Lärarförbundet

Debatt: Gymnasielöfte ett måste för att alla ska klara examen

-Den klart största delen av den framtida arbetsmarknaden - för såväl de som är födda i Sverige som de som nyss kommit hit - ligger mellan snabbspåren och de enkla jobben. Där är gymnasieexamen helt nödvändig, skriver Johanna Jaara Åstrand på DN Debatt.

-Den klart största delen av den framtida arbetsmarknaden - för såväl de som är födda i Sverige som de som nyss kommit hit - ligger mellan snabbspåren och de enkla jobben. Där är gymnasieexamen helt nödvändig, skriver Johanna Jaara Åstrand på DN Debatt.

En gymnasieexamen är idag körkortet in på svensk arbetsmarknad, men som allt för få nyanlända ges möjlighet att ta. Ändå handlar den politiska debatten mer om enkla jobb än hur fler unga ska klara en gymnasieutbildning. Partierna måste höja ambitionerna. Lärarförbundet efterlyser ett gymnasielöfte.

Vi har nioårig skolplikt i Sverige, men i praktiken krävs det idag en gymnasieutbildning för att få ett jobb på svensk arbetsmarknad. LO har tydligt visat i sin rapport ”Kunskapsklyftor raserar svenska samhällsmodellen” att arbetslösheten är flera gånger högre för dem som endast har grundskoleutbildning jämfört med dem som har gymnasieexamen.

Fantastisk möjlighet

Förra året ansökte 163 000 människor asyl i Sverige. Av dem var 70 000 barn, varav hälften ensamkommande. Det motsvarar två tredjedelar av en hel årskull barn. Det är en fantastisk möjlighet för Sverige, men också en stor utmaning för den svenska skolan. Tyvärr lyckas Sverige allt annat än bra, något som siffror från Skolverket visar:

  • Av de elever som kommer till Sverige efter skolstart klarar mindre än hälften grundskolans kunskapsmål.
  • Endast omkring 30 procent av dem som påbörjar språkintroduktion har gått vidare till nationellt program i gymnasieskolan efter tre år.
  • Endast nio procent av dem som påbörjar språkintroduktion avslutar ett nationellt gymnasieprogram inom fyra år.

Och detta var resultaten innan flyktingkrisen 2015 – nu är utmaningen ännu större. Tiotusentals barn kan bli utan gymnasieutbildning och därmed få svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Vi riskerar att raskt halka 50 år bakåt i tiden, där gymnasieexamen inte var en självklarhet utan ett privilegium. Vi riskerar en förlorad generation.

Detta vill vi i Lärarförbundet inte tillåta. Jag bär en stark grundläggande övertygelse om allas rätt till utbildning och alla barns förmåga att tillgodogöra sig kunskap. Jag vet att vi har en driven och skicklig lärarkår i vårt land.

Skapa en väg till gymnasieexamen

Idag har vi ett utbildningsväsende som är uppbyggt för barn som tidigt kommer in i svensk skola. Men många som nu kommit till Sverige är tonåringar. De passar inte in i mallen och missar därför gymnasiet. Vi måste skapa en väg till gymnasieexamen som passar fler. Utbildning är en rättighet – dessutom en lönsam sådan.

Låt oss ta ett fiktivt räkneexempel som ligger nära verkligheten. Den ensamkommande flyktingpojken Ali kommer till Sverige från Afghanistan när han är 14 år. Med bra förutsättningar så klarar Ali behörighet till gymnasiet vid 17 års ålder. Han läser tre år på gymnasiet och tar studenten när han är 20. Därefter läser han till lärare i fyra och ett halvt år. Vid 25 års ålder får Ali sitt första arbete som lärare. Lågt räknat har Ali efter åtta års arbete, vid 33 års ålder, ”betalat tillbaka” kostnaderna för utbildning. Därefter är hans tid på arbetsmarknaden en ren plusaffär för Sverige.

Om vi räknar med att Ali inte har fullt lika bra förutsättningar får han gymnasiebehörighet vid 18 års ålder. Han läser därefter ett treårigt gymnasieprogram till kock och börjar arbeta på restaurang vid 21 års ålder. Lågt räknat har Ali efter sex års arbete ”betalat tillbaka ” kostnaderna för utbildning.

Även om Ali skulle behöva ytterligare flera års förberedande studier för att klara av en gymnasieexamen på ett nationellt program eller via Komvux, så kommer det att löna sig. Om han däremot aldrig lyckas klara gymnasieexamen kommer han ha mycket svårt att hitta ett jobb. Om Ali och tiotusentals andra nyanlända ungdomar blir dömda till arbetslöshet står Sverige inför svindlande kostnader och oöverblickbara samhällskonsekvenser.

Dags att avge gymnasielöfte

Det oroar mig att partierna i Sveriges riksdag och regering inte till fullo tycks ha en tillräcklig krismedvetenhet kring problemets omfattning. Både regering och opposition talar varmt om enkla jobb som lösningen för människor som saknar utbildning. Visserligen har regeringen lyckats skapa ett antal snabbspår för de som kommer till landet med färdig examina, men det räcker inte. Den klart största delen av den framtida arbetsmarknaden - för såväl de som är födda i Sverige som de som nyss kommit hit - ligger mellan snabbspåren och de enkla jobben. Där är gymnasieexamen helt nödvändig.

Från oss på Lärarförbundet är beskedet tydligt: Det är dags för Sveriges politiker att avge ett gymnasielöfte.

Gymnasielöftet är Sveriges löfte till alla unga som bor i vårt land, oavsett var de är födda: Vi lovar att ge dig de allra bästa förutsättningarna för att klara en gymnasieexamen. Vi tror på dig och din förmåga. Vi nöjer oss inte med mindre än att vi gjort allt för att du ska klara av det.

Gymnasielöftet är också ett löfte till alla lärare i utbildningssystemet: Du ska ha de bästa förutsättningarna för att ta alla unga i Sverige till en gymnasieexamen.

Lärarförbundets krav

Fem reformer är nödvändiga för gymnasielöftet:

  1. Höjd kvalitet på språkintroduktion. Skolverket måste få ett brådskande utvecklingsuppdrag för att höja kvaliteten. Lärartätheten ska vara hög, samverkan med studie- och yrkesvägledare stärkas och lärare ges tid för kompetensutveckling.
  2. Elevens rätt till stöd och utmaning. Alla elever måste få den undervisningstid de har rätt till och mötas av behöriga lärare. Specialpedagogiska insatser måste säkras till dem som behöver och en väl utbyggd elevhälsa måste garanteras.
  3. Rejält utbyggt komvux och i nya former. Idag är Komvux skapat för komplettering av enstaka kurser. Det är dags att tänka om och erbjuda hela utbildningar, liknande gymnasieprogram. Komvux behöver dessutom byggas ut rejält och nya komvuxgarantin som träder i kraft 1 juli bör innebära att kommunerna inte bara erbjuder plats till dem som söker utan också aktivt ser till att unga nyanlända söker.
  4. Bättre modersmålsundervisning. Regeringen måste omgående tillsätta en modersmålslärarutredning för att se över utbildningsmöjligheterna och ta fram en plan för hur modersmålslärare på sikt ska kunna omfattas av legitimationskravet. Lärare ska också ha bättre förutsättningar att samarbeta med modersmålslärare och studiehandledare.
  5. Läraryrket måste uppvärderas. För att locka fler personer till läraryrket måste lärarlönerna höjas generellt och lärarnas arbetsbelastning minska rejält, bland annat genom att skolorna anställer administrativa lärarassistenter och socialpedagoger för att avlasta lärarna i deras arbete.

Ambitionsnivån för svensk integrations- och utbildningspolitik måste höjas rejält. Vi får inte abdikera och nöja oss med att skapa en andra klassens arbetsmarknad som består av enkla servicejobb. Då förlorar Sverige sin position som kunskapsnation och alla i landet drabbas. Skolan är nyckeln till integration. Det är där insatserna ska göras.

Johanna Jaara Åstrand

Förbundsordförande Lärarförbundet

Kommentera artikeln!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här