Sök

Min arbetstid - verktyget som ger koll på din arbetstid

Min arbetstid är ett verktyg som hjälper dig som är medlem att beräkna din planerade arbetstid. Det fungerar både för dig som har ferieanställning och för dig med semesteranställning.

Som lärare kan det vara svårt att hantera sin arbetstid, särskilt om du har en ferieanställning med reglerad och oreglerad arbetstid. För att kunna planera tiden så att du inte arbetar för många timmar har Lärarförbundet skapat webbverktyget Min arbetstid, som även finns i mobilversion.

Det är vanligt att lärare bara får ett veckoschema och uppgift om läsårsdata. Det är inte tillräckligt! Du har rätt till att få ett arbetstidsschema. Om det är dags att prata med din arbetsgivare kan du förbereda dig på hur du argumenterar för rimligare arbetstid.

Så här använder du Min arbetstid

1. Ta reda på dina förutsättningar
Du behöver ha koll på: antal beräkningsperioder och när de börjar och slutar, antal timmar reglerad arbetstid för varje beräkningsperiod (för dig som är ferieanställd), ditt arbetsår (vilka dagar du ska arbeta), uppgift om vilka tider du ska vara på arbetet varje dag och när du har rast ("veckoschema"), tjänstgöringsgraden och antal dagar och timmar reglerad arbetstid enligt ditt kollektivavtal.

2. Logga in på webbplatsen
För att komma åt verktyget min arbetstid behöver du vara medlem och inloggad.
Är du redan inloggad? Gå direkt till verktyget.

3. Fyll i förutsättningar
Fyll i uppgifter om din anställning:

Min arbetstid - skärmump 1 landskap

4. Planera din arbetstid
Arbetsbelastningen varierar under året, till exempel i samband med projektarbeten, kvällsmöten, omdömesskrivning, utvecklingssamtal och rättning av nationella prov. Anpassa planeringen av din arbetstid de dagar den avviker från "veckoschemat".

5. Kolla sammanställningen

Nu har du koll på din reglerade arbetstid. Är allt som det ska och du har stämt av planeringen med din närmsta chef utgör den ditt ordinarie schema. Stämmer inte planeringen med lag och avtal så ska du prata med din chef så att den justeras.

Min arbetstid - landskap

6. Följ upp förtroendearbetstiden
Om du har förtroendearbetstid följer du upp den under året och rapporterar in denna som förtroendearbetstid i verktyget.

Vill du veta mer?

Har du en fråga om webbverktyget? Kontakta oss minarbetstid@lararforbundet.se

TV: Ombudsman Robban Nilsson om hur du kan använda Min arbetstid

Robert Nilsson, ombudsman på Lärarförbundet, talar om webbverktyget Min arbetstid som utvecklats av Lärarförbundet.

Kommentarer:

Anders
Anders

Om Anders Mases

Anders Mases har inte skrivit någon presentation

Anders Mases

Hej!
Jag saknar möjligheten att börja jobba med läsåret 2015-2016 i verktyget "min arbetstid". Jag vill börja lägga in tiderna redan nu för nästa läsår.

  • Skapad 2015-06-05 08:10
Tommy
Tommy

Om Tommy Hjertezén

Intresse av förutom både Filosofiskt existentiella frågor som de Mänskliga rättigheterna, även de mer vardagliga inom arbetsmiljö, arbetstid, lag och avtal samt att inte förglömma även ett stort intresse i allt vad gäller vetenskap, nytt som retro och då i synnerhet inom changern El/Data, Fysik, Astronomi och historia. Tack för både besök och visat intresse av min enkla natur. Ha en fortsatt trevliger dag. Tommy Hjertezén

Tommy Hjertezén

Hej!

Jag skulle vilja inlägga en liten men ändock rätt viktig sak angående lärarnas arbetstid och försöka mig på att få er att läsa hela mitt inlägg.

Det kan verka vara mycket att läsa men jag tror nog att ni efter att ha läst detta kommer få en inblick i hur in i helskotta bra alla lärare egentligen skulle kunna ha det. Alla lärare inklusive mig själv skulle mer än gärna gå till jobbet och vilja utföra sitt jobb under de timmar man enligt lag och avtal är skyldig vara till arbetsgivarens förfogande och ingen av oss skulle ha den minsta anledning till att gnälla på vår lön, för vi skulle tycka den stod i helt i paritet med det jobb vi utförde.


Oj detta var väl magstarkt att läsa, eller?

Skulle vi verkligen kunna känna oss helt nöjda med både lön och arbetsbelastning?

Jag skulle kunna svara ett direkt JA på dessa frågor men det år naturligtvis en liten hake med det hela. Nämligen att få arbetsgivarna att följa de gällande avtalen. Läs vidare så får ni en inblick i något jag själv inte trodde var sant när jag först kom underfund med det.

”VAD ÄR DE BAKOMVARANDE ORSAKERNA?” till att:

• Lärarna i snitt bara har en kvart till för- och efterarbete av varje lektion.

• Lärarna lägger mer tid åt att städa, diska och administrera än åt att utveckla verksamheten.

• Barngrupperna växer ständigt termin efter termin.

• Reformerna som kommit och gått tar för mycket tid och kraft för lärarna.

Det påtalas klart och tydligt att Kvalitet kräver tid, ändå har lärare fått allt mindre tid till att vara just lärare. Skolledarnas tid att vara pedagogiska ledare har också krympt, de upplever svårigheter med att klara av alla de uppgifter de har ansvar för.


I en ny utredning (SOU2015:22 – Rektorn och Styrkedjan) (http://www.regeringen.se/download/0555ff8a.pdf?major=1&minor=256437&cn=attachmentPublDuplicator_0_attachment) påvisas att rektorernas problem beror på svagheter i den s.k. styrkedjan. Vad som avses vara styrkedjan i denna utredning är den kedja som består av staten – Huvudmannen – Huvudmannens förvaltning (Rektorns chef) – Rektorerna – Lärarna.

Det enda kreativa från denna utredning består i några få rekommendationer:

• En statlig rekryteringsutbildning för blivande rektorer


• En något justerad inriktning för befattningsutbildningen för rektorer, det så kallade rektorsprogrammet

• En obligatorisk fördjupningsutbildning efter rektorsprogrammet

• En utbildning för skolchefer

• Utbildning av lärare om skolans styrsystem

• Utbildning och dialog med förtroendevalda

Visst kan väl detta eventuellt vara till gagn för skolan, men vem tror på allvar att detta skall kunna ge våra rektorer en bättre förutsättning att lyckas klara av sina arbetsuppgifter eller bli bättre på sitt pedagogiska ledarskap. Vad i består då egentligen dessa svagheter som påvisas och hur skall vi kunna ge rektorerna de rätta förutsättningarna?

Försäkringskassan meddelar att sjukskrivningarna sedan 2010 har ökat med 55 %, en dramatisk ökning och regeringen är klart oroad för denna tendens. Den totala kostnaden för sjukpenning förväntas i år (2015) att landa på 31,5 miljarder, vilket försäkringskassan påtalar är 10 miljarder mer än för tre år sedan. Vad orsakar ökningarna av sjukfrånvaro hos lärarna?


Lärarbristen är katastrofal redan idag men kommer bli värre framöver. Ny statistik från SCB visar att vi om tio år kommer sakna över 65’000 lärare (https://www.lararforbundet.se/artiklar/nya-siffror-oroar-lararbristen-blir-storre-an-vantat). Tyvärr finns det ingen beslutsfattare som riktigt förstått allvaret med detta, vilket är en total vanskötsel av hela skolsystemet, för när de en gång för alla kommer förstå, ja då kommer det antagligen vara på tok för sent.

Det är ingen som någonsin någonstans tänker på annat än en budget i balans men vart är då de alla vackra orden om våra barn som alltid skall ha rätten till en bra utbildning.

• Vi skall ha ett skolväsende som främjar alla barns och elevers utveckling.

• Utbildningen skall förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det Svenska samhället vilar på.

• Det skall tas särskild hänsyn till barnets bästa.

• Kommuner skall fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov.

Och det är huvudmannen som ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med denna lag. SKOLLAGEN.

Barnets bästa skall komma i främsta rummet, Barnkonventionens artikel nr 3.

Det låter väldigt bra men vart i all världen är detta förankrat i vår krassa verklighet kallad vardag?

Att som huvudskäl tro på att det är p.g.a. reformer där otillräckligt med tid och resurser för genomförandet skulle påverkat det hela är inte hela sanningen även om det naturligtvis haft sin lilla del.

Nä! Då är nog det förmodligen bra mycket troligare, kanske rent utav helt sannerligen sannolikt att det är huvudmännens oförmåga till att följa de redan ingångna avtal som påverkar.


I allmänhet menar jag då det Centrala avtalet HÖK12 men i synnerhet dess Bilaga M som borde vara väl förankrat hos var huvudman och rektor i egenskap av huvudmannens förlängda arm men framförallt hos de medlemsvalda regionombudsmän och förhoppningsvis även hos arbetsplatsombud.

VARFÖR ÄR DET INGEN SOM överhuvudtaget gör en utredning kring hur väl huvudmännen runt om i landet verkligen FÖLJER DE i min mening helt suveräna AVTAL SOM verkligen idag redan GÄLLER?


Med stöd av just det centrala avtalet kan man med enkel matematik påvisa hur många lärare var skolenhet behöver för att driva verksamheten. Med skola menar jag allt från fritids- och förskola till grund- och gymnasieskola.

Det finns alltså ett enkelt sätt för huvudmannen att beräkna hur många lärare som behövs men det krävs naturligtvis att rektorn förstår sig på samma beräkningssätt, så även han/hon/hen kan beräkna hur många lärare som behövs för att driva just dennes enhet.


Om huvudmannen ser till att förhålla sig till vad som ingåtts i det Centrala avtalet HÖK12, så kan jag garantera att lärarnas arbetsbelastning inte kommer att vara ett problem överhuvudtaget längre. Lärarna kommer då att vara väl nöjd med den lön de har för den arbetsinsats de enligt avtal och lag behöver göra.

SKL, PACTA, Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd träffade den 26 september 2012 tillsammans det Centrala avtalet HÖK12 med flertalet underbilagor, däribland bilaga M som klart och tydligt påvisar att just bilaga M gäller för alla lärare vars huvuduppgift är undervisning, förlagd till läsår inom det offentliga skolväsendet eller kommunala musikskolan, vilket medför att oavsett tjänsteform (Ferietjänst eller Semestertjänst), så omfattas man av bilaga M.


Detta medför naturligtvis att oavsett vilken tjänsteform den enskilde läraren har, så är


Årsarbetstiden på 1’767 timmar, däremot är det mellan tjänsteformerna en skillnad på vilken tid arbetsgivaren/huvudmannen har till sitt förfogande att utlägga arbetsuppgifter på.


Lärare med Semestertjänst har sin Årsarbetstid på 1’767tim fördelat på 40tim/vecka, 8tim/dag, vilket ger att läraren står till arbetsgivarens förfogande under hela årsarbetstiden som då skall utföras på 221 dagar som angett i veckor blir 44,2 veckor.


Lärare med Ferietjänst har sin Årsarbetstid på 1’767tim uppdelad i Förtroendetid på 407tim och Reglerad arbetstid på 1’360tim, 35tim/vecka, 7tim/dag vilket enligt avtal skall utföras på 194 dagar vilket blir 38,8 veckor.


Förtroendetid på 407tim. Denna tid har den enskilde läraren förtroende att helt själv disponera, d.v.s. att den enskilde läraren bestämmer helt suveränt på egen hand NÄR, VAR och HUR denna tid skall utföras, helt i enlighet med vad som påtalas i arbetstidslagens §2, 2. ”Sådan arbetstid över vilken arbetstagaren har förtroende att själv disponera”.

Förtroendetiden är i första hand till för den enskilde lärarens egna för- och efterarbeten (Enskild planering av lektion eller ev. annan aktivitet. Planera implementering av nya vetenskapliga rön eller forskningsresultat inom ämnesområdet. Planera införandet av ny tillkommen teknisk utrustning. Utveckling/Framtagning av underlag/dokument/ljudfiler/m.m. för anpassning till elever med viss problematik. Utvärdering/ev. omarbetning av det framtagna materialet. Rättning m.m.)

men kan även användas för egen reflektion och givetvis kompetensutveckling (fördjupa/utveckla sig inom det egna ämnesområdet eller ny teknisk utrustning som tillkommit som läromedel),

samt för vissa spontana elev- och föräldrakontakter (oroliga föräldrar som ringer hem eller elever som undrar över vad som ev. gäller för morgondagen).

Denna förtroendetid fylls mer än väl med arbetsuppgifter om man är en driven och ambitiös lärare.


OBS! Vad som är viktigt att i detta sammanhang förstå, är att ARBETSGIVAREN FÖRFOGAR INTE ÖVER FÖRTROENDETIDEN OCH HAR ALLTSÅ INTE NÅGON BEHÖRIGHET ATT VARE SIG UTLÄGGA NÅGON ARBETSUPPGIFT PÅ DEN ELLER PÅ ANNAT SÄTT BESTÄMMA HUR DEN SKALL ANVÄNDAS.

DEN ENSKILDE LÄRAREN KAN INTE BEORDRAS ATT UTFÖRA EN ARBETSUPPGIFT PÅ FÖRTROENDETIDEN, EFTERSOM MAN PÅ DENNA TID EJ STÅR TILL ARBETSGIVARENS FÖRFOGANDE.

DET ÄR DEN ENSKILDE LÄRAREN SJÄLV SOM BESTÄMMER ÖVER DENNA FÖRTROENDETID.

Däremot den andra delen av årsarbetstiden, den Reglerade arbetstiden, den är den tid som arbetsgivaren har till sitt förfogande att utlägga arbetsuppgifter på. Denna reglerade arbetstid är således alltså på 1’767 – 407 = 1’360tim.

I den reglerade arbetstiden är man bunden till både tid och plats, d.v.s man skall under denna reglerade tid på 1’360tim stå till arbetsgivarens förfogande. Vilket betyder att man måste vara på arbetsplatsen/skolan men kan naturligtvis genom överenskommelse med enhetschef/rektor få tillåtelse utföra viss tid på annan plats, ev. i hemmet.

Inom den reglerade arbetstiden skall arbetsuppgifter som undervisning, utvecklingssamtal, samtal med elever/grupper av elever, uppföljning av åtgärdsprogram och individuella studieplaner, föräldramöten, rastvakt, institutionsarbete/ansvar, konferenser, gemensam planering i arbetslag, arbetsplatsträffar, för/efterarbete och viss egen förberedelsetid, kontakter med SYO, skolkuratorer, elevhälsovård m.m. rymmas.

Dessutom skall det inom den reglerade arbetstiden även avsättas tid för kompetensutveckling, där riktmärket är 104tim per heltidsanställd och läsår.

VILKEN ARBETSTID KAN DÅ ANSES VARA RIMLIG ATT NYTTJA FÖR SCHEMALAGDA LEKTIONER?

Om man nu beaktar just dessa siffror för en ferietjänst där den reglerade tidens 1’360tim är den enda tid som arbetsgivaren kan utlägga arbetsuppgift på, så kan vi även förstå att under den tid som eleverna inte är på skolan så är det inte möjlig att schemalägga någon lektion.

Alltså skillnaden mellan de 194 A-dagar (38,8v) för lärare och de 178 dagar (35,6v) elevdagar är 16 dagar.

16 dagar • 7tim/dag = 112tim som det INTE går att på något sätt schemalägga någon undervisning på.


Utöver detta, så kan vi enkelt via ett schema fastslå hur mycket tid det går åt för alla APT, Arbetslagsmöten med flera andra möten. Låt oss leka med att dessa mötestider tar 3tim/vecka. Det blir således 3tim • 35,6v ≈ 107tim som det INTE går att begära det skall vara någon schemalagd lektion på.


Var lärare har både Utvecklingssamtal och klasskonferens 2ggr per läsår.

Utvecklingssamtalen medför förutom själva samtalet på 30min/elev, även en förberedelse av insamlande, sortering och tolkning av material från övriga lärare vilket tar lika lång tid.

Utvecklingssamtalen tar således 1tim/elev och termin (ber. på 16 elever) = 32tim som INTE går att begära det skall kunna schemaläggas lektion på.


Klasskonferenserna tar i min värld ca 15min/elev och utförs 2ggr per läsår. (ber. På 16 elever) blir det 15min • 16elever • 2ggr = 8tim som INTE går att begära det skall kunna schemaläggas lektion på.

Sen tillkommer naturligtvis även det egna Medarbetarsamtalet 1tim och Lönesamtal 1tim = 2tim som INTE går att begära det skall kunna schemaläggas lektion på.


Dessa olika arbetsuppgifter som det rimligtvis INTE skall kunna schemaläggas lektion på blir således 112tim + 107tim + 32tim + 8tim + 2tim = 261tim.

Utav den Reglerade arbetstiden kvarstår alltså 1’360tim – 261tim = 1’099tim.

Om nu arbetsgivaren skall förhålla sig till vad som påtalas i arbetstidslagen §17 som avser Paus, att ”arbetsgivaren skall ordna arbetet så att arbetstagarna kan ta de pauser som behövs utöver rasterna”, så kan vi även här säga att denna tid INTE skall kunna schemaläggas lektion på.


Arbetsmiljöverket rekommenderar 5min/arbetad timme som paus, vilket då i detta sammanhang lär bli 5min • 1’099tim/60 ≈ 92tim.


Detta blir alltså att av den reglerade arbetstiden, så kvarstår nu 1’360tim – 261tim – 92tim = 1’007tim, vilket är den tid som arbetsgivaren har till sitt förfogande att utlägga arbetsuppgifter på. Denna tid kan vi även kalla "Totala Disponibla Tiden"


UNDERVISNING VS DIREKT TILL UNDERVISNINGEN ANKNUTEN TID.

Hur mycket av denna tid på 1’007tim som kan schemaläggas som lektion beror på en enda omständighet, nämligen hur mycket tid behöver den enskilde läraren för det direkta för- och efterarbetet för just dennes lektioner. Alltså hur stor Undervisningsankuten tid krävs för var timme Undervisning?

Om vi låter oss vara extremt minimala med denna tid och säga oss endast behöva ha 30min till för- och efterarbete, för var timmes undervisning, så blir kvoten mellan dessa två parametrar Ua/U=0,5.

Innan jag för er påvisar den väldigt enkla men helt suveräna matematiska formel som även förhåller sig till både lag och ingångna avtal, kommer jag här först härleda den från grunden, så inga som helst missförstånd uppstår.


Vi kan med hänvisning till gällande avtal HÖK12, bilaga M påtala att det endast är möjligt för arbetsgivaren att utlägga arbetsuppgifter på vår reglerade arbetstid. Ovan har vi redan påvisat vilka timmar som det EJ är vare sig rimligt eller ens möjligt utlägga schemalagda lektioner på.

Med detta i bagaget kan vi därmed påstå att ALLA arbetsuppgifter SKALL rymmas inom den YTTRE RAMEN kallad REGLERAD ARBETSTID och därmed kan vi då fastställa denna formel:

(Totala Disponibla Tiden) = (U + Ua + Uppdrag)

med Uppdrag menas ex. Facklig tid, tid för arbetslagsledare m.m., alla dessa ev. Uppdrag skall rymmas inom den reglerade arbetstiden.

Om vi ur denna formel då friställer Ua, så får den detta utseende:

Ua = (Totala Disponibla Tiden) – U – Uppdrag

Vi vet sedan tidigare att Ua/U = Kvoten(0,5), vilket vid friställande av Ua ger oss följande:

Ua = U • KVOT


Dessa två formler för Ua ger oss denna likhetsformel:

(Totala Disponibla Tiden) – U – Uppdrag = U • KVOT


Vid en förenkling av detta uttryck får man dessa tre steg som här nedan visas:

(Totala Disponibla Tiden) – Uppdrag = U + (U • KVOT)

(Totala Disponibla Tiden) – Uppdrag = U • (1 + KVOT)

U = ((Totala Disponibla Tiden) – Uppdrag) / (1 + KVOT)

Därmed har vi en enkel och lätthanterlig formel för beräkning av hur många timmar lektion arbetsgivaren kan schemalägga på den enskilde läraren.


Om det utläggs en enda timme mer än vad denna formel påvisar, så har arbetsgivaren schemalagt mer lektion på den enskilde läraren än vad som begränsas av lag, avtal och överenskommelser.


För att nu göra denna tilltänkta matematiska ekvation fullständig, så kan vi för det första fastslå att:

Den Totala Disponibla Tiden, alltså kvarvarande reglerad arbetstid efter (vad avtal & lag påvisar vilken tid som EJ är möjlig att schemalägga) = 1’007tim.

Undervisningsankuten tid (Ua) = 30min.

Undervisningstid/Schemalagd lektionstid (U) = 1tim.

Kvoten mellan Ua/U = 0,5.


Låt oss nu nyttja dessa siffror vi har till förfogande och därmed påvisa hur många timmar det går att schemalägga en lärare med ferietjänst, vi antar denna lärare inte har något Uppdrag, så därav blir det inget avdrag för detta i formeln:

Formeln var U = ((Totala Disponibla Tiden) – Uppdrag) / (1 + KVOT), vilket ger oss detta att räkna på

U = ((1’007) – Uppdrag) / (1 + 0,5)

U = 1’007 / 1,5 = 671,33tim/Läsår, vilket utlagt på den tid eleverna kan ha undervisning, nämligen 35,6 veckor blir 671,33tim / 35,6 veckor ≈ 18,86tim/v.

ALLTSÅ SAMMANFATTAT SÅ KAN INTE ARBETSGIVAREN PÅ NÅGOT SÄTT SCHEMALÄGGA EN ENSKILD LÄRARE MED FERIETJÄNST MER ÄN MAX 18,86tim per vecka. Skulle arbetsgivaren schemalägga mer än denna tid, så bryter han/hon/hen mot antingen avtalet eller arbetstidslagen, kanske rent utav bägge.

Gör vi nu en snabb överslagsberäkning på vad som enligt avtal och lag är möjligt att schemalägga på den enskilde läraren och vad som i verkligheten utlägges av arbetsgivaren idag, så blir differensen i storleksordningen mellan 4 – 7 lektionstimmar per vecka, vilket då egentligen med inräknande av för- och efterarbete hamnar på minst 10 timmar varje vecka.

Enligt skolverkets statistik var det 267’193 verksamma lärare hösten 2013 (Källa: http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/statistik-i-tabeller/snabbfakta-1.120821).


Detta gör att den totala tiden blir (10tim • 267’193st = 2’671’930tim) per vecka, som per läsår blir upp till (35,6v • 2’671’930tim = 95’120’708) timmar per år.

En genomsnittlig lärarlön ligger i runda slängar kring 27’000:-/mån, vilket blir en årslön på 324’000:- och omräknat till timlön blir det ≈ 183:36/tim.

Multiplicerar vi denna timlön med antalet timmar som Lärarna gör för mycket, så hamnar vi på den ofattbara summan av (183:36 kr • 95'120'708 tim) = 17'441'333'018:-. Ja ni läste/räknade helt rätt, det blir faktiskt 17, 4 miljarder kronor varje år som lärarna utför ideellt arbete för.

Det är alltså som så att det redan finns medel i systemet som från början och hela tiden varit ämnade för skolan men huvudmännen har sett till att dessa medel inte hamnat där. Det är en enkel matematisk sak att se hur många fler lärare det egentligen skulle ha funnits för våra barn.

17'441'333'018:- / 324'000 = 53'831 fler lärare. Det som i detta läge slår en riktigt hårt i mellangärdet, är den otrevliga sanningen att vi just idag saknar minst 50'000 lärare........


• Vart kan vi med detta facit påtala att kommunerna verkligen fördelat resurserna efter barnens olika förutsättningar?

• Vad kan vi med detta facit direkt peka på i skolväsendet som påvisar att det tas särskild hänsyn till barnets bästa?

• Vad kan vi med detta facit se i vårt skolväsende som verkligen främjar alla barns utveckling?

• På vilket sätt med detta facit förmedlar skolväsendet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna?

Kan vi över huvud taget vara säkra på att de futtiga två miljarder i regeringens s.k. lågstadielöfte som skall gå till huvudmän som satsar på att minska klasstorleken, verkligen låter dessa slantar komma skolan till gagn eller kommer dom som så många gånger tidigare att hitta andra vägar för att komma åt dessa pengar.


Nej låt oss inte åter igen luras att tro det skall göras en satsning på skolan som så många gånger tidigare alltid visat sig endast bli en tom påse utan innehåll för skolan men en fylld kommunalkassa för ännu fler tillsättningar av mellanchefer.

Vi måste gå till kärnan i problemet och på alla möjliga vis säkerställa att alla inblandade parter verkligen följer och förhåller sig till vad som överenskommits i de centrala avtalen, samt lagtext.


När vi kommit så långt att vi med denna modell som verkligen påtalar hur många timmar var enskild lärare kan schemaläggas, så har vi inte bara gett ALLA lärare en riktigt vettig arbetssituation, utan även gett skolchefer ett instrument för att beräkna exakt hur många lärare var skolenhet behöver.


Tack för ordet, hoppas det är några som orkat läsa allt grundligt

Ha en fortsatt trevliger dag.

// Tommy Hjertezén

Lärarförbundet Ludvika / VBU

  • Skapad 2015-04-08 20:34
Anonym
Anonym

Jättebra!

  • Skapad 2014-04-08 11:47
Dave
Dave

Om Dave Babbage

Dave Babbage har inte skrivit någon presentation

Dave Babbage

Kommentaren har tagits bort...

  • Skapad 2014-04-08 11:47

Kommentera artikeln!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här