Lärarförbundet
Bli medlem

​Hur har frågan om lärarutbildning synts i valrörelsen?

Du som är lärarstudent, har du koll på vad de olika partierna vill när det gäller lärarutbildning? Vilka vill förändra studievillkoren, vilka vill höja anslagen till lärarutbildning och på vilket sätt vill partierna förändra innehållet?

Lärarutbildning har kanske inte varit det som årets valrörelse kretsat kring. Men man kan ändå konstatera att det gjorts ett antal utspel och att samtliga partier har med lärarutbildning i sina kortfattade beskrivningar av politiken inför valet. Och där är lärarutbildning i stort sett ensam, inga andra högskoleutbildningar kvalar in där. Fördelen är att det blir många satsningar och en viss lyhördhet inför problemen. Nackdelen är att det leder till en ryckighet som försvårar för en långsiktig utveckling och att perifera frågor ofta får företräde framför de centrala.

Lärarutbildningens dimensionering

Med tanke på den stora lärarbristen så förväntar man sig att flertalet partier skulle ha förslag på hur lärarutbildningen kan bidra till avhjälpa denna. Men det nämns förvånansvärt sällan i partiernas politiska utspel. Endast S och Mp skriver uttryckligen om att lärarutbildningen behöver byggas ut, i enlighet med den beslutade politik om utbyggnad som gäller några år framöver. Ett parti, Liberalerna, föreslår en minskning av antalet platser, eller i varje fall av antalet lärosäten som ger ämneslärarprogrammet.

Antagningskrav

Valrörelsens populäraste lärarutbildningsfråga är frågan om antagningskrav till lärarprogrammen, och här är förslagen förvånansvärt detaljerade. Man anger inte mål av typen ”lärarutbildningen ska ha behörighetskrav som garanterar att lärarstudenterna har förutsättningar att klara av utbildningen”, utan kommer i stället med exempelvis exakta gränsvärden på högskoleprovet. Sverigedemokraterna och Liberalerna vill sätta det till 1,0. Socialdemokraterna har haft utspel tidigare om detta men inget inför detta val.

Flera partier vill också höja betygsgränserna för att komma in på lärarutbildningen. Exempelvis vill Socialdemokraterna och Liberalerna att ämneslärare ska ha minst ett C i sina undervisningsämnen och även Kristdemokraterna vill höja betygsgränserna, till B. Sverigedemokraterna föreslår ett krav på minst betyget C i matematik, svenska och engelska. Därtill föreslår SD ett särskilt antagningsprov för de som ämnar utbilda sig till lärare. Varken Miljöpartiet eller Vänsterpartiet vill se höjda antagningskrav centralt, utan låter lärosätena fortsätta göra den bedömningen.

En återkommande fråga är om lärarutbildningen ska införa särskilda antagningsprov eller lämplighetsprov. I årets valrörelse föreslår S detta för (i första läget) ämneslärarprogrammet, vilket får en att höja ett ögonbryn med tanke på att regeringens egen försöksverksamhet med antagningsprov i våras kom med resultatet att antagningsprov inte fungerar. Liberalerna har länge drivit att lämplighetsprov vid antagningen ska införas för att undvika att de som är uppenbart olämpliga att bli lärare antas och driver det även i denna valrörelse. Det gör även Moderaterna och Sverigedemokraterna.

Studievillkor för lärarstudenter

Några av partierna adresserar lärarbristen med att komma med förslag på hur studievillkoren för lärarstudenter kan förbättras. Regeringens beslut att ge samtliga KPU-studenter det högre studiebidraget kan väl ses som inspel i valrörelsen. V, S och Mp har alla kommit med utspel om att fler ska kunna läsa en lärarutbildning parallellt med en anställning i en skola, enligt den arbetsintegrerade modell som nu startat på flera ställen i landet. S förslår att yrkesgruppen obehöriga lärare som läser på en arbetsintegrerad lärarutbildning ska kallas läraraspiranter.

Rena kvalitetssatsningar

S vill höja kvaliteten i lärarutbildningarna med fler lärarledda timmar. V vill höja anslagen till samtliga lärarutbildningar med 1 000 kronor per student. Övriga partier nämner inte uttryckligen den typen av satsningar. Moderaterna gick ut med en stor satsning på lärarutbildningarna, en miljard kronor per år, för ett par år sedan. Men detta har de inte nämnt under valrörelsen.

Innehållet i lärarutbildningen

M och SD menar att fokus för lärarutbildningen bör ligga på ledarskap och konflikthantering, ämneskunskaper och utprövade metoder. Även L vill ha ett större inslag av vad de kallar metodik. C vill ha mer praktik, så att studenterna kan omsätta sina teoretiska kunskaper. S vill ha stärkt koppling mellan teori och praktik.

Övrigt

C och L vill ha fler fristående lärarutbildningar.

V vill inrätta 800 studieplatser på en vuxenlärarutbildning.

L föreslår att ämneslärarutbildningen av högstadie- och gymnasielärare bör slås ihop för att öka de båda inriktningarnas attraktivitet. Dessutom anser Liberalerna att en ämneslärarutbildning ska motsvara nivån för en masterexamen, vilket den poängmässigt gör redan idag. En mastersexamen är internationellt gångbar och höjer statusen på yrket.

L vill öka internationaliseringen av lärarutbildningen och är det enda partiet som nämner denna fråga.

SD vill stärka likvärdigheten mellan lärarutbildningar på olika lärosäten, genom att införa ett nationellt prov som genomförs av de studerande varje termin. SD vill också införa praktik (VFU) på särskolor eller specialskolor för alla lärarstudenter.

Kommentarer:

Anonym
Anonym

Vi bör tala om internationaliseringen av lärarutbildningen och införa praktik (VFU) på särskolor eller specialskolor för alla lärarstudenter. Behöver samhället oss, bör samhället ge oss utvidgande samt möjligheter

  • Skapad 2018-09-05 22:33

Kommentera artikeln!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här