Lärarförbundet
Bli medlem

Eva-Lis har ordet: Svaga skolresultat trots flest nationella prov

Ledare i Lärarnas tidning 9/14: Den ökade arbetsbörda som de nationella proven medför går ut över den ordinarie undervisningen. Det anser 6 av 10 lärare i en undersökning.

Den digra perioden med nationella prov börjar snart gå mot sitt slut. Bokstavligt talat. Många lärare och elever berättar om en orimlig arbetsbörda under våren när de nationella proven genomförs. Vissa lärare rättar fler än 500 prov på bara några veckor. 

Lärarförbundet har sammanställt statistik från OECD över hur många nationella prov olika länder har. Resultatet talar sitt tydliga språk: Sverige ligger i topp både gällande ­antal prov och deras omfattning. Vår jämförelse visar tydligt att det inte är mängden nationella prov som avgör kunskapsresultaten hos landets elever. En stor majoritet av de länder som ligger bättre till i Pisa har färre prov än Sverige. Trots detta hörs med jämna mellanrum argument om att Sverige har för få prov och att det är skälet till Pisa-raset. 

Vår jämförelse kullkastar helt uppfattningen att fler nationella prov leder till högre kunskapsresultat. 

Det borde nu vara uppenbart för alla att antalet och omfattningen måste ses över. Det svensk skola mest av allt behöver är balans. 

Dagens situation med ett dussin nationella prov, ännu fler delprov och lärare som går på knäna för att hinna med både prov och ordinarie undervisning är djupt oroande. 

Lärarförbundet har låtit Novus göra en under­sökning som visar att 6 av 10 lärare ­anser att den ordinarie undervisningen påverkas negativt under tiden de nationella proven genomförs. Alldeles för dålig uppbackning i form av resurser är skälet. Det är befängt att tro att den ökade arbetsbörda som de nationella proven medför inte skulle gå ut över den ordinarie undervisningen. 

Lärarförbundet har också tillsammans med elevorganisationen Svea lyft fram hur provperioden under våren påverkar både elever och lärare. 

I förra veckan rapporterade Sveriges ­Radio om en ny studie från Umeå universitet. Forskare visade att de svagaste eleverna blir förlorarna under veckorna av nationella prov i matematik i årskurs 3. Pressen de känner sätter ofta djupa spår. 

Dessutom är specialpedagoger ofta invol­verade i logistiken kring proven. Detta resul­terar i att de har mindre tid för de elever som behöver extra stöd. Under några veckor försvinner tillgången till specialpedagoger för de elever som behöver dem allra mest. 

Lärarna själva säger att man redan vet vilka barn som behöver mer stöd för att klara målen i ett ämne. Det som krävs är resurser för att sätta in det stöd som behövs. 

Lärarnas yrkesfrustration visar sig i en ny undersökning där Lärarförbundet har frågat grundskollärare hur de förklarar de höga sjuktalen inom lärarkåren. De nationella proven nämns ofta som en av anledningarna. 

Med rätt förutsättningar kan nationella prov vara ett viktigt bidrag till fördjupade kollegiala diskussioner om bedömning, kunskapskrav och förmågor, men som det nu är har situationen blivit orimlig. Det är dags att på allvar åstadkomma en hållbar arbetssituation för både elever och lärare. Självklart måste Pisa-resultaten förbättras. 

Det kan bara göras genom möjligheter till mer kunskap, inte mer orimlig kontroll. 

Eva-Lis Sirén
Lärarförbundets ordförande

Kommentera artikeln!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här