arbetsrätt och lön är viktiga frågor - men börjar mer och mer tycka att arbetsbelastning är allt för underskattat!

Som lärare är jag starkt färgad av Dewey´s "Learning by doing" och översätter det gärna till kunskapa. Praktiska moment/skapandeprocesser som skapar en brygga mellan teori och verklighet ingår i min kunskapssyn.

Jag har min blogg, som inte uppdaterats på ett tag; Gillar att fotografera; har en sida på poeter.se där jag skriver under "moviemaster"; jag gillar ordvitsar (bästa ordvitsarna innehåller hissar: Dom funkar på flera plan!). Jag är pappa; Är aktiv i Strängnäs filmstudio; Kör Skoda - men har inga allergier... vad jag känner till i alla fall!

Kommentera artikeln!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här