Lärarförbundet
Bli medlem

Frågor och svar om rankingen Sveriges bästa skolkommun

Lärarförbundet utser Sveriges bästa skolkommun för att sätta ljuset på vad som behöver göras för att skapa en likvärdig skola med hög kvalitet. Vi presenterar vår heltäckande rankning varje höst sedan 2002. Årets resultat presenteras 16 oktober 2019. Här hittar du vanliga frågor och svar.

Vilken är den viktigaste förändringen med årets rankning?

I underlaget för årets rankning har vi gått över till ett indexbaserat underlag. Vi använder en annan räknemetod. Detta innebär att varje kommun dels kommer att få den vanliga rankningsplaceringen, dels men också ett individuellt indextal. Indextalet gör det möjligt för kommunen att kunna följa sin utveckling oberoende av hur det går för andra kommuner.

Utöver att vi använder oss av en indexbaserad rankning så har vi även valt att ha färre kriterier. Vi har tagit bort de tre kriterier som starkast styrs av socioekonomiska faktorer:

1. betygsresultat, genomsnittligt meritvärde i åk 9

2. andel elever som är godkända i alla ämnen i åk 9

3. andel elever som uppnår grundläggande behörighet för högskolestudier

Dessa förändringar gör att rankningen inte längre är jämförbar med tidigare års rankningar.

Varför gör ni såhär? Byter till index och tar bort kriterier?

Bästa skolkommun har funnits i olika former sen nästan 20 år tillbaka och har under åren utvecklats på olika sätt. Kriterier har kommit till och tagits bort allt eftersom omvärlden ändras och erbjuder andra mätpunkter, underlag och insikter. Dessutom uppmanade Lärarförbundets kongress att utveckla Bästa skolkommun så att det blir ett mer användbart verktyg för lokalavdelningarna. Därav ett index som går att följa över tid vars utveckling inte påverkas av någon annan kommuns placering. Det gör verktyget tydligare för våra lokala förtroendevalda att diskutera hur skolan i kommunen behöver utvecklas.

Varifrån kommer statistiken?

Underlagsmaterialet är främst hämtat från Skolverkets officiella statistik insamlad av SCB, därutöver används partsgemensam statistik och Lärarförbundets egna undersökningar. Uppgifterna härrör från läsåret 2018/19 när det gäller lärartäthet, andel pedagogiskt utbildade lärare och andel barn i förskola. Mättillfället för uppgifter avseende elever avser läget den 15 oktober 2018. Mätperioden för uppgifter om lärare är vecka 42, 2018 och för årsarbetare den 15 oktober 2018. Alla kostnader (resurser till undervisning) avser kalenderåret 2018. Utbildningsresultaten är hämtade från läsåret 2017/2018.

Vad handlar det här med socioekonomi om? Hur kan det påverka rankningen?

Elever som kommer från socioekonomiskt starka områden, det vill säga har föräldrar med god utbildningsnivå har enligt statistiken större chans att lyckas i skolan. Den enskilt viktigaste faktorn för betyg är föräldrarnas utbildningsbakgrund (se tex Skolverkets rapport Analyser av familjebakgrundens betydelse för skolresultaten och skillnader mellan skolor och Långtidsutredningen 2019 Jämlikhet i möjligheter och utfall i den svenska skolan). Därför har vi tagit bort de tre kriterier som endast fokuserar på elevernas resultat utan att vara socioekonomiskt viktade. Genom att ta bort betygskriterier så riktar vi ljuset på vad kommuner och skolor gör, och låter inte elevernas förutsättningar påverka rankningen.

Varför är det flera av kommunerna i toppen som har ett högt sjuktal?

Bästa skolkommun är – som alla rankningar – uppbyggt av en mängd kriterier. Kommuner som klarar sig bra är bra på de flesta kriterier, men i ett och annat kan man vara mindre bra. Motsvarande gäller för kommunerna i botten, de är ofta mindre bra på många kriterier, men kan ha ett och annat där de är bra.

I år har det fallit ut så att flera kommuner i toppen har varit mindre bra på sjukskrivningskriteriet men trots det placerat sig högt när kriterierna läggs samman. Det är naturligtvis olyckligt att så är fallet, men svårt att göra något åt. Lärares sjukskrivningar är ett mycket stort problem och sannolikt kommer höga siffror i sjukskrivningar ge effekter i övriga kriterier på några års sikt. En kommun med höga sjukskrivningssiffror måste dra i nödbromsen direkt om de ska kunna behålla sina lärare.

En förklaring kan också vara hur vi mäter kriteriet. Det hämtas från novemberstatistiken och en kommun som har otur kan ha många sjukskrivna just den månaden. För vissa kommuner kan sådana slumpmässiga faktorer spela en viss roll.

Var den gamla rankningen inte tillförlitlig?

Rankningen har sedan 2002 utvecklats kontinuerligt. Den stora förändringen i år är att den inte längre är relativ. Det betyder att en kommuns placering inte är beroende av hur det går för andra kommuner. Det gör den till ett bättre verktyg för våra lokala förtroendevalda att diskutera skolans utveckling i kommunen.

Ni har tagit bort betygskriterierna, varför finns de inte med?

Vi har tagit bort de två kriterier som var rena betygsresultat och ett av de kriterier som handlar om gymnasieskolan. Det gör vi för att vi vet att föräldrarnas utbildningsbakgrund har en stor inverkan på de betyg som eleverna får (se tex Skolverkets rapport Analyser av familjebakgrundens betydelse för skolresultaten och skillnader mellan skolor och Långtidsutredningen 2019 Jämlikhet i möjligheter och utfall i den svenska skolan) och därför inte säger så mycket om kvaliteten på skolan i den kommunen. Låter man resultat som är ojusterade vara med i rankningen mäter man mer dessa utomstående saker än vad skolan gör. Vår rankning fokuserar på vad kommuner och skolor gör, då vill vi inte låta elevernas förutsättningar påverka.

Vi har fortfarande kvar tre kriterier som kan kopplas till resultat:

• betygsresultat i åk 9 i förhållande till förutsättningarna, Likvärdighetsindex

• andel elever godkända i alla ämnen i förhållande till Likvärdighetsindex

• andel elever som fullföljer gymnasieutbildningen inom 3 år

Varför utser Lärarförbundet Sveriges Bästa skolkommun?

Lärarförbundet utser Sveriges bästa skolkommun för att sätta ljuset på vad som behöver göras för att skapa en likvärdig skola med hög kvalitet. Såväl framgångsfaktorer som brister lyfts fram i rankningen. Bästa skolkommun är Sveriges bredaste skolrankning och vi vet att den leder till skolutveckling och viktiga samtal om skolan både lokalt och nationellt.

Vad tycker ni definierar en bra skolkommun?

En bra skolkommun ger elever och lärare rätt och likvärdiga förutsättningar. Det gäller allt från arbetsmiljö, arbetsbelastning, lön, lärartäthet och elevers rätt till att undervisas av behöriga lärare och hur stora resurser som ges till utbildningen.

Hur har undersökningen gått till?

Undersökningen bygger på statistik från SCB, Statistiska centralbyrån, och Skolverket, samt på statistik som är gemensamt framtagen av Lärarförbundet och arbetsgivareorganisationen Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Vi har tagit hjälp av statistikföretaget Statisticon med att väga samman de olika kriterierna som undersökningen består av. Lärartäthet och andel behöriga lärare är dubbelviktat. Alla Sveriges 290 kommuner är med.

Varför omfattas inte gymnasieskolan helt och hållet?

En del kommuner saknar gymnasieskola, därför är inte gymnasieskolan med i kriterierna om utbildade lärare, lärartäthet, friska lärare och lön. Däremot omfattas gymnasieelevernas resultat eftersom den statistiken baseras på var man är folkbokförd.

Ingår fritidshem och förskoleklass i statistiken som ligger till grund för Bästa skolkommun?

Ja. Rankningen ser medvetet till helheten i förskola, grundskola och fritidshem samt utbildningsvägval därefter. Kriterierna Resurser, Utbildade lärare, Lärartäthet, Friska lärare och Löner omfattar förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola.

Varför är andel barn inskrivna i förskola med som ett kriterium?

Utbildningsresan börjar i förskolan och Nobelpristagaren James J. Heckman visar att satsningar där är mer lönsamma än andra satsningar. Forskning visar tydligt att barn som har gått i förskola har bättre förutsättningar att lyckas bra i grundskolan. Exempel på de mest kända studierna: PISA 2003 och 2009, PIRLS 2007, Perry-projektet (USA), EPPE (UK).

Varför är några kriterier dubbelviktade?

Läraren är den enskilt viktigaste påverkbara faktorn för elevernas resultat och därför dubbelviktar vi två kriterier: lärartäthet och andelen utbildade lärare.

Varför skiljer sig er sjuktalsstatistik från den som finns i Kolada?

Det beror på att statistiken bygger på olika grupper och olika tidsmått. Koladas statistik rör kommunens samtliga anställda och rör den totala sjukfrånvarotiden, ackumulerad under året, som andel (%) av den tillgängliga ordinarie arbetstiden samt sjukfrånvaro mer än 59 dagar som andel av total sjukfrånvaro, (%), ackumulerad under året. Vår statistik rör endast Lärarförbundets medlemmar i kommunal sektor som under november 2018 har varit tjänstlediga på hel- eller deltid på grund av sjukledighet. Anledningen varför november månad är vald är för att den partsgemensamma löne- och sjukskrivningsstatistiken uppdateras då och presenteras endast för den månaden.

Kan alla kommuner bli årets bästa skolkommun?

Den kommun som vill och satsar kan bli Bästa skolkommun. Det finns inga statistiska förklaringar till vilka kommuner som kommer i topp respektive i botten. I så måtto är Bästa skolkommun rättvis. Men tar politikerna inte sitt ansvar och satsar kan kommunen aldrig lyckas i Bästa skolkommun.

Varför är kriteriet ”Kommunen som huvudman” med i rankningen?

Lokal facklig samverkan mellan Lärarförbundets avdelningar och kommunen är viktigt för att skapa rätt förutsättningar för lärare och skolledare. Vi undersöker det genom en enkätundersökning till Lärarförbundets 290 lokalavdelningar som ligger till grund för detta kriterium. Det ger oss en bild av hur kommunen prioriterar skolan och lärare och skolledares arbetssituation. De kommuner som inte svarat på Lärarförbundets enkät om kommunen som avtalspart, får rankning 290 i det kriteriet. I år har vi 99 procents svarsfrekvens

Omfattar rankningen fristående skolor?

I takt med att det finns statistik för friskolor har vi lyft in det i rankningen. Följande kriterier innefattar idag även fristående skolor:

• Andel barn i förskola

• Meritvärde åk 9, Likvärdighetsindex

• Andel elever med G i alla ämnen åk 9, Likvärdighetsindex

• Andel som fullföljt gymnasiet inom 3 år.

Här hittar du fördjupad information om kriterierna

Hur kan en kommun som just dragit ned på skolan komma högt i er rankning?

Neddragningar som gjorts i närtid märks inte i rankningen ännu. Om man inte satsar långsiktigt på skolan så kommer det att få konsekvenser, men först på längre sikt. Kommuner som drar ner på resurser till skolan kommer att halka ned i vår rankning och få sämre resultat i sina skolor. Det är också något vi sett över tid i rankningen.



Kommentera artikeln!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här