Lärarförbundet
Bli medlem

Hur är det att jobba som lärare i fritidshem just nu?

Vi har pratat med Hanna Almcrantz som är lärare i fritidshem i Linköping. Vi bad henne skriva en reflektion kring hur hon upplever att läget är för fritidshemslärare just nu i coronapandemin.

Vem skyddar oss? En fråga som ni säkert läst tidigare i dessa oroliga tider från olika yrkesgrupper. Visst har både jag och vi på min arbetsplats också ställt oss den frågan.

Vårt samhälle prövas och vi med det. Oron finns där varje dag hos både mig, kollegor och hos våra elever. Samtidigt som man måste hantera sin egen oro så måste vi också finnas där för våra elever. Vissa elever har haft många frågor, tankar och funderingar och hos vissa elever rullar dagen på som vanligt.

Jag arbetar som lärare i fritidshem på T1-skolorna, som är en F-6 skola i centrala Linköping.

Sedan restriktionerna kom att man ska vara hemma vid minsta symtom, så har frånvaron pendlat både bland elever och personal. Vissa dagar är nästan som en vanlig dag och vissa dagar har tavlan i personalrummet varit full med namn på sjuka kollegor. Som mest har nästan hälften av eleverna och en tredjedel av personalstyrkan varit hemma samtidigt. Detta har givetvis ställt större krav på de som varit på plats än normalt. Vi som arbetar på fritidshemmet har fått avvara kollegor från vår gemensamma arbetslagstid, fått ändra arbetstid med kort varsel, fått avstå egen planeringstid för att tillfälligt täcka upp under lektionstid för sjuka kollegor och byta fritidsavdelning under eftermiddagen. Vissa dagar har fritidshemmet haft en god kvalitet och vissa dagar har det enbart varit omsorg.

Vårens planerade nätverk med grannskolan fick ställas in för resten av terminen. Den planerade fortbildningen som jag deltar i via Skolverket som handlar om kollegialt lärande i fritidshem ställdes in och kommer att ske via digitala medier istället. Forskningsprogrammet Ifous som vi påbörjade i höstas fick också det ställas in och nästa träff är planerad till hösten istället. Säger som en kollega lite uppgivet en dag sa: “- Allt ställs in och det känns nästan som om vi lever i ett vakuum just nu”, När blir allt som vanligt igen? “. Men även fast vi just nu lever i ett vakuum finns det ett efter då vi kommer ur denna pandemi. Detta efter planerar vi för just nu, planeringen inför hösten är färdig och schemaarbetet pågår.

I personalrummet märker man av en oro bland kollegor, men i mötet med eleverna är vi alla lugna och inger den tryggheten som eleverna så väl behöver av oss. Vi är en yrkesgrupp som är vana vid och duktiga på att anpassa oss och vara flexibla i vår planering. Från ena dagen till den andra fick vi ställa om och planera för en verksamhet som till största del ska ske utomhus. Vår vana av flexibilitet kan man ju se som en stor styrka. Men det kan också ställas orimliga förväntningar på anpassning oavsett förutsättningarna. När ska fritidshemmets lärare slippa anpassa sig och istället få fokusera på sin viktiga undervisning, hinna planera och utveckla den fritidspedagogiska verksamheten?

Vi försöker så gott vi kan hålla avstånd och påminna om att tvätta händerna. Men det där med avstånd kan ibland vara svårt. Barn söker närhet både av kompisar och av oss vuxna flera gånger under en dag. På min avdelning har vi cirka 60 elever och det finns tillfällen då man skulle önska att vi hade en bättre rutin på hur vi håller avstånd till varandra. Ett exempel är vid mellanmålen. Vi försöker så gott vi kan att sprida ut oss då vi tar mellis och vid borden. Men det är inte alltid lätt. Många fritidshem skulle behöva mer personal för att det överhuvudtaget ska vara möjligt att styra upp de stora grupperna och följa föreskrifterna om avstånd.

Men hur håller vi personal avståndet till varandra? Det är inte heller helt lätt alla gånger. Våra fritidshemsavdelningar har ett litet arbetsrum att dela på. Om vi blir flera i rummet föredrar jag att ta min dator och sätta mig på annan plats för att kunna hålla avståndet. När vi har arbetslagsmöten så försöker vi sprida ut oss så gott det går runt det stora bord som finns i rummet där vi är. Våra scheman för paus och lunchrast ligger ganska koncentrerat i tid vid två tillfällen på dagen. Vid förmiddagspausen är det lättare att hålla avstånd då alla inte samlas i personalrummet för sin paus. Men vid lunchen är det många som äter lunch samtidigt och det finns inte så många bord i personalrummet, så det är svårt att hålla avstånd. Mina kollegor i mitt arbetslag brukar välja att äta sin lunch på vår fritidsavdelning både för avståndets skull och för att få en chans till återhämtning.

Jag skrev i inledningen att det har varit perioder under våren där många elever varit sjuka. Vi har även föräldrar som blivit permitterade eller arbetar hemifrån. Detta har gjort att under vissa veckor har vi haft betydligt färre elever på våra avdelningar. I allt elände gör man ju ändå reflektionen att vi på ett helt annat sätt hunnit med alla elever i barngruppen då gruppen varit hälften så stor under eftermiddagen. Något att ta med sig i denna kris som en notering helt klart. Hur visar vi nödvändigheten av mindre barngrupper för våra politiker?

Anna Ekström skrev på Twitter den 19 mars: "I Coronatider blir det uppenbart hur viktigt fritids är för många, många barn. Där kan världen vara som vanligt ett tag. Där finns vuxna som engagerar, aktiverar, lyssnar och ser. Heja fritids, fritidspedagoger och barnskötare alla dagar på året, men extra mycket i dessa dagar!" Tack, Anna, för de varma och sanna orden! Men se också till att satsa de resurser som behövs för fritidshemmets utveckling, både i denna kris och när den äntligen är över.

Hanna Almcrantz, lärare i Fritidshem, T1-skolorna Linköping

Lärarförbundet informerar

Lärarförbundet påverkar politiken för att lärarna i fritidshem ska få bättre förutsättningar att utföra sitt viktiga uppdrag. Vi driver bland annat att man ska införa nationella riktmärken för elevgruppernas storlek, satsa resurser för fler utbildade lärare i fritidshem, samt säkra tillräcklig tid för planering, reflektion och utveckling av den fritidspedagogiska undervisningen. Läs hela Lärarförbundets fritidshemspolitik ”Fritidspedagogik är en framtidspedagogik”!

Något som vi hela tiden kommer tillbaka till är den fortlöpande riskbedömningen. Det räcker inte med att göra en riskbedömning i början av en situation som denna. Läget förändras och tidigare åtgärder behöver utvärderas och nya eller kvarvarande risker tas om hand. Här kommer några exempel på vad som ska riskbedömas fortlöpande:

  • personalsituationen för dagen
  • antalet barn/elever för dagen
  • kan undervisningen säkerställas
  • arbetsbelastningen
  • matsituationen
  • riskgrupper
  • oro
  • smittskydd

Det är viktigt att riskbedömningen är verksamhetsnära.

Hanna beskriver sin coronavardag utifrån ett fritidshemsperspektiv och det blir väldigt tydligt att riskbedömningen ska göras nära verksamheten och i samverkan med de som känner den.Eftersom läget ändras snabbt och arbetsgivare och skyddsombud måste hitta former för hur riskbedömningar ska göras även under sommaren. Att ha regelbundna träffar med fortlöpande riskbedömning, avstämning och uppföljning av åtgärder rekommenderas. Detta arbete med riskbedömningar görs både på en kommuncentral och skolföretagsnivå samt på arbetsplatserna. Detta arbete ska ligga till grund för planeringen av sommaren, särskilt viktigt är detta om arbetsgivaren har för avsikt att slå samma olika fritidsverksamheter.

Hur Folkhälsomyndighetens rekommendationer om smittskydd ska kunna följas ute i olika verksamheter är något många brottas med. Ur ett smittspridningsperspektiv är det viktigt att förutsättningar finns för att kunna följa Folkhälsomyndighetens riktlinjer för att skydda dig och andra.Lärarförbundet har ställt krav på Skolverket att förtydliga hur Folkhälsomyndighetens rekommendationer ska följas mer specifikt i skolan/fritidshemmet med den verksamhet som bedrivs. Pandemin har ställt krav på arbetsmiljöarbetet i den ordinarie verksamheten men den gör det även när sommarfritids ska planeras. Det kan finns ytterligare risker att bedöma, exempelvis:

  • Du möter fler och nya vuxna, både kollegor och vårdnadshavare, och elever
  • Utgå från lokaler när bemanning och elevantal bestäms. Det får inte bli trångt.
  • Vilka möten behövs och hur ser lokalen ut. Kan ni sprida ut er? Digitalt?
  • Kan ni arbeta utomhus?
  • Kan vårdnadshavare hämta och lämna utomhus?
  • Är kommunikationen med vårdnadshavare tydlig om Folkhälsomyndighetens rekommendationer?
  • Finns handsprit och tillräckligt med möjlighet att tvätt händerna?
  • Städrutiner?

Fortsättningsvis gäller att både elever och vuxna ska vara hemma även vid milda symptom. Vårdnadshavare som är sjuka ska inte heller hämta och lämna på fritids.

  • Skapad 2020-06-08
Frågor & Svar