Lärarförbundet

”Kommunalt veto mot friskolor ökar klyftorna”

-Nu hotar storbråk om både gymnasieskolan och kommunernas inflytande över friskoleetableringar. Risken för parlamentarisk ryckighet och instabilitet i skolpolitiken är överhängande, skriver Eva-Lis Sirén i en debattartikel i DN.

-Nu hotar storbråk om både gymnasieskolan och kommunernas inflytande över friskoleetableringar. Risken för parlamentarisk ryckighet och instabilitet i skolpolitiken är överhängande, skriver Eva-Lis Sirén i en debattartikel i DN.

Regeringens och V:s förslag på kommunalt veto mot friskolor skulle öka skillnaderna mellan kommunerna. Det vore bättre att Skolinspektionen får större befogenheter att i sin tillståndsprövning väga in risken för skolnedläggningar. Det skriver Eva-Lis Siren på DN Debatt.

I går presenterade regeringen och vänsterpartiet en överenskommelse om vinster i välfärden och kommunalt veto mot friskolor. De tre nybakade ministrarna i utbildningsdepartementet har en tuff utmaning i ett höggradigt minerat politiskt landskap. Oppositionens tal om krigsförklaring och totalkonfrontation visar tydligt att mer av högljudda skolstrider ligger i riskzonen. Så behöver den inte vara. Sveriges lärare, elever och föräldrar förtjänar bättre.

Skolpolitiken har under senare år präglats av tvära kast. De nu ansvariga ministrarna Gustav Fridolin, Helene Hellmark Knutsson och Aida Hadzialic bör välja en annan väg och ta ansvar för skolan genom att skapa långsiktighet och stabilitet. Det parlamentariska läget gör kravet på långsiktighet än mer aktuellt. Skolan är för viktig för att ständigt ändras med hoppande majoriteter.

Risk för parlamentarisk instabilitet

Regeringsförklaringen och överenskommelsen om skolan innehåller många bra besked, som höjda lärarlöner, minskad administration och mer särskilt stöd. Men knappt hade S och MP hunnit presentera sin skolpolitik förrän den parlamentariska situationen gjorde sig påmind. Nu hotar storbråk om både gymnasieskolan och kommunernas inflytande över friskoleetableringar. Risken för parlamentarisk ryckighet och instabilitet i skolpolitiken är överhängande.

Men en blocköverskridande överenskommelse är möjlig. Förslagen om obligatorisk gymnasieskola och högskolebehörighet på alla gymnasieprogram faller om regeringen inte får stöd av något alliansparti. Däremot kan frågan om kommunalt veto gå igenom då Sverigedemokraterna möjligen röstar för detta. Här kan regering och allianspartier ta ansvar för långsiktigheten och komma överens om gymnasieskolan och förslaget om kommunalt veto. På så vis ges inte Sverigedemokraterna politiskt inflytande och politiken blir hållbar.

Ge Skolinspektionen större befogenheter

Det finns bättre lösningar än kommunalt veto för att förhindra överetablering av friskolor. Vetot skulle öka skillnaderna mellan kommunerna och innebära att bostadsorten skulle bli än mer avgörande än i dag. Det skulle inte lösa problem med segregering av elever och dålig resursfördelning. En bättre lösning vore att uppdra åt Skolinspektionen att i sin tillståndsprövning väga in risken för skolnedläggningar. Ytterligare en möjlig skärpning vore att Skolinspektionen får ställa krav om att en ny friskola ska bidra till ökad likvärdighet, exempelvis genom dess placering.

Högskolebehörighet viktig

Regeringen bör med andra ord vara beredd att förhandla om kommunalt veto. Att alla gymnasieprogram ska ge högskolebehörighet är en långt viktigare reform. Högskolebehörighet motsvarar de krav arbetsgivarna ställer och det är också vad eleverna vill ha. Yrkesprogrammens misslyckande får inte upprepas.

En avklarad gymnasieutbildning är avgörande för chanserna på arbetsmarknaden, men ett obligatorium är inte automatiskt lösningen. Om gymnasieskolan ska fungera måste grundskolan få rätt förutsättningar. De ungdomar som är skoltrötta eller har svårt i skolan behöver mer stöd och uppmuntran, så tidigt som möjligt. Det kan inga pliktlagar i världen lösa, det kan bara en lärare ge. För att minska avhoppen måste gymnasieskolan bli mer flexibel. För de allra flesta elever är en treårig gymnasieutbildning ideal. Men för vissa kan en längre eller kortare utbildning vara att föredra.

Partierna är i och med sina löften om skolan skyldiga att ta ansvar för att förhindra skolpolitiskt kaos. Nu krävs hänsyn bortom den snäva politiska partitaktiken. Ytterligare en mandatperiod med täta reformer och ständigt nya bud vore direkt skadligt för skolan. Det behövs blocköverskridande överenskommelser som gör det möjligt att skapa en långsiktig styrning av skolan:

Bromsa lärarkrisen

SCB spår att det kommer saknas 43 000 lärare inom mindre än sex år. Om den nationella lärarkrisen tidigare bultade på dörren har den nu klivit rakt in över tröskeln . Sverige har en enorm utmaning att locka fler till lärarutbildningen och att få lärare att stanna kvar i yrket. Båda blocken har insett att lärarna måste värdesättas högre. Socialdemokraterna och Miljöpartiet har anammat Alliansens satsning på högre löner med karriärtjänster. De har också lovat breda satsningar inom ramen för parternas arbete. Beloppen är i miljardstorlek: Socialdemokraterna lovade inför valet 2,5 miljarder och Miljöpartiet 3.75 miljarder. Vi utgår från att Allianspartierna ställer sig bakom en bred lönesatsning med syfte att bromsa lärarkrisen.

Stärk lärarnas kompetens

Varannan lärare i gymnasiet och var tredje lärare i grundskolan saknar behörighet i de ämnen de undervisar i. Nästa år träder legitimationsreformen i kraft vilket betyder att de lärare som fortfarande är obehöriga inte tillåts sätta betyg. För att slippa ett scenario med kringresande betygskonsulter som betygsätter elever de aldrig undervisat måste satsningar på lärarnas kompetensutveckling omedelbart komma på plats. Vi vill se villkor som inte tvingar lärarna att bekosta kompetensutvecklingen själva, på sin fritid. Lärarlyftet måste bli en permanent satsning och omvandlas till ett kompetensutvecklingscentrum för lärare. Huvudmännen tillsammans med staten måste efter årtionden av nonchalans visa att de värdesätter lärarnas kompetens och är villiga att investera i elevernas viktigaste resurs.

Särskilt stöd till alla som behöver det

Lärare och skolledare måste få betydligt större möjligheter än i dag att sätta in rätt åtgärder i rätt tid. Där brister både grundskolan och gymnasieskolan. Tillgången till speciallärare och specialpedagoger är alarmerande låg. Hälften av lärarna uppger att det finns elever i klassen som ofta eller aldrig får det stöd de behöver trots att läraren påpekar behovet. Anledningen är allt som oftast resursbrist. Särskilt stöd måste bli en rättighet för eleverna i verkligheten, inte bara på pappret.

Nationell uppslutning för skolan

Trots att vi talar om att skolan behöver lugn och ro kan inte skolan stå helt fri från förändring. Skolans aktörer måste ständigt granska sin verksamhet och diskutera hur den kan förbättras. En orsak till misslyckade skolreformer beslutade uppifrån är att beslutsfattare inte inser hur verkligheten ser ut för dem som arbetar i skolan. Lärarna är beredda att ta sitt ansvar för att bidra till ett bättre samtalsklimat. Politikerna måste dra sitt strå till stacken.

I det nya politiska landskap som nu breder ut sig blir det ännu viktigare att riva murar och istället bygga broar. Lärarförbundet uppmanar den nya regeringen att sätta skolan med dess elever, lärare och skolledare i första rummet och lägga partipolitiska agendor åt sidan. Det kräver att utbildningsministern har stora öron, mindre mun och ett hjärta som klappar för eleverna.

Eva-Lis Sirén

Ordförande Lärarförbundet

Kommentarer:

Anonym
Anonym

Jag gillar inte att Lärarförbundet argumenterar emot kommunalt veto, då exempelvis Bo Malmbergs forskargrupp har visat att det fria skolvalet har ökat den hudfärgsbaserade skolsegregationen - en effekt som ett kommunalt veto mot fri etableringsrätt av friskolor skulle kunna minska.

Visserligen fungerar också - som Eva-Lis skriver - bostadsmarknaden segregerande, men det fria skolvalet förvärrar segregationen ytterligare.

Den alternativa lösning som Eva-Lis för fram, där Skolinspektionen skulle kunna lägga in ett veto om man ansåg att en skoletablering ökade segregationen skulle vad jag förstår få exakt samma effekt som om en kommun fattade motsvarande beslut.

Jag hänger inte med i argumentationen och upplever skrivningarna om Skolinspektionen mest som en undanflykt för att slippa veto mot fri etableringsrätt.

Jag skulle önska att Lärarförbundet inte argumenterade för att skolsystemet ska vara en marknadsplats (i mitt och andra lärares namn)!

  • Skapad 2014-10-08 21:00

Kommentera artikeln!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här