Lärarförbundet
Bli medlem

Skolorna räcker inte - staten måste agera

Det är inte rimligt att fyra procent av skolorna tar emot 1/3 av de nyanlända eleverna. Staten måste säkerställa likvärdiga förutsättningar för alla för att integrationen ska fungera, skriver Johanna Jaara Åstrand på Aftonbladet Debatt, tillsammans med LR och Malmö stad.

En bra skola är en skola som ger alla elever likvärdiga möjligheter att lära och utvecklas och som lyfter varje enskild elev. Det är en skola där elevernas olika behov sätts i första rummet och där lärarna ges goda förutsättningar att arbeta professionellt för att varje barn ska få bästa möjliga förutsättningar att växa som människor.

Sjunkande kunskapsresultat under flera år

Sverige har i flera år brottats med sjunkande kunskapsresultat och en ökad skolsegregation och regeringen har tillsatt en skolkommission som ska lägga fram förslag till åtgärder för att vända utvecklingen.

Sedan kommissionen startade sitt arbete har Sverige dessutom tagit emot ett stort antal flyktingar, med väldigt olika utbildningsbakgrund, som snabbt måste slussas in i skolan och utbildningssystemet.

Staten måste säkerställa förutsättningar

De kommunala huvudmännen har ett viktigt uppdrag i att säkra att alla elever får tillgång till bra och likvärdig undervisning inom kommunen, och staten å sin sida måste säkerställa likvärdiga förutsättningar mellan landets olika kommuner.

I grunden är migrationspolitiken ett statligt ansvar och staten måste också säkerställa att mottagandet runt om i landet fungerar. Då duger det inte att det är som i dag, att fyra procent av landets skolor tar emot en tredjedel av alla nyanlända elever.

Förutsättningarna måste bli bättre

Det svenska mottagningssystemet måste lägga mycket mer kraft vid en jämnare fördelning av elever, mellan kommuner och mellan skolor, så att förutsättningarna för integration och skolgång blir bättre än i dag.

Säkra resurser till undervisningen

Resurserna som läggs på undervisningen måste också säkras. Regeringens tio miljarder till kommunerna och landstingen är välkomna och nödvändiga för att möta befolkningsökningen och säkra välfärden. Men vi ser trots det att stora och kostsamma investeringar i nya skolbyggnader riskerar att urholka skolpengen i de kommuner som växer allra kraftigast.

I vissa kommuner klarar man befolkningsökningen genom att nyttja redan befintliga skolor, som tidigare kanske varit nedläggningshotade på grund av för få elever.

Malmö får höga kostnader för skollokaler

I andra kommuner, som vuxit mycket under en längre tid, finns inte det utrymmet och varje ny elev innebär väsentligt högre kostnader, som en följd av tunga investeringar i nya skolbyggnader.

Malmö är ett exempel bland flera på en sådan snabbväxande kommun. Under de närmaste fyra åren beräknas investeringarna enbart för nya grundskolelokaler att uppgå till 2,6 miljarder kronor i Malmö.

Motsvarande investeringskostnad mellan åren 2005 och 2015 uppgick till 1,9 miljarder kronor.

Lägg därtill stora investeringsbehov i förskoleutbyggnaden.

Ohållbart att lokalinvestering sker på bekostnad av undervisning

Det är ohållbart att nödvändiga skolinvesteringar i snabbväxande kommuner ska ske på bekostnad av resurser till undervisningen.

Hanterar inte Sverige denna situation klokt, riskerar segregationen och klyftorna i landet att växa snabbt, och våra gemensamma ambitioner om förbättrade skolresultat och ökad likvärdighet i den svenska skolan går om intet.

Det handlar om framtiden

Det handlar om att inte äventyra arbetet med att stärka likvärdigheten och höja resultaten i den svenska skolan. Det handlar helt enkelt om Sveriges framtid!

Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande Lärarförbundet

Åsa Fahlén, förbundsordförande Lärarnas Riksförbund

Katrin Stjernfeldt Jammeh, kommunstyrelsens ordförande i Malmö



Kommentera artikeln!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här