Lärarförbundet
Bli medlem

Avtalsrörelsen från start till mål

En avtalsrörelse innehåller många steg. Följ med i vår avtalsrörelseskola så hänger du med i svängarna under förhandlingarna.

Den svenska modellen bygger på att parterna kommer överens om vad som gäller på arbetsmarknaden, utan politisk inblandning. Parterna är fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

En avtalsrörelse omfattar både löner och arbetsvillkor. Det förhandlas om bland annat lönesättning, arbetstid, arbetsmiljö, inflytande, ledighet, ersättningar samt karriär och kompetensutveckling.

Lärarförbundet tecknar kollektivavtal med flera olika arbetsgivarorganisationer i kommunal, privat och statlig verksamhet. Vår största motpart är SKR, Sveriges kommuner och regioner. Där förhandlar och tecknar vi kollektivavtal tillsammans med Lärarnas Riksförbund, inom det som kallas Lärarnas samverkansråd.

Steg 1: Beslut om inriktning och yrkanden

En avtalsrörelse handlar i grunden om att medlemmarnas krav på förändringar ska omsättas i praktiken. Lärarförbundets avtalsdelegation i avtalsrörelsen med SKR består av 101 lärare och skolledare från olika skolformer och verksamheter, som valts av medlemmar runtom i landet. Avtalsdelegationen diskuterar inriktningen och beslutar om vilka yrkanden som överlämnas till SKR.

Om det avtal som förhandlas berör färre än tre procent av medlemmarna är det förbundsstyrelsen som beslutar om yrkanden, på förslag från en mindre grupp fackliga ombud som utsetts att vara delegation.

Steg 2: Yrkande/krav överlämnas

Parterna överlämnar sina krav till varandra. Därefter analyseras motpartens yrkanden och förhandlingsstrategin bestäms.

Steg 3: Förhandling

Parterna beskriver och argumenterar för sina yrkanden. Att vi driver frågor lokalt är också viktigt för att påverka de centrala förhandlingarna.

I arbetet med att förhandla och utreda konsekvenserna av alla olika förslag arbetar ombudsmän och experter vid Lärarförbundets kansli för att stötta delegationerna och förbundsstyrelsen.

En förhandling handlar om att hitta kompromisser för att få till ett avtal som båda parter är nöjda med. Förhandlingar om centrala kollektivavtal pågår oftast i flera månader och under tiden förankrar den som förhandlar med exempelvis avtalsdelegationen.

Steg 4: Avtalet antas

Efter intensiva förhandlingar finns till slut ett avtalsförslag att ta ställning till. Arbetsgivarorganisationen och Lärarförbundet tar hem förslaget till den del av våra respektive organisationer som beslutar om avtalet ska antas eller inte. Det är en demokratisk process från start till mål. När det gäller kollektivavtalet med SKR är det Lärarförbundets avtalsdelegation som beslutar om avtalet ska antas.

Steg 5: När avtalet är klart

När avtalet är klart ska innehållet omsättas till praktisk vardag. Det görs av Lärarförbundets lokala förtroendevalda tillsammans med arbetsgivarna. Nu råder fredsplikt till dess avtalet går ut.

Om förhandlingarna strandar

Medling

Om fack och arbetsgivare inte kommer överens kan extern hjälp tas av medlare. Oftast utses två oberoende personer som ska hjälpa parterna att komma vidare i förhandlingarna.

Medlarna lägger, efter att ha satt sig in i frågorna, ett bud till parterna. Budet är en kompromiss mellan parternas yrkanden och konstrueras utifrån vad parter på övriga arbetsmarknaden kommit överens om i liknande frågor.

Konflikt

Säger någon part nej till medlarnas bud, och medlarna väljer att inte komma med ett nytt bud, då kan någon part välja att varsla om konflikt. Fackförbunden kan påkalla strejk eller övertidsblockad för några få eller många medlemmar. Arbetsgivarna kan i sin tur använda lockout. Senast två veckor innan konflikten träder i kraft måste parten varsla om åtgärden. Medlarna har rätt att skjuta upp konflikten i ytterligare två veckor om de kommer fram till att de trots allt vill göra ett försök till.

Målet är att komma överens utan konflikt. Många svåra överväganden måste göras innan ett fackförbund påkallar exempelvis strejk, exempelvis om det verkligen kommer att ge ett bättre avtal eller om man faktiskt kommit så långt som det går i denna avtalsrörelse.

Om det skulle bli konflikt, beslutar förbundsstyrelsen om hur stor konfliktersättningen ska vara. Konfliktersättning får den som blir uttagen i konflikt och därmed inte får någon lön från arbetsgivaren.

  • Skapad 2013-08-14
  • Uppdaterad 2021-03-23
Frågor & Svar