Lärarförbundet

Frågor och svar om medling i avtalsförhandlingarna

Lärarnas samverkansråd har tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Sobona (tidigare Pacta) beslutat att tillkalla medlare i förhandlingarna om ett nytt skolavtal. Här har vi samlat frågor och svar om läget i avtalsrörelsen.

Om lön och retroaktivitet


Hur påverkas min lön?
När din nya lön väl är klar, gäller den normalt från första april. I dagsläget har vi inga indikationer på att något annat skulle bli aktuellt än att du får din nya lön retroaktivt från 1 april när avtalet klart och lönerna väl är satta. Men om Lärarnas samverkansråd (Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund) skulle gå i konflikt blir det vanligen inte någon retroaktiv lön.

När kan min nya lön betalas ut?
För att du i praktiken ska kunna få din nya lön utbetald ska först det nya avtalet vara klart och sedan den lokala löneöversynen slutföras.

Att de nya lönerna dröjer beror alltså på att ett nytt centralt kollektivavtal fortfarande saknas. Att komma överens om nya löner som fyller de krav på lönesättningen som avtalet ställer är inte möjligt innan kraven är avtalade och kända.

Varför blir det sannolikt inga retroaktiva löneökningar vid en konflikt?
Skälet till att det normalt sett inte blir retroaktiva löner vid konflikt är att vi först behöver säga upp avtalet för att kunna gå in i konflikt.

Efter en konflikt går vi in i förhandlingar med nya förutsättningar vad gäller avtalets utformning, det vill säga inga gamla överenskommelser om avtalsperiod eller löneöversynsdatum gäller längre. Historiskt sett vet vi att arbetsgivarsidan inte är särskilt angelägen om att kompensera oss (alltså betala ut retroaktiv lön) för tid som vi har använt till konflikt, stridsåtgärder leder sällan till välvilja hos motparten. Men ännu är vi i medling, och jobbar vidare mot ett nytt #skolavtal18!

Vad händer med min lön om jag byter jobb?
Det beror på om man lokalt hos din tidigare arbetsgivare gjort någon överenskommelse om att retroaktivt kompensera dem som redan slutat sitt arbete. Då kan du ha möjlighet att få del av den retroaktiva lönen, men det finns inget i det centrala avtalet som garanterar detta.

Vad händer med retroaktiviteten om jag är föräldraledig eller sjukskriven?
Du som är föräldraledig eller sjukskriven kan dessvärre inte ändra SGI (sjukpenninggrundade inkomst) retroaktivt hos Försäkringskassan när de nya lönerna är klara. Det går alltså inte att få höjd ersättning retroaktivt, vilket naturligtvis är mycket olyckligt. Vi är medvetna om problematiken och tar upp frågan i såväl de centrala som lokala förhandlingarna. Samtidigt arbetar vi vidare med att förhandla fram ett avtal som förändrar lärares situation så att fler kan och vill komma tillbaka till yrket. Lärarförbundet kommer stötta lokala avdelningarna i att lyfta frågan när partnerna är överens om ett nytt avtal.

Flyttas datum för retroaktivitet fram när det har gått mer än 6 månader sedan ett nytt avtal borde varit klart?
Nej. Kommer vi överens med arbetsgivaren är det normalt 1 april som gäller.

Det går rykten på arbetsplatsen om att arbetsgivaren vill betala ut lönen men inte får för facket. Stämmer det?
Nya löner ska inte betalas ut innan det nya avtalet är färdigförhandlat. Om den möjligheten fanns skulle vi i praktiken ha ett tillsvidareavtal och det skulle i sin tur innebära att vi förlorar möjligheten att trycka på för de krav vi har.

Kollektivavtalsförhandlingar handlar om att parterna så långt det är möjligt ska komma överens, det är alltså inte nödvändigtvis den ena eller andra partens fel.

Får jag min löneförhöjning tidigare om jag inte tillhör facket?
Lönebildningen på kommunala skolor styrs av kollektivavtalen, som omfattar alla anställda. Lönestrukturen och de enskilda lönerna ska spegla verksamheten som helhet och den enskilde medarbetarens insats på ett begripligt sätt utifrån löneavtalets förutsättningar. Det är enligt Lärarförbundet inte möjligt att göra på ett korrekt sätt för någon medarbetare, oavsett facklig tillhörighet, innan avtalet är klart.

Om medling


Vad innebär medling?

Om fack och arbetsgivare inte kommer överens kan parterna besluta sig för att ta in extern hjälp, medlare. Oftast utses två personer som ska hjälpa parterna att komma vidare i förhandlingarna. Medlarna lägger efter att ha satt sig in i konflikten ett bud till parterna.

18 maj utsågs medlare. Parterna kom överens om att tillkalla Aida Hadzialic och Kurt Eriksson som medlare i förhandlingarna om ett nytt skolavtal. Läs mer

Hur länge kan det hålla på?
Det finns ingen specifik tidsgräns, men båda sidor är naturligtvis angelägna om att bli klara så snart som möjligt.

Vad innebär det att medlarna gav parterna ett uppdrag?
Den 19 juni gav medlarna ett uppdrag till parterna: att analysera förutsättningarna för turordningsreglerna. Det innebär att parterna tillsammans ska analysera olika turordningsregler och vad de får för konsekvenser för lärare utifrån behörighetsreglerna i skollagen. Analysen utgör underlag till medlarna i den fortsatta medlingen och kommunicerades till medlarna 3 september.

Vad händer om medlingen inte ger resultat? Blir det strejk?
Det är viktigt att inte gå händelserna i förväg. I nuläget är det medling som pågår.

Men säger någon part nej till medlarnas bud, och medlarna väljer att inte komma med ytterligare något bud, då kan någon part välja att varsla om konfliktåtgärder, till exempel strejk från arbetstagarsidan respektive lockout från arbetsgivarsidan. Senast två veckor innan konflikten träder i kraft måste parten varsla om åtgärden.

Vad är det ni inte är överens om gällande turordningen?
SKL vill ha samma regler för alla kategorier av medarbetare samt kunna påskynda lokal omställning genom förenklad turordningshantering och på så sätt kunna undvika uppsägningar. Det är en arbetsgivarpolitik som återfinns inom andra avtalsområden på svensk arbetsmarknad.

Lärarnas samverkansråd menar att detta kan fungera väl för vissa kategorier av kommunalt anställda medarbetare, dock inte för lärare som är välutbildade, med olika specifika behörigheter och har årligt föränderlig tjänstefördelning. Det skulle bli mycket mer komplext, med risk för oönskade följder, att ta in en sådan grupp i ett förenklat turordningssystem. Vi behöver turordningsregler som tar hänsyn till Skollagens definition av behörighet.

Lärarnas samverkansråd menar att SKL och kommunerna måste acceptera att en turordning för övertalighet inte kan byggas så att den riskerar att putta ut behöriga lärare. Det är de behöriga lärarna som är lösningen på lärarbristen. Därför måste turordningsreglerna anpassas efter skolan – inte tvärtom. Och vi måste satsa på att göra obehöriga lärare behöriga.

Allmänt om #skolavtal18


Vilka omfattas av avtalet?
Alla lärare, studie- och yrkesvägledare och skolledare, från förskola till vuxenutbildning som har en kommunal arbetsgivare.

Vad innebär det för mig som är medlem?
För dig som medlem och anställd inom kommun eller landsting innebär prolongeringen att det gamla avtalet, med samma villkor som idag, gäller fram till dess ett nytt avtal är klart.

Vad händer med oss som är anställda i fristående verksamhet om det blir strejk på det kommunala avtalsområdet?
En konflikt på det kommunala området ska inte påverka andra avtalsområden.

Vilka är era krav på #skolavtal18?

  • Minskad arbetsbelastning. På varje förskola och skola behöver lärares arbetsinnehåll och arbetsbelastning gås igenom och åskådliggöras i syfte att skapa balans mellan olika arbetsuppgifter inom arbetstiden. Fokus ska vara på lärares och skolledares huvudsakliga uppdrag, där tillräcklig tid säkras till långsiktig planering, för- och efterarbete, uppföljning och utveckling, enskilt och i kollegiet.
  • Konkret arbetsmiljöarbete. Insatser behöver göras på varje enskild förskola och skola, med analys och åtgärder, som sedan följs upp på huvudmannanivå. Detta måste garanteras i avtalet.
  • Löneökningar som gör att även läraryrket får en positiv avkastning i ett livslöneperspektiv. De senaste årens löneuppvärdering måste fortsätta och förstärkas så att lärarnas löner ökar mer relativt andra grupper. Alla huvudmän måste aktivt bidra till uppvärderingen.
  • Omotiverade löneskillnader måste bort. Konkreta åtgärder måste till för att hantera de uppkomna negativa konsekvenserna av implementeringen av de statliga lönesatsningarna. Till detta kommer att de visserligen nödvändiga statliga satsningar som gjorts på lärares löner, på grund av brister i genomförandet, medfört omotiverade löneskillnader.
  • Bra löneutveckling utan att byta jobb. Varje huvudman måste ge erfarna lärare en sådan löneutveckling att kontinuiteten i undervisningen säkras för eleverna. För många erfarna lärare är idag byte av arbete eller arbetsplats fortfarande den enda möjligheten att åstadkomma en reell löneutveckling. Erfarna och yrkesskickliga lärare måste garanteras en löneutveckling som speglar deras arbete, ansvar och betydelse för elevernas resultat.
  • Kvalitet före kvantitet. Behöriga och legitimerade lärares kompetens måste användas och värderas på rätt sätt, så att intentionerna med legitimations- och behörighetsreformen tas tillvara. Uttaget av undervisning per lärare får inte öka så att den drabbar undervisningskvaliteten eller leder till ökad ohälsa.
  • Bättre kompetens- och karriärutveckling. Parterna ska tillsammans med staten verka för att ett nationellt fastställt professionsprogram för alla lärare och skolledare införs. Programmet ska hantera introduktion och mentorsprogram som stärker och stödjer såväl utbildningen för lärarstudenter som starten på lärares yrkesliv samt säkra fortsatt kontinuerlig kompetens- och karriärutveckling under hela yrkeslivet.

Läs mer om läget i avtalsförhandlingarna

Läs debattartikel: Skolan största problem är lärarbrist, inte arbetsbrist

Kommentarer:

Rigmor
Rigmor Engerstam

Hej!
När Lärarförbundet pratar om ”lärare”, omfattar det många grupper av lärare, skolledare och studie- och yrkesvägledare. Specialpedagoger omfattas alltså också av begreppet.

Vi tror inte att det är möjligt för centrala parter att göra överenskommelser om exakta förändringar av detaljer i villkoren för någon lärargrupp på ett sätt som fungerar bra för alla medlemmar i gruppen, hos alla arbetsgivare. Samtidigt vet vi att belastningsproblematik, bristande inflytande över hur verksamheten organiseras och dåligt fungerande lönebildning är problem som många grupper delar, och det är frågor som vi står högt på agenda i avtalsrörelsen.

MVH Rigmor, kommunikatör Lärarförbundet

  • Skapad 2018-09-05 16:03
Anonym
Anonym

Jag håller med Karin Johansson gällande yrkeskategorin specialpedagoger! När en specialpedagog med magisterexamen i specialpedagogik tjänar lägre än förskollärare så undrar man när facket skall föra vår talan. Många av oss som arbetar som specialpedagoger kommer aldrig med i de lokala lönesatsningarna! Med tanke på hur många barn i behov av särskilt stöd som finns i våra verksamheter så borde lärarförbundet kämpa även för oss!

  • Skapad 2018-09-04 08:33
Karin
Karin Johansson

Jag vill återigen poängtera att min yrkeskategori, specialpedagog, också tillhör Lärarförbundet. Jag tror också att vi är betydligt fler än SYV. Jag upplever att vår grupp ofta förbises och inte nämns i Lärarförbundets uttalanden. Våra arbetsvillkor är annorlunda jämfört med lärares och våra frågor behöver också lyftas fram. Som det är nu så finns det många lärare som utan att ha läst ett extra högskolepoäng ligger lönemässigt långt över våra löner trots en universitetsutbildning på minst 90 poäng. Det blir märkligt då skolan ska vila på vetenskaplig grund.

  • Skapad 2018-05-30 14:25

Kommentera artikeln!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här