Lärarförbundet

Lärarförbundets politik för en likvärdig skola

Lärarförbundets politik för likvärdighet syftar till att se till att kunna ge den bästa skolan för varje elev. En likvärdig skola är viktig både för elever och lärare. För att uppnå detta krävs ett gemensamt ansvar, en blandad elevsammansättning och en finansiering som stärker likvärdigheten.

Skolans likvärdighet är ett ansvar för alla som arbetar med skolan. Det är regeringens och riksdagens ansvar. Det är skolmyndigheternas ansvar. Det är kommunernas och övriga huvudmäns ansvar. Det är också vårt ansvar, som skolledare och lärare. När vi alla samverkar och strävar efter en likvärdig skola kan vi skapa den.

I Skollagen definieras likvärdighet i skola och förskola på fyra olika sätt, där alla fyra är viktiga för att skolan ska kunna anses vara likvärdig:

  • Lika tillgång till utbildning
  • Likvärdig utbildning med hög kvalitet för alla elever
  • Stimulera alla elever att nå så långt som möjligt
  • Kompensatorisk utbildning

Försämrad likvärdighet och en ökad segregation är oroande, eftersom de begränsar möjligheterna för både lärare och elever att lyckas i skolan. Ökade skillnader mellan skolor när det gäller elevunderlag och måluppfyllelse gör att valet av skola blir allt viktigare, även för läraren. Lärarförbundets politik för en likvärdig skola syftar till att uppfylla den vision som vi slagit fast och som förenar yrkesfrågor med villkorfrågor.

”Vi vill skapa en skola som väcker den vetgirighet, nyfikenhet och det självförtroende som bara kunskap ger. Den bästa skolan för varje elev. Ingen elev ska gå osedd. Ingen elev ska stämplas som oönskad. Ingen elev ska falla igenom och förlora tron på sin egen förmåga. Det är ett stort ansvar. /…/Lärarförbundet strider för alla lärares rätt till bra villkor, höjda löner och egen makt att påverka.”

Strukturer spelar stor roll för likvärdig skola

En blandad skola är också central för att läroplanens värdegrund och demokratimål ska förverkligas. En alltför homogen elevsammansättning påverkar lärarens möjligheter att genomföra sitt uppdrag. Därför är det bra om alla skolor har en blandad elevsammansättning. För de enskilda barnen och eleverna är det dessutom en vinst att tidigt få befinna sig i en mångkulturell miljö.

Även en väl utformad finansieringsmodell stärker likvärdigheten, en sämre utformad försvagar den. De behov som elever har på olika skolor ska tillgodoses och resurserna måste därför i stor utsträckning fördelas utifrån elevbehoven

Lärarförbundet anser att:

  • Kommuner ska arbeta för att skolor ska ha blandade upptagningsområden
  • Skolor i utsatta områden måste vara attraktiva, för skolledare, lärare och elever
  • Urvalet till alla skolor bör ses över utifrån strävan att minska elevsorteringen
  • Resurserna till undervisning och elevhälsa i skolan ska vara socioekonomiskt och kompensatoriskt fördelade i högre grad
  • Resurserna till skolan ska inte vara strikt per-capita baserade
  • Socioekonomiska finansieringsmodeller ska användas för förskola och fritidshem
  • Elevernas förutsättningar ska i hög grad beaktas i resursfördelningen till gymnasieskolan, både mellan program och mellan skolor med samma program
  • Socioekonomisk, kompensatorisk resursutjämning ska ske mellan kommuner

Lärarnas och skolledarnas roll

Ansvaret för likvärdigheten i skolan ligger främst hos dem som har förtroendet att fatta beslut om strukturer, upprätta regelsystemen och fastslå resurser till skolan. Men det ligger även ett ansvar hos dem som har inflytande över andra, yttre samhällsfaktorer, till exempel boendesegregationen, som påverkar skolsegregationen. Som lärare och skolledare kan vi bidra till att öka likvärdigheten utifrån våra uppdrag och mandat.

Skolledare hanterar motstridiga intressen dagligen. Yrket är komplext då det finns många faktorer att ta hänsyn till i beslutsfattandet, samtidigt som den ena situationen sällan är den andra lik. När en rektor exempelvis fattar beslut om en elev ska placeras i en särskild undervisningsgrupp kan det finnas intresse av att eleven får en lugnare och mer avskild studiemiljö utanför klassrummet. Detta kan ibland stå mot värdet av ett inkluderande arbetssätt, r en viktig utgångspunkt är att vi ser värdet av att elever med olika förutsättningar samlas och undervisas inom klassens gemenskap.

Det pedagogiska ledarskapet är den viktigaste delen i skolledares uppdrag. Det pedagogiska ledarskapet innebär att ta ansvar för att alla elever får en god utbildning. Skolledare utvecklar utbildningen främst genom att sörja för att lärarna utvecklas och har bästa möjliga förutsättningar för sitt arbete.

Lärare kan genom att undervisa på ett sätt som ger alla elever möjlighet att utvecklas till sin fulla potential bidra till en likvärdigare skola. En viktig faktor som påverkar hur eleverna presterar är våra förväntningar. Höga förväntningar på elever leder till att dessa presterar bättre. Därför måste vi lärare förvänta oss att alla elever kan lyckas och utvecklas.

Elever som har behov av extra anpassningar eller särskilt stöd ska erbjudas detta. Lärare är de som är bäst skickade att avgöra vilka elever som behöver anpassningar eller stöd och bör därför ha ett stort inflytande över vilka elever som får detta och hur det ges.

Lärarförbundet anser att:

  • Som profession har vi ett kollektivt uppdrag att utveckla skolan
  • Skolledare och lärare har ett ansvar för likvärdigheten på våra skolor
  • Lärare ska ha stort inflytande i bedömningen av vilka elever som behöver extra anpassningar eller särskilt stöd isin undervisningssituation

Ovan är ett utdrag ur vår politik. Ladda gärna ner och ta del av hela vår likvärdighetspolitik.

Kommentera artikeln!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här