Lärarförbundet
Bli medlem

Hur är det att jobba som modersmålslärare just nu?

I Stockholms stad arbetar modersmålslärare med distansundervisning för eleverna. Vi har pratat med Antonella Tiozzo Lundin som är modersmålslärare i kommunen och frågade henne om läget för modersmålslärare just nu i coronapandemin.

Antonella Tiozzo Lundin, modersmålslärare/förstelärare i Stockholms stad

Hur är det att jobba som modersmålslärare just nu?

– Stockholms stad arbetar vi modersmålslärare med distansundervisning för våra elever. Det är bara om man har undervisning på en skola per dag eller om man har elever på särskolan, som man ska vara på skolan.

– Mina elever har modersmålsundervisning på eftermiddagar och nu blir det ännu senare, eftersom jag måste vänta in att de kommit hem från sina skolor innan distansundervisningen kan starta. Det har även blivit mer planerade möten och tider utanför mitt schema och min och mina kollegors arbetstid har ökat allt mer. Vi tagit upp detta med våra ombud och arbetsgivare men det har inte hänt något än så länge.

Hur fungerar distansundervisningen tycker du?

– Modersmålslärare har sällan läromedel och material till alla elever, så vi behöver ofta kopiera eller göra om läromedel. Vi behöver därför ha tillgång till kopiator och skanner och det har inte alla lärare hemma. Vi som skriver ut och skickar material till eleverna har inte heller fått ersättning för detta från arbetsgivaren.

Vad säger dina kollegor i andra kommuner om läget?

– Många modersmålslärare i andra kommuner får inte undervisa på distans för sina arbetsgivare. De lärarna är oroliga och tycker det känns väldigt osäkert att åka mellan skolorna och också veta att föräldrar till elever är smittade. Jag tycker att alla kommuner ska ha modersmålsundervisningen på distans i nuläget, precis som Stockholm har.

– Det är också modersmålslärare som är sjuka och man är orolig för dem och sina kollegor. Och för sig själv. Tillhör man en riskgrupp är man förstås ännu mer orolig just nu.

Lärarförbundet informerar - det här gäller kring:

Arbetstid

Alla arbetsuppgifter ska hinnas med under arbetstiden.

-får du nya arbetsuppgifter?

-behöver arbetsuppgifter utföras på ett nytt sätt som tar längre tid än planerat?

-har du svårt att hinna med av någon annan anledning? 

Då behöver andra arbetsuppgifter tas bort eller minskas så att arbetstiden räcker till!

Den dagliga planeringen ska ge förutsättningar för en god arbetsmiljö.

Du ska ha tid för 

-rast i minst 30 minuter efter högst 5 timmars arbete

-paus och återhämtning

-att ställa om praktiskt och mentalt och förflytta dig mellan möten och lektioner

-sånt som bara händer och behöver hanteras i jobbet utan att vara en uttalad arbetsuppgift

Lektioner, möten och annat ska vara planerade så att du kan vara på plats, i tid, väl förberedd och utan stress!

Arbetstidsschemat ska följa avtalet, även om det behöver ändras.

Din reglerade arbetstid ska rymmas inom arbetstidsavtalet (oftast 1360 timmar/år eller 40 timar/vecka för en heltid) och den ska normalt vara schemalagd. Schemat kan behöva ändras – t ex på det sätt som Antonella har beskrivit och det är möjligt enligt avtalet. 

Men avtalets ramar ska fortfarande hållas! Och schemaändring med kortare varsel än 14 dagar ska ersättas för övertid, mertid eller förskjuten tid på det som avtalet säger.

Läs gärna mer om Så får du ett schema som fungerar och om Arbetstidskollen.– planera så att arbetstids-schemat följer avtalet

Arbetsmaterial

Arbetsgivaren ska tillhandahålla den utrustning och arbetsmaterial som krävs för arbetets utförande. Kostnader som uppstår ska ersättas av arbetsgivaren. Men kom ihåg att alltid ha en kontakt med arbetsgivaren kring detta så att det inte blir diskussion kring detta efteråt. Vid minsta osäkerhet prata med din arbetsgivare innan. Omställningen till distansundervisning och arbete från hemmet ska riskbedömas av närmsta chef tillsammans med skyddsombud. I den ska frågor om ex arbetsmaterial tas med och hur det ska lösas.

Riskbedömning och smittskyddspeng och jobba hemifrån

De som av någon anledning hör till en riskgrupp, eller har nära anhöriga i hemmet som tillhör en riskgrupp, uppmanas att ta kontakt med rektor och/eller skyddsombud om man känner oro. 

Det arbetsgivaren i samråd med skyddsombudet ska göra, är en riskbedömning av just den individens situation och att åtgärder vidtas.  Här kommer några punkter som kan tas upp i det arbetet:

  • oro och risk för smitta är något som påverkar arbetet och ska riskbedömas
  • oro ska tas på allvar
  • riskbedöm detta på gruppnivå och ta fram åtgärder för att minska riskerna
  • riskbedöm på individnivå
  • kan risken åtgärdas på arbetsplatsen?
  • finns det arbetsuppgifter som går att göra hemifrån?
  • gör fortlöpande uppföljningar

Om inget händer kan skyddsombudet agera med stöd av Arbetsmiljölagen. Det är viktigt att kontakta skyddsombudet! 

Lärarförbundet kräver en smittskyddspeng

Det finns i nuläget ingen ersättning som täcker situationen där du är hemma från jobbet, och inte får lön, för att du, eller en anhörig som du bor med, tillhör en riskgrupp. Lärarförbundet tycker att detta är orimligt och arbetar för en förändring. Lärarförbundet har i flera sammanhang lyft detta till regeringen.

Regeringen har också aviserat att det att en sådan ersättning är på gång och att det i riksdagen finns en politisk samstämmighet kring detta.

Men beslutet dröjer och den senaste informationen är att det kan dröja ganska länge innan en smittskyddspeng finns på plats.

Just nu är det hela samhällets uppdrag att skydda riskgrupper och detta ställer ännu högre krav på arbetsgivare att vara kreativa och lösa frågan om exempelvis hemarbete.

Kontakta Lärarförbundet, antingen direkt till avdelningen eller Lärarförbundet Kontakt om arbetsgivaren inte är villig att hitta lösningar!


Åter till: Lärare och skolledare berättar om corona

  • Skapad 2020-05-07
Frågor & Svar