Lärarförbundet

Lärarförbundet om fria skolvalet

Dagens fria skolval är i själva verket inte fritt, på grund av inbyggda diskriminerande effekter i kösystemet. Därför vill vi förändra skolvalet så att det blir möjligt för alla att önska skola.

Idag kan föräldrar välja en annan skola än den kommunala skolan till sina barn. Men om skolan önskas av fler än de antal elever som kan gå där måste ett urval ske: För fristående grundskolor är urvalsprincipen oftast kötid utifrån anmälningsdatum, medan kommunala grundskolor måste använda sig av närhetsprincipen. Båda dessa är segregerande, närhetsprincipen på grund av boendesegregationen och anmälningsdatum genom att mer aktiva föräldrar ställer sina barn i kö tidigt.

Vad är problemet med dagens skolval?

Grundtanken med skolvalet är god. Alla barn och deras föräldrar får välja mellan skolor, utifrån pedagogik eller inriktning. Om det är viktigt med geografisk närhet kan man välja närmaste skolan.

Men i praktiken fungerar inte skolvalet så. Forskning visar att det ofta är föräldrar med goda utbildningsmässiga, ekonomiska eller sociala förutsättningar som framför allt gör aktiva val till sina barn. Dessutom finns praktiska bekymmer, även för de som utnyttjar sina valmöjligheter. En familj som flyttar till en ny ort eller stadsdel, kan få svårt att få sina barn att komma in på en fristående grundskola eftersom de har för kort kötid jämfört med barn vars föräldrar ställt dem i kö redan de första åren i livet. Detta inverkar negativt såväl på en rörlig arbetsmarknad som på integration av nyanlända.Var sjätte fristående skola har en kötid på minst fem år.

På skolor med de föräldrar med längst utbildning har mer än var femte (22 procent) en kötid på minst fem år. I städer som Stockholm, Göteborg och Malmö är det vanligt att populära friskolor har så lång kötid att barnet måste ställas i kö före ett års ålder för att de ska få en plats på skolan. Det här innebär att nyinflyttade till orten inte har samma möjlighet som andra att välja. Varför förändrat skolval?För att i mindre grad sortera eleverna behöver skolvalet göras om. Dels måste friskolornas kösystem ses över och dels behöver kommunala skolors urval förändras så att de kan ta hänsyn till annat än närhet.

Segregerade klassrum skapar ett segregerat samhälle. När elevsammansättningen i ett klassrum är för homogen påverkas också lärarens möjligheter att genomföra sitt uppdrag. Därför är det bra om alla skolor har en blandad elevsammansättning. För de enskilda barnen och eleverna är det dessutom en vinst att tidigt få befinna sig i en mångkulturell miljö.

Vad vill vi ha istället?

Innan det fria skolvalet infördes på 1990-talet placerades de flesta eleverna utifrån närhetsprincip. Som förälder kunde man välja en annan skola, men det krävde en insats. Det vill vi inte tillbaka till därför att vi tror att det är bra om föräldrar och elever har en möjlighet att själva påverka vilken skola de går på.

Ingen elev ska tvingas gå på en fristående skola, utan det måste alltid vara ett aktivt val. Samtidigt så måste det vara ett reellt val, alla som söker i rimlig tid ska ha en möjlighet att få plats. Det gör att kötid inte kan fungera som urvalsprincip om skolan är översökt utan måste bytas mot någon annan. Det enklaste lär vara att använda lottning bland alla dem som har sökt, men om man vill garantera att det finns en socioekonomisk blandning kan man också tänka sig ett kvotsystem.

För kommunala skolor anser vi att man inte så strikt ska titta på närhetsprincipen som idag, utan man även bör kunna ta andra hänsyn, till exempel istället använda sig av upptagningsområden för att därigenom komma bort från boendesegregationen.

Att istället utöka ett skolval så att det sker aktivt (alla elever väljer) skulle medföra att alla föräldrar får sina önskemål uppfyllda i så hög grad som möjligt och motverkar samtidigt segregerande effekter som vi har i skolvalet idag.

Tre lösningar för en mer likvärdig skola genom förändrat skolval:

  • Urvalet till alla skolor bör ses över utifrån strävan att minska elevsorteringen
  • Kommuner ska arbeta för att skolor ska ha blandade upptagningsområden
  • Skolor i utsatta områden måste vara attraktiva, för skolledare, lärare och elever



Kommentera artikeln!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här