Lärarförbundet
Bli medlem

"Dags att göra kulturskolan tillgänglig och inkluderande"

Det är bra att regeringen i kulturskoleutredningen föreslår ökat statligt ansvar, men målen för verksamheten behöver förbättras och en lagstiftning behövs. Det skriver Marie Wall Almquist, ledamot i förbundsstyrelsen och Marianne Eriksson, ordförande i referensorganet för musik- och kulturskola.

Kulturskolan är het - hetare än på mycket länge. Efter åratal av tystnad från politikerna så nämndes Kulturskolan för första gången i en regeringsförklaring av den nyvalde statsministern i oktober 2014. Plötsligt pratas det om oss! En kulturskoleutredning, med uppdrag att ta fram förslag till en nationell strategi, tillsattes. Under utredningens arbete hade Lärarförbundet vid flera tillfällen möjlighet att träffa utredarna och framföra förbundets syn på frågorna.

Efter drygt ett års arbete kom så det slutliga resultatet den 24 oktober 2016. Det var med spänning vi kunde ta del av materialet. Förväntan övergick så småningom i ganska stor fundersamhet över de förslag som lämnades.

Bra att staten tar ansvar

Vissa saker är bra, till exempel att staten tar ett ansvar för utbildningar specifikt riktade mot vår verksamhet. Men det är viktigt att inte skapa återvändsgränder i utbildningssystemet vilket den föreslagna “kulturskolepedagogexamen” riskerar att göra. Arbetsmarknaden begränsas och det blir svårare att röra sig mellan olika skolformer vilket får negativa effekter inte bara för möjligheten till heltidsanställning, utan även för grund- och gymnasieskolans tillgång till utbildade lärare. En lärarutbildning riktad mot kulturskolan måste vara påbyggbar; för legitimation och för möjligheten till forskning. Det senare är inte minst viktigt om kulturskolan ska äga sin egen utveckling!

Fel målfokus

Annat är mindre bra - såsom förslagen till de nationella målen, vilka i stor utsträckning fokuserar på hur verksamheten ska organiseras. Det hade varit önskvärt med mål som i högre utsträckning beskriver VAD kulturskolan ska “leverera”; vad barn och unga kan förvänta sig att lära, utöva och uppleva. HUR detta sedan ska organiseras är upp till varje enskild kommun att besluta om.

Problematisk är också utredningens begränsning till att endast omfatta barns och ungas fria tid. Kanske förståeligt med tanke på behovet av avgränsning i utredningsarbetet av en komplex verksamhet, men olyckligt i förhållande till ambitionen om inkludering. Om Kulturskolans verksamhet ska vara tillgänglig för alla och nå fler målgrupper än de traditionella måste vi också finnas i skolan, där alla barn och unga finns. Socioekonomiska faktorer eller skolskjutsar – hindren för deltagande kan se olika ut, men de blir inte mindre om verksamheten förpassas till enbart den fria tiden.

Om kulturskolan ska vara relevant, nu och i framtiden, måste verksamheten vara i ständig rörelse - med professionsdriven utveckling och förändring “inifrån”!

Debatten kring utredningens förslag har hittills till stor del handlat om gruppundervisning. Utredarna anser att undervisning främst ska bedrivas i grupper, vilket uttrycks i förslaget till nationella mål. Detta är ytterst en pedagogisk fråga och måste vara upp till professionen, lärare och skolledare, att avgöra - naturligtvis med utgångspunkt tagen i den enskilda kommunens ramar och mål för verksamheten. Om kulturskolan ska vara relevant, nu och i framtiden, måste verksamheten vara i ständig rörelse - med professionsdriven utveckling och förändring “inifrån”!

Sverige behöver lagstiftning om kulturskolan

Utredningen hade också i uppdrag att utreda för och nackdelar med en författningsreglering. Sverige är det enda landet i Norden som inte har någon som helst lagstiftning om kulturskolan - vilket Lärarförbundet menar är anmärkningsvärt! Utredningen anser att det vore önskvärt och mest effektivt med en juridiska ram, en kulturskolelag, men bedömer att det inte är genomförbart. Detta ställningstagande grundas på den så kallade finansieringsprincipen, det vill säga med nya lagar som inverkar på kommunernas självstyre ska också statliga medel följa. Lärarförbundet delar inte utredningens uppfattning och menar att det är dags att lagstifta kring kulturskolan, för tillgänglighet, inkludering och alla barns rätt!

Vi har tydliga ställningstaganden

Under 2016 har förbundsstyrelsen arbetat med att formulera en politik på kulturskoleområdet. Resultatet är ett gediget dokument med tydliga ställningstaganden. Detta arbete ligger nu som grund för vårt remissvar. Klicka in på länken och läs!

Idag, den 15 mars, går remisstiden ut. Samtidigt börjar Kulturskolerådets rikskonferens i Östersund. På förra årets konferens i Luleå invigningstalade kulturminister Alice Bah Kuhnke. Bland mycket annat poängterade hon vikten av att remissinstanserna lämnar in genomarbetade svar. Du som medlem i Lärarförbundet kan lita på att vi gör just precis det!

Marie Wall Almquist

Ledamot av förbundsstyrelsen

Marianne Eriksson

Ordförande i referensorganet för musik- och kulturskola

  • Skapad 2017-03-15
  • Uppdaterad 2017-03-13
Frågor & Svar