Lärarförbundet
Bli medlem

Lärareffekten på tapeten under Järvaveckan

Järvaveckans femte dag var vikt åt skol- och utbildningsfrågor. Lärarförbundet samlade en namnkunnig panel för att diskutera Lärareffekten.

Att såväl storstäderna som glesbygden fått allt svårare att rekrytera och behålla behöriga lärare är en oroande utveckling. Statistiken visar att för varje procentenhet andelen elever med utländsk bakgrund ökar på en skola, minskar samtidigt andelen behöriga lärare. Omvänt ökar andelen behöriga lärare i de områden med större andel elever vars föräldrar har en eftergymnasial utbildning. Det var utgångspunkten för onsdagens diskussion.

Först ut var ett panelsamtal mellan Lärarförbundets Maria Rönn, rektor Gabriella Ekström Filipsson från Stordammens skola och styrelsemedlem i Lärarförbundet skolledare samt Katarina Danielsson från Delmos, delegationen mot segregation.

Skolsegrationen en ödesfråga

Katarina Danielsson lyfte skolsegrationen som en växande ödesfråga för integrationen och var tydlig med att det inte är något skolor kan lösa på egen hand. Istället måste alla delar av stat och kommun arbeta gemensamt för att klara av de växande utmaningarna. Hon fick bifall av Gabriella Ekström Filipsson

–Skolan ska vara den plattform där framtiden formas. Det gäller verkligen hela vårt samhälle. Alla partiledare har ju gått i skolan, de vet vad skolan kan göra för samhället.

Lärarförbundets vice ordförande, Maria Rönn, pekade framförallt på vikten av utbildade lärare.

– Utbildade lärare söker sig till skolor med utbildade kollegor. Samtidigt har skolorna med störst utmaningar svårt att rekrytera behörig personal, och därför högst andel outbildade lärare.

Järvaveckan Lisa Heino Maria Rött och Katarina Danielsson

Samarbete vägen framåt

Efter det gjorde politikerna Mathias Bohman, socialdemokrat och kommunstyrelsens ordförande i Upplands Väsby, samt Cecilia Brink, moderat oppositionsborgarråd i Stockholm entré på scenen. De skulle svara på hur de som huvudmän ska gå tillväga för att se till att de bästa lärarna vill arbeta på de skolor som behöver dem som mest.

Bägge politiker var rörande eniga om att skolan inte får vara ett slagträ i debatten mellan blocken, och att samarbete är vägen framåt. Något Mathias Bohman menade slagit väl ut i hans hemkommun. Cecilia Brink å sin sida ville minimera det politiska inflytandet så mycket som möjligt.

–Som utbildningspolitiker vill jag egentligen göra så lite som möjligt. Expertisen finns i skolan och jag litar på den, Jag vill kunna ge dem ett uppdrag, de ekonomiska förutsättningar som krävs och sen kontrollera att de fullföljer sitt uppdrag, sa Cecilia Brink.

Mathias bohman (S) Cecilia Brink (M) och Maria Rönn

Forskning och tid på lärarnas önskelista

Politikerna fick sen sällskap på scen av lärarna David Våg som arbetar på Rinkebyskolan, samt Anderas Meijer från Spånga grundskola. På frågan om vad de önskade sig för att fortsätta växa och utvecklas i sitt arbete, och på så vis ha incitament att stanna kvar hade de bägge tydliga svar.

David Våg önskade sig en närmare relation till färsk forskning. Men också att skolorna hade mer pengar i verksamheten.

–Det måste finnas medel att förstärka elevhälsoteamen mer, att betala vikarier och så vidare. Men sen också att rektorerna inte lämnas ensamma att bara lösa allt. De behöver stöd från huvudmännen, sa David Våg med en tydlig passning till Cecilia Brink.

Spångaläraren Andreas Meijer ville ha mer tid.

–Jag vill ha tid för samtal och reflektion. Att kunna ta en promenad eller en kaffe med kollegorna. Men framförallt, tid att undervisa istället för att bedöma. Det är i undervisningen vi verkligen skapar Lärareffekt. Det är där elevernas tankar formas och testas, och min önskan är att kunna lägga mer av min tid där.

Kommentera artikeln!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här