Lärarförbundet

Frågor och svar om medling i avtalsförhandlingarna

Lärarnas samverkansråd har tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Pacta beslutat att tillkalla medlare i förhandlingarna om ett nytt skolavtal. Här har vi samlat frågor och svar om läget i avtalsrörelsen.

Vad innebär medling?
Om fack och arbetsgivare inte kommer överens kan parterna besluta sig för att ta in extern hjälp, medlare. Oftast utses två personer som ska hjälpa parterna att komma vidare i förhandlingarna. Medlarna lägger efter att ha satt sig in i konflikten ett bud till parterna.

18 maj utsågs medlare. Parterna kom överens om att tillkalla Aida Hadzialic och Kurt Eriksson som medlare i förhandlingarna om ett nytt skolavtal. Läs mer

Varför blev det just de här medlarna?
Vem som ska vara medlare är något som parterna styr över. Parterna kom alltså gemensamt överens om vilka medlare man ville ha. När vi tillsammans funderade vilka kompetenser som krävdes var det gedigen erfarenhet av medling och god insikt i och kunskap om skolsystemet som helhet som vi landade i. De kraven uppfylls av de valda medlarna.

Hur länge kan det hålla på?
Det finns ingen specifik tidsgräns, men båda sidor är naturligtvis angelägna om att bli klara så snart som möjligt.

Vad innebär det att medlarna ger parterna ett uppdrag?
Det innebär att Lärarnas samverkansråd och SKL tillsammans ska analysera olika turordningsregler och vad de får för konsekvenser för lärare utifrån behörighetsreglerna i Skollagen. Läs mer om uppdraget

Vad händer med analysen när den är klar?
Den kommer att vara underlag till medlarna i den fortsatta medlingen.

Vad händer om medlingen inte ger resultat? Blir det strejk?
Det är viktigt att inte gå händelserna i förväg. I nuläget är det medling som pågår.

Men säger någon part nej till medlarnas bud, och medlarna väljer att inte komma med ytterligare något bud, då kan någon part välja att varsla om konfliktåtgärder, till exempel strejk från arbetstagarsidan respektive lockout från arbetsgivarsidan. Senast två veckor innan konflikten träder i kraft måste parten varsla om åtgärden.

Vad är det ni inte är överens om gällande turordningen?
SKL vill ha samma regler för alla kategorier av medarbetare samt kunna påskynda lokal omställning genom förenklad turordningshantering och på så sätt kunna undvika uppsägningar. Det är en arbetsgivarpolitik som återfinns inom andra avtalsområden på svensk arbetsmarknad.

Lärarnas samverkansråd menar att detta kan fungera väl för vissa kategorier av kommunalt anställda medarbetare, dock inte för lärare som är välutbildade, med olika specifika behörigheter och har årligt föränderlig tjänstefördelning. Det skulle bli mycket mer komplext, med risk för oönskade följder, att ta in en sådan grupp i ett förenklat turordningssystem. Vi behöver turordningsregler som tar hänsyn till Skollagens definition av behörighet.

Lärarnas samverkansråd menar att SKL och kommunerna måste acceptera att en turordning för övertalighet inte kan byggas så att den riskerar att putta ut behöriga lärare. Det är de behöriga lärarna som är lösningen på lärarbristen. Därför måste turordningsreglerna anpassas efter skolan – inte tvärtom. Och vi måste satsa på att göra obehöriga lärare behöriga.

Vilka omfattas av avtalet?
Alla lärare, studie- och yrkesvägledare och skolledare, från förskola till vuxenutbildning som har en kommunal arbetsgivare.

Vad innebär det för mig som är medlem?
För dig som medlem och anställd inom kommun eller landsting innebär prolongeringen att det gamla avtalet, med samma villkor som idag, gäller fram till dess ett nytt avtal är klart.

Hur påverkas min lön?
För att du i praktiken ska kunna få din nya lön utbetald ska först det nya avtalet vara klart och sedan den lokala löneöversynen slutföras.

Att de nya lönerna dröjer beror alltså på att ett nytt centralt kollektivavtal fortfarande saknas. SKL har i skrivandes stund ännu inte visat sig beredda att konkret ta ansvar för att förbättra villkoren för lärare i alla Sveriges kommuner och därför dröjer också de nya löner för kommunalt anställda lärare som skulle ha börjat gälla 1 april 2018. Att komma överens om nya löner som fyller de krav på lönesättningen som avtalet ställer är inte möjligt innan kraven är avtalade och kända.

När din nya lön väl är klar, gäller den normalt från första april. Men om Lärarnas samverkansråd (Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund) skulle gå i konflikt blir det vanligen inte någon retroaktiv lön.

Vad händer med min lön om jag byter jobb?
Det beror på om man lokalt hos din tidigare arbetsgivare gjort någon överenskommelse om att retroaktivt kompensera dem som redan slutat sitt arbete. Då kan du ha möjlighet att få del av den retroaktiva lönen, men det finns inget i det centrala avtalet som garanterar detta.

Det går rykten på arbetsplatsen om att arbetsgivaren vill betala ut lönen men inte får för facket. Stämmer det?
Nya löner ska inte betalas ut innan det nya avtalet är färdigförhandlat. Om den möjligheten fanns skulle vi i praktiken ha ett tillsvidareavtal och det skulle i sin tur innebära att vi förlorar möjligheten att trycka på för de krav vi har.

Kollektivavtalsförhandlingar handlar om att parterna så långt det är möjligt ska komma överens, det är alltså inte nödvändigtvis den ena eller andra partens fel.

Får jag min löneförhöjning tidigare om jag inte tillhör facket?
Nej. Kollektivavtalet omfattar alla anställda.

Vad händer med oss som är anställda i fristående verksamhet om det blir strejk på det kommunala avtalsområdet?
En konflikt på det kommunala området ska inte påverka andra avtalsområden.

Vilka är era krav på #skolavtal18?

  • Minskad arbetsbelastning. På varje förskola och skola behöver lärares arbetsinnehåll och arbetsbelastning gås igenom och åskådliggöras i syfte att skapa balans mellan olika arbetsuppgifter inom arbetstiden. Fokus ska vara på lärares och skolledares huvudsakliga uppdrag, där tillräcklig tid säkras till långsiktig planering, för- och efterarbete, uppföljning och utveckling, enskilt och i kollegiet.
  • Konkret arbetsmiljöarbete. Insatser behöver göras på varje enskild förskola och skola, med analys och åtgärder, som sedan följs upp på huvudmannanivå. Detta måste garanteras i avtalet.
  • Löneökningar som gör att även läraryrket får en positiv avkastning i ett livslöneperspektiv. De senaste årens löneuppvärdering måste fortsätta och förstärkas så att lärarnas löner ökar mer relativt andra grupper. Alla huvudmän måste aktivt bidra till uppvärderingen.
  • Omotiverade löneskillnader måste bort. Konkreta åtgärder måste till för att hantera de uppkomna negativa konsekvenserna av implementeringen av de statliga lönesatsningarna. Till detta kommer att de visserligen nödvändiga statliga satsningar som gjorts på lärares löner, på grund av brister i genomförandet, medfört omotiverade löneskillnader.
  • Bra löneutveckling utan att byta jobb. Varje huvudman måste ge erfarna lärare en sådan löneutveckling att kontinuiteten i undervisningen säkras för eleverna. För många erfarna lärare är idag byte av arbete eller arbetsplats fortfarande den enda möjligheten att åstadkomma en reell löneutveckling. Erfarna och yrkesskickliga lärare måste garanteras en löneutveckling som speglar deras arbete, ansvar och betydelse för elevernas resultat.
  • Kvalitet före kvantitet. Behöriga och legitimerade lärares kompetens måste användas och värderas på rätt sätt, så att intentionerna med legitimations- och behörighetsreformen tas tillvara. Uttaget av undervisning per lärare får inte öka så att den drabbar undervisningskvaliteten eller leder till ökad ohälsa.
  • Bättre kompetens- och karriärutveckling. Parterna ska tillsammans med staten verka för att ett nationellt fastställt professionsprogram för alla lärare och skolledare införs. Programmet ska hantera introduktion och mentorsprogram som stärker och stödjer såväl utbildningen för lärarstudenter som starten på lärares yrkesliv samt säkra fortsatt kontinuerlig kompetens- och karriärutveckling under hela yrkeslivet.

Läs mer om läget i avtalsförhandlingarna

Läs debattartikel: Skolan största problem är lärarbrist, inte arbetsbrist

Kommentarer:

Karin
Karin Johansson

Jag vill återigen poängtera att min yrkeskategori, specialpedagog, också tillhör Lärarförbundet. Jag tror också att vi är betydligt fler än SYV. Jag upplever att vår grupp ofta förbises och inte nämns i Lärarförbundets uttalanden. Våra arbetsvillkor är annorlunda jämfört med lärares och våra frågor behöver också lyftas fram. Som det är nu så finns det många lärare som utan att ha läst ett extra högskolepoäng ligger lönemässigt långt över våra löner trots en universitetsutbildning på minst 90 poäng. Det blir märkligt då skolan ska vila på vetenskaplig grund.

  • Skapad 2018-05-30 14:25

Kommentera artikeln!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här